summaryrefslogtreecommitdiffstats
path: root/ideology/princip.mdwn
blob: 3d3e85b96829a14e28f07d96919880ce791f97eb (plain)
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
64
65
66
67
68
69
70
71
72
73
74
75
76
77
78
79
80
81
82
83
84
85
86
87
88
89
90
91
92
93
94
95
96
97
98
99
100
101
102
103
104
105
106
107
108
109
110
111
112
113
114
115
116
117
118
119
120
121
122
123
124
125
126
127
128
129
130
131
132
133
134
135
136
137
138
139
140
141
142
143
144
145
146
147
148
149
150
151
152
153
154
155
156
157
158
159
160
161
162
163
164
165
166
167
168
169
170
171
172
173
174
175
176
177
178
179
180
181
182
183
184
185
186
187
188
189
190
191
192
193
194
195
196
197
198
199
200
201
202
203
204
205
206
207
208
209
210
211
212
213
214
215
216
217
218
219
220
221
222
223
224
225
226
227
228
229
230
231
232
233
234
235
236
237
238
239
240
241
242
243
244
245
246
247
248
249
250
251
252
253
254
255
256
257
258
259
260
261
262
263
264
265
266
267
268
269
270
271
272
273
274
275
276
277
278
279
280
281
282
283
284
285
286
287
288
289
290
291
292
293
294
295
296
297
298
299
300
301
302
303
304
305
306
307
308
309
310
311
312
313
314
315
316
317
318
319
320
321
322
323
324
325
326
327
328
329
330
331
332
333
334
335
336
337
338
339
340
341
342
343
344
345
346
347
348
349
350
351
352
353
354
355
356
357
358
359
360
361
362
363
364
365
366
367
368
369
370
371
372
373
374
375
376
377
378
379
380
381
382
383
384
385
386
387
388
389
390
391
392
393
394
395
396
397
398
399
400
401
402
403
404
405
406
407
408
409
410
411
412
413
414
415
416
417
418
419
420
421
422
423
424
425
426
427
428
429
430
431
432
433
434
435
436
437
438
439
440
441
442
443
444
445
446
447
448
449
450
451
452
453
454
455
456
457
458
459
460
461
462
463
464
465
# Förslag till principförklaring för Fripost

Notera att merparten av denna text skrevs under sommaren 2010 av
Gustav Eek och Stefan Kangas i samband med allmänna efterforskningar
inför grundandet av föreningen. Notera t.ex. att Fripost ännu inte
fått sitt namn, utan gick under arbetsnamnet RAPS.

[[!toc levels=2]]

## Inledning

I takt med ett ökande Internetanvändande hos en bredare
befolkningsgrupp så har inflytandet över materialet på Internet och
kommunikationsvägarna flyttats från Internets användare till stora
privata aktörer och annonsfirmor. Vi (fotnot: Principförklaringens
författare, i skrivande stund Gustav Eek och Stefan Kangas) ser denna
utveckling som en del i utvecklingen av det globalkapitalistiska
civilsamhället, den världsordning, som råder idag. Befolkningens
vardagliga behov tillgodoses idag av transnationella initiativ, men
det är samma initiativ som kontrollerar och (faktiskt) *producerar*
dessa behov; samma aktörer som skapar den kultur som konsumeras skapar
också den kulturella efterfrågan. Internet och dess kommunikativa
infrastruktur är här inget undantag. Effekten blir till och med
förstärkt i och med Internets interaktiva egenskap, som ger dessa
aktörer kontroll, inte bara över vilka budskap som sänds till
samhällets medborgare, utan också vad och på vad sätt de kommunicerar
med varandra.

Vi tycker att denna tendens är olycklig. Utvecklingen måste ta en
annan väg, en väg som bevarar friheten och möjligheterna som är
inneboende i tekniken, men som ...  Ta infrastrukturen i egna
händer... organisering för stabilitet etc...

RAPS den fria e-postföreningen vänder sig mot den annars allenarådande
tendensen att såväl formandet av kultur och livsstilar som produktionen
av och inflytandet över kommunikativ infrastruktur koncentreras i
transnationella aktörer som minskar i antal men växer i storlek.

I denna principförklaring diskuteras först infrastrukturens
omvandling. Vi redogör för en hotbild mot vår frihet på Internet och i
vardagen. Sedan presenteras idén med RAPS och föreningens principer
och löften gentemot dess medlemmar.

## Bakgrund

Kommunikation och datadistribution via Internet ökar stadigt, och
samtidigt blir Internet en alt viktigare del av samhällets
infrastruktur. Sedan 1990-talets början har det skett en explosion i
användandet av inte bara e-post utan även av snabbmeddelanden, som
ICQ, IRC och Jabber, och andra sociala medier som Facebook. Men det är
inte bara det. Också lejonparten av kontakten med samhällets
institutioner, banker och myndigheter, inköp och informationssökning
sker över Internet.

Detta avsnitt syftar till att ge en beskrivning av hur Internet
används som kommunikationsinfrastruktur.

### Datorarbete och makten över tekniken

Det är tydligt att den som har makt över tekniken har makt över dess
användare.

Free Software Foundation har publicerat *de fyra friheterna* som
utgör minimikravet för *fria datorprogram*. (Free Software
Foundation "The Free Software Definition") Som komplement till *de
fyra friheterna* föreslår vi fyra minimikrav för att eget datorarbete
ska kunna betraktas som fritt. I denna kontext innefattar
*datorarbete* allt handahavande av datorer. Dit räknas skrivande och
räknande såväl som kommunikation och datorspel. *Eget datorarbete*
är sådant datorarbete som utförs helt för egen del. (Fotnot: Richard
Stallman påpekar att om man utför arbete som anställd i något företag
eller i något samarbetsprojekt som t.ex. Wikipedia så är det inget
eget datorarbete utan del i deras datorarbete. I ett sådant läge är
det inte ens egen frihet som är hotad utan snarare dens som man
arbetar för eller med. (Stallman 2010))

*Frihet* vad gäller *eget datorarbete* innebär

 1. att arbetet utförs med uteslutande fria datorprogram, enligt Free
 Software Foundations definition,
 1. att arbetet utförs med hårdvara som man äger och direkt
 kontrollerar,
 1. att man själv äger och direkt kontrollerar den information man
 arbetar med,
 1. att man själv äger och direkt kontrollerar resultatet av arbetet,
 arbetets produkt.

Samma sak menas också med att "ha kontroll" över sitt datorarbete,
eller att datorarbetet är *fritt*. Vi använder här termen
"information" för att beteckna den data, de dokument, etc., som man
arbetar med.

### Internet och Internets servrar

Internet är från början konstruerat som ett *icke-hierarkiskt nät*
(eng. *peer-to-peer network*), en decentraliserad struktur där varje
del(fotnot: man brukar prata om nät som bestående av *noder* och
*kanter*. Noderna i Internät är servrar, växlar och persondatorer.)
av nätet är självständig och självbestämmande. (Moglen 2010) Denna
decentraliserade struktur möjliggör för alla deltagare att på lika
villkor uttrycka åsikter, dela filer, marknadsföra burktomat eller vad
som helst som faller en in.

Trots detta är Internet idag, sett ur många vardagliga användares
perspektiv, strukturerat på ett hierarkiskt vis kring ett minskande
antal servrar av växande storlek.  Man måste ansluta till servern för
att kunna arbeta med sin information. I och med att sådana
Internettjänster av olika slag blir vanligare och mer komplexa
begränsas användarnas makt över sin datoranvändning.  Man reduceras
till passiv konsument av en tjänst som man får tillgång till enbart
under allt-eller-ingetliknande omständigheter.  Den egentliga makten
över tekniken har koncentrerats i händerna en eller ett fåtal aktörer.

Det egentliga syftet med en server på Internet är historiskt att samla
och publicera information från serverns klienter. (Moglen 2010) Numera
så sker publiceringen inte längre i ett separat steg utan är en
integrerad och nödvändig del i det normala bruket av servertjänsten.

Denna förändring har skett snabbt och utan demokratisk diskussion,
vilket förvisso ofta är fallet när det kommer till teknik.  Sociala
medier har skapat helt nya sätt att kommunicera och snabbt sprida
information. Samtidigt har det sätt på vilket de sociala medierna växt
fram lett till att ett fåtal företag kunnat monopolisera dem. I kraft
av sin blotta storlek har alternativ helt marginaliserats.  Ovanpå det
gamla decentraliserade nätverket Internet, har helt nya nätverkt vuxit
fram.  De här nätverken skiljer sig från det gamla internet redan
därför att de är helt centraliserade.

> Om man måste använda en server, då ska man använda en server vars
> driftsledning ger en garant för tillit bortom en rent affärsmässig
> relation (Stallman 2010).

### Datorprogram som tjänst

*Datorprogram som tjänst*, eng. *Software as a Service* (SaaS),
innebär i en vid betydelse att användare inbjuds till att utföra sitt
datorarbete på eller via en nätserver på Internet eller på ett lokalt
nät (LAN) med datorprogram som kör på den servern. Ett centralt syfte
med SaaS är att separera *innehav* och *ägandeskap* av
datorprogram från dess *användande* (Turner 2003); man säger att
programen "licencieras vi anfodran" (Wikipedia "Software as a
service"). Visionen från förespråkare är en dynamisk
datorprogramsmarknad där tjänster sätts samman och levereras just vid
användandet efter slutanvändarens momentana behov (Turner 2003).

De flesta proprietära datorprogram levereras idag helt eller delvis
efter dessa principer, men här används SaaS i enighet med Richard
Stallman (2010) något smalare för att beteckna datoranvändande som
inte sker på hårdvara som användaren själv besitter. Exempel på
populära Internet-tjänster som kan anses vara datorprogram som tjänst
är Google Docs, Facebook, och div. spel på Internet. Problemet med
SaaS är att det i dubbel bemärkelse förvägrar användaren kontroll över
sitt datorarbete. För det första så är användaren inte garanterad att
arbete går att upprepa eller fortsätta eftersom omständigheterna för
programmens distribution kan ändras alt efter leverantörens önskemål
(vilket också gäller allt datorarbete med proprietära
datorprogram). Och för det andra så, om arbetet utförs på en server,
så är användaren inte garanterad att arbetetes produkt alltid kommer
finnas tillgänglig när användaren så önskar.

### Gratistjänster, finns de?

Många Internettjänster omnämns ofta missvisande som gratistjänster,
men det är dags att lyftafram och diskutera tjänsternas dolda
kostnader. Det finns alltid ett pris att betala, om det inte är i
pengar så är det genom inflytande, kontroll, makt, integritet eller
rent arbete.

Googles så kallade gratistjänst för e-post är ett bra
exempel. (fotnot: Det är meningsfullt att här markera särskilt mot
Google, då de har en så dominerande ställning att den på många områden
börjar likna ett monopol, på samma sätt som GNU/Linux-förespråkare
ofta vänder sig specifikt mot Microsoft.) Användare av tjänsten får
förvisso, utan att behöva betala, en e-posttjänst med det mesta av vad
man normalt förväntar sig av en sådan. Vad man också får, och även
detta "gratis" är ständigt spioneri. Google går systematiskt igenom
e-brev och visar reklam skräddarsytt för just den användaren. Google
kan också koppla ihop informationen från med ett konto, som gör att de
kan spåra många av de webbplatser du besöker, vilken information man
söker efter och vilka klipp du ser på Youtube.  Trots sitt starka
varumärke och sin marknadsföringsslogan "do no evil" är de alltså
värre än många andra.

Vi har inga garantier för att de följer sin slogan, hur många gånger
de en upprepar den.  Det är inte användarna som har makten över
Google, ja faktiskt inte ens de som arbetar där.  Det är företagets
ägare som har sista ordet, och i vanlig ordning fattas beslut på
styrelsemöten och bolagsstämmor.  På dessa möten väger din och min
integritet lätt som en fjäder i förhållande till nästa
kvartalsrapport.  Andra företag kanske har mindre information att
exploatera, men grundproblemen är i samtliga fall desamma.

### Öppna och slutna standarder och protokoll

I praktiken har man rutat in en del av internet och slagit upp en
skylt som säger: "privat område – obehöriga äga ej tilträde".  Så kan
man exempelvis inte starta en egen del av Facebook och koppla ihop det
med det övriga.  I den mån man kan göra något eget måste man helt
underställa sig de spelregler som Facebook själva har bestämt.  Vi har
blivit tillvanda vid extrem centralisering, integritetsproblem som
inte tas på allvar och bristande kontroll över vår information.  De
användaravtal man måste acceptera för att släppas in i de
monopoliserade tjänsterna innehåller ofta nära nog fullständig
ansvarsfrihet för företaget samtidigt som det ger företaget makt att
göra nästan vad som helst med den information man skapar eller
publicerar på tjänsten.

### Övervakning och privatliv

En ständigt ökande del av vår kommunikation sker via Internet.
Formerna för kommunikation är en angelägenhet för alla som deltar i
den.  Så exempelvis har vi traditionellt haft stränga regler för hur
myndigheter och andra får bete sig vad gäller exempelvis förbud mot
telefonavlyssning eller posthemligheten.  Starka regler kring fri
kommunikation är avgörande för att garantera individuella och
kollektiva demokratiska fri- och rättigheter.

Google är redan nämnt.

Tekniken är alltså aldrig neutral.  Vad som ligger bakom till synes
"neutrala" och "tekniska" förändringar eller innovationer är sociala
faktorer – ibland politiska opinioner som de kommer till uttryck i
allmänna val, men oftare teknikföretagens ägarförhållanden och deras
behov av att göra vinst.  Sådana affärsintressen kommer aldrig kunna
garantera oss den makt över tekniken som vi menar att alla borde ha
rätt till.  Att använda den fritt.

### E-post

Som redan nämnts är e-postandet inget undantag från tendensen att
informationens jättar sprids. I Göteborg har Chalmers tekniska
högskola och Göteborgs universitet lagt ut sitt e-postsystem på
entreprenad till Microsoft respektive Google.(fotnot: Lite historia om
Hotmail, Outlook och ägandeskap. Googles e-posttjänst är Gmail.)
Chalmers motiverar:

> (Citat från webplatsen här)

> (eller GU:s, vad som passar bäst)

Också institutioner som utan problem skulle kunna förbli oberoende
lockas alltså fördelarna som storskaligheten bär med sig.

Vi kommer här inte redogöra för detaljerna i hur förmedlingen av
e-post går till men för diskussionens fullständighet behöver vissa
saker nämnas. E-post består av... (E-postinfrastrukturen extremt kort:
SMTP, Mx, POP, IMAP, och inte minst DNS)

Huruvida e-post som sådan kan anses vara datorprogram som tjänst är
inte helt klart, men de tjänster som Microsoft och Google levererar
gör definitivt mer än bara skickar e-post. Stallman skriver:

> Vissa sidor vars huvudsakliga tjänst är publicering och
> kommunikation utökar detta med "kontakthantering": att hålla reda på
> personer som du har kontakt med. Att skicka e-post till dessa
> personer är inte datorprogram som tjänst, men att hålla reda på dina
> förehavanden med dem är datorprogram som tjänst (Stallman 2010).

Enligt Fria e-postföreningens definition av fritt
datorarbete innefattas skrivandeprocessen och det initiala
sändinitiativet i eget datorarbete men inte själva förmedlingen av
e-posten. (Motivera mer) Mottagandet av e-post däremot är eget
datorarbete. Från den stund då sändaren mottagit en bekräftelse på att
e-brevet anlänt är man utelämnad till att själv ta hand om e-posten.

E-post är dessutom ett medium som alltid använts till att avhandla
strängt privata ämnen, och för många den viktigaste delen i deras
Internetanvändning, om än kanske inte alltid den mest
tidskrävande. Som nämnt är antalet länkar mellan sändare och mottagare
många och möjligheterna... (fortsatt utläggning om privatlivet,
spionage och övervakning)

Loggar på nätets servrar och det kuvert som ingår i SMTP protokollet
är omöjligt att dölja för utomstående, men Ämnesrad och innehåll
däremot... (Något om kryptering och signering)

## Organisering för förändring

Den dystra tendens som beskrivits, att vi lägger vår frihet händerna
på stora transnationella företag, gäller inte bara vårt
datoranvändande. Hela vår vardag genomsyras av den globalkapitaliska
världsordningen. Utvecklingen är inte önskvärd, men frågan är vilka
möjligheter det finns för enkla världsmedborgare att åstadkomma en
förändring, för sig själva och för världen i stort. (Se vidare. Naomi
klein *No logo*, Hart och Negri *Imperiet*, Mikael Löfgren
*Sorgens globala diktatur*. Man kan säkert göra prettolistan längre)

Vad vi faktiskt kan göra är att besluta oss för att inte ge efter och
inte ge bort något till eller nytja oss av de stora ickedemokratiska
institutionerna som Google och Microsoft, besluta oss för att allt
datorarbete vi gör är fritt, och sky kommunikation över protokoll som
inte är öppna. En utväg som tar tillbaka makten över tekniken och
lägger den i folkets händer.

### RAPS den fria e-postföreningen

Vår idé är att starta en förening som tar tillbaka makten över en
liten men viktig del av våra liv: vår e-post.  Det är ett problem
bland många men det är ett där vi tror oss ha en början på en lösning.

Vi måste för det första ha den tekniska infrastruktur som krävs för
att driva en e-posttjänst.  Denna måste konfigureras och ges åtkomst
till internet. Även om vi till en början kommer förlita oss på donerad
och utlånad hårdvara och internetåtkomst, måste vi på sikt bli
oberoende av enskilda individers givmildhet i detta avseende.  Vi tror
att problemen i detta avseende är ganska små.  Den som konkret
ansvarar för driften av detta måste bli styrelsen och av dem utsedda
ideellt arbetande funktionärer.

Föreningen måste sätta interndemokratin och genomskinlighet i första
rummet.  Om föreningen fattar beslut som bygger på andra grunder än de
som finns i denna principförklaring, urholkar det hela idén med
föreningen.  Detta är den främsta garanten för att dessa värden
efterlevs – att styrelsen aktivt arbetar för att förverkliga
dem. Årsmötets rätt att revoltera mot föreningens ledningen är en
grundläggande princip, som garant mot alla tendenser till ledningens
byråkratisering.

Det kan inte vara gratis att vara medlem i föreningen.  Samtidigt som
detta kan göra att vissa med ekonomiska svårigheter får svårt att
delta, tvingas vi inse att självfinansiering är det enda sättet att
garantera ett långsiktigt oberoende och självbestämmande.  Om vi
skulle acceptera att göra verksamheten beroende av statliga eller
kommunala bidrag, skulle vi också acceptera att man eventuellt ställer
vissa krav på verksamheten.  Bidragsgivarna kan vilja styra
inriktningen på verksamheten i en speciell riktning, exempelvis med
riktade bidrag till speciella former av verksamhet.  Detta kringskär
medlemsdemokratin på ett oacceptabelt sätt.  Bara föreningens
medlemmar ska ha rätt att fatta beslut som påverkar föreningens
direkta verksamhet.  (fotnot: Om däremot bidrag finns för en
verksamhet som föreningen ändå hade tänkt genomföra så faller dessa
argument, åtminstone så länge föreningen inte gör sig beroende av
dessa bidrag.)

### Föreningens principer

Syftet med att blida en förening likt RAPS, den fria e-postföreningen,
är att möjliggöra för enskilda att ta kontroll över sitt
datoranvändande. Tillsammans besitter vi kunskaper och medel nog för
att genomföra investeringar och administrera system för en säker och
fri kommunikation via Internet.

E-postföreningen förespråkar att

 * allt eget datorarbete ska vara fritt,
 * Internet ska vara uppbyggt på ett decentraliserat sätt, och
 * att system ska konstrueras så att den personliga integriteten
   starkt bevaras.

Vi ansera att skicka och ta emot e-post med hjälp av RAPS är fritt
arbete, så som definierat i (...).

I och med den demokratiska strukturen och ägandeförhållande hos
idiella föreningar som RAPS så anser vi att skicka och ta emot e-post
via RAPS är fritt arbete. Därför är det extra vikigt att föreningens
styrning hålls transparant och att föreningens medlemmar fortlöpande
informeras om arbetet och att möjligheterna till demokratisk påverkan
förblir stora.

RAPS och dess administration lovar

 1. att ta emot e-post för medlemmar på ett tillförlitligt sätt,
 2. att skydda medlemmars integritet, dvs. att aldrig

    1. läsa eller analysera medlemmars e-post, vare sig fysiskt eller
    via datorprogram,

    1. samla statistik om eller analysera medlemmars e-posttrafik via
    föreningens servrar,

    1. under inga omständigheter lämna ut uppgifter om medlemmar,
    deras e-post eller andra förehavanden, eller något annat till
    tredje part, (fotnot: göres undantag om lagen säger så?)

 3. att sörja för god transparens vad gäller administration, ekonomi
 och styrning, och

 4. att aldrig växa sig stor.

För att sörja för punkt 1 ovan, dvs. driftsäkerheten, sparar RAPS
logar och tekninsk information. Men som punkt 2.1–3 säger är
föreningen beredd att gå långt för att denna information inte ska
komma andra till del, vilket t.ex. skulle kunna innebära förnekande om
dess existens eller radering.

### Motargument

Man får väl det man betalar för?  Inget kan vara gratis!  Google måste
få tjäna pengar, etc.

Se FAQ:n

Hur skiljer vi oss från andra e-postleverantörer?

Vi är ingen e-postleverantör! Vi är en förening som förvisso
tillhandahåller e-posttjänster för medlemmarna, men det är fel att
tänka på medlemsskapet som ett kundförhållande. Rätt är att se det som
att man som medlem bestämt sig för att organiserat och tillsammans med
andra ta kontroll över (en del av) sin kommunikation. Jämför oss
hellre med facket eller Hyresgästföreningen än med Bredbandsbolaget
eller Bahnhof.

Om du ändå vill ha en lista, här är den:

 * Inget vinstintresse. Alla pengar vi får in går till föreningens
  verksamhet, som är att hålla igång eposttjänster och
  informationsspridning.
 * Genomskinlighet. Allt som sker beslutas demokratiskt och öppet.
 * Medlemmarna har makten. På föreningens årsmöten formar vi
   föreningen gemensamt, fattar viktiga beslut och stakar ut den
   riktning vi ska gå i framtiden.

Strävar ni efter världsdominans?

Nej. Vi hoppas att folk kopierar vårt koncept och bygger demokratiskt
kontrollerad infrastruktur för e-post och allt annat. Helst skulle vi
se att det fanns en Folkets tekniska infrastrukturkommité i varje
kvarter, men än så länge...

## Långsiktiga framtidsutsikter/Avslutning

Vår förening är inte en modell för en slutgiltig lösning på de problem
vi beskrivit ovan.  Vår förhoppning är att dessa våra idéer ska
inspirera andra att göra något liknande, eller som man kanske brukar
säga: låt tusen blommor blomma.  Vår vision är enkel: ett samhälle där
makten över tekniken ligger i de direkta användarnas händer.  Där
ingen central instans har rätt eller ens möjlighet att begränsa vad
användarna gör med tekniken.  All makt åt användarna är idag det enda
sättet att garantera en långsiktigt demokratisk, solidarisk och
allmännyttig teknikutveckling.

Vi har sett vad marknaden åstadkommer med vår teknik.  Vi gillar det
inte.  Makten över tekniken är för viktig för att lämna i händerna på
ett fåtal.  Därför vill vi ta tillbaka makten över tekniken.

Vår tid kännetecknas av stor oro inför samhällsutvecklingen, men
samtidigt av en utbredd uppgivenhet och passivitet.  Vi tänker inte
knyta näven i byxfickorna, beklaga utvecklingen på vår kammare och
hoppas att någon annan löser problem åt oss.  Vi tar det i våra egna
händer.  Tillsammans är vi starka.

## Noter

Not 1: "[...] every switch in the Net is an independent, free-standing
entity whose volition is equivalent to the volition of th human beings
who whant to control it."

## Referenser

 * Turner, M. et.al. (2003). "Turning Software into a Service",
   *Computer* vol. 36, IEEE Computer Society 2003.

 * Stallman, R. M (2010). "Who does that server realy serve?", *Boston
   review*, endast nätupplaga
   [[https://bostonreview.net/BR35.2/stallman.php]]. Reviderad version på
   [[https://www.gnu.org/philosophy/who-does-that-server-really-serve.html]].

 * Molgen ...

 * Wikipedia, "Software as a service",
   [[https://en.wikipedia.org/wiki/Software_as_a_service]]. Hämtad
   2010-08-28.

 * Free Software Foundation. "The Free Software Definition",
   [[https://www.gnu.org/philosophy/free-sw.html]]. Hämtad 2010-08-30.