path: root/faq.mdwn

# Vanliga frågor om Fripost

[[!toc startlevel=2 levels=2]]

## Att ha sin e-post hos Fripost
### Är det svårt att ha sin e-post hos Fripost?
Man behöver inga speciella kunskaper för att ha sin e-post hos Fripost. Om du
idag använder till exempel Hotmail eller Gmail kommer du känna dig som hemma
direkt.

### Hur får jag hjälp?
Du hittar dokumentation på vår [[medlemswiki|konfigurera]] eller så kan du
fråga på vår [[e-postlista|kontakt]]. Om frågan gäller ditt konto kan du ta det
med administratörerna på [[admin@fripost.org]].

### Var loggar jag in?
Du kan logga in på din e-post här:
[[https://mail.fripost.org/|https://mail.fripost.org/]].


### När får jag mina inloggningsuppgifter?

Alla som arbetar med Fripost gör det på sin fritid. Därför ber vi nya
medlemmar visa tålamod med att det inte alltid går i raketfart att bli
tillagd på våra system. Styrelsen försöker sammanträda varje månad. I
samband med det stämmer föreningens kassör och kontoadministratör av
nya medlemmar. Beroende på hur långt det är till nästa möte när man
betalar, kan man därför få vänta upp till en månad innan man blir
kontaktad.

Fripost kontaktar alla nya medlemmar personligen, vanligen via
e-post. Man blir då hälsad välkommen, får lite allmän information, och
får frågan om önskad e-postadress (tillika användarnamn). I samband
med den dialogen kan kontot läggas till.

### Löpande medlemskap. Mellan vilka datum gäller medlemskapet?

Medlemskap i föreningen gäller för det kalenderår som man har betalt
avgift, dvs. från januari till december. Fripost tillämpar inte
löpande medlemskap.

### Boende i utlandet

> Jeg er veldig interessert i å bli medlem i Fripost, men bor i
> Norge. Jeg forstår svensk helt fint, og kan derfor henge med i deres
> demokratiske avgjørelser.

Tidigare var Föreningen bara för de som är bosatta i Sverige, men
sedan
[[årsmötet 2012|http://fripost.org/minutes/2012-03-04-annual.pdf]] (se
också [[mötessidan|Moten]]) är det öppet för alla som har rimlig
möjlighet att delta i den demokratiska processen att bli
medlemmar.

Det ska sägas att Fripost uppmanar till aktsamhet med personuppgifter,
och föreningen har aldrig kontrollerat eller försökt kontrollera
medlemmarnas härkomst på något sätt. I praktiken har det därför alltid
varit möjligt att gå med oavsett var man bor. Men vi vill också
klargöra att syftet med föreningen är att frigöra den elektroniska
kommunikationsinfrastrukturen och ställa den under demokratisk
kontroll. Möjligheten att delta i en demokratisk beslutsprocess kring
dessa intressen är alltså den främsta anledningen till att man ska gå
med i föreningen.


## Allmänt om Föreningen
### Vad är fria e-postföreningen?
Vi är en grupp som organiserat oss för att försvara våra intressen i en alltmer
digitaliserad värld. Detta genom att sätta igång en autonom och tekniskt riktig
infrastruktur för e-post.

Vi vill ta tillbaka makten över vår information och vårt privatliv.

### När bildades föreningen?
Föreningen bildades formellt den 4 november 2010, men redan innan dess pågick
förberedelser, diskussion och planering. Idén att starta föreningen väcktes
redan i april samma år.

### Var är föreningens säte?
Föreningen har sitt säte i Göteborg men vi har medlemmar över hela landet.

### Vem kan gå med?
Det enda kravet för medlemskap är att man bor i Sverige.

Meningen med begränsningen är att det måste vara möjligt för medlemmar,
åtminstone i teorin, att delta på ett årsmöte. Det är väldigt svårt att delta i
föreningen om man bor i ett helt annat land. Om någon från Italien vill gå med
är det till större nytta om hon startar en egen förening för alla italienare.

## Vårt arbete
### Hur långt har ni kommit?
Våra system används varje dag av Friposts medlemmar. Vår webmail finns här, och
den som är nyfiken kan hitta skärmdumpar här.

Vi satsar just nu på att rekrytera fler medlemmar för att skapa ekonomiska
möjligheter att öka systemets stabilitet och tillförlitlighet. Vårt mål för
första året är 50 medlemmar. På sidan [[bli medlem|medlemskap]] finns en räknare
över antalet medlemmar.


### Varför är det så dyrt att gå med?
På årsmötet 2012 sänktes den årliga medlemsavgiften från 300 till 200 kronor.

Fripost använder för närvarande uteslutande hårdvara och internetuppkoppling som
solidariska medlemmar donerat eller lånat ut. Det kommer vi fortsätta göra. Men
för att kunna bygga en bra lösning för e-post måste vissa grejer köpas in som
helt enkelt är för dyra för att någon enskild ska kunna donera dem. Innan vi
gjort dessa inköp kan vi inte nå den tillförlitlighet som är nödvändig för
någonting så viktigt som e-post.

Hur mycket det kommer att kosta att vara med i framtiden vet vi inte. Det beror
bland annat på hur många vi lyckas rekrytera: det borde vara lättare att sänka
medlemsavgiften om vi är fler som delar på kostnaderna. Ett sådant beslut fattas
på föreningens årsmöte dit du som medlem är välkommen att komma och göra din
röst hörd.

Det är inte heller gratis att stå utanför Fripost. Företag och stater kartlägger
din kommunikation, sparar informationen kanske för alltid och utnyttjar den till
riktad marknadsföring idag och vem vet vad imorgon. Detta är vad deras så
kalllade gratistjänster erbjuder.

Sett i det perspektivet tycker vi att 200 kronor är ett lågt pris för frihet.

### Vilka utgifter har Fripost?
Den som vill ha aktuell information om vår ekonomi rekommenderas att dyka upp på
något av föreningens möten. Alla medlemmar har rätt att få insyn i föreningens
ekonomi.

Den som är tekniskt intresserad kanske är intresserad av följande: De största
utgifterna är lagringsutrymme till våra e-brev och säkerhetskopior samt kostnad
för riktigt bra hostning för en huvudserver.

## Skillnaden mellan oss och andra
### Hur skiljer ni er från andra e-postleverantörer?
Vi är ingen e-postleverantör! Vi är en förening som förvisso råkar
tillhandahålla just e-posttjänster till sina medlemmar, men det är fel att tänka
på medlemsskapet som ett kundförhållande. Rätt är att se det som att den som är
medlem har bestämt sig för att organiserat och tillsammans med andra ta kontroll
över (en del av) sin kommunikation.

Vi jämför oss hellre med facket eller Hyresgästföreningen än med
Bredbandsbolaget eller Bahnhof.

Om du ändå vill ha en lista, här är den:

 * Inget vinstintresse. Alla pengar vi får in går till föreningens
   verksamhet, som är att hålla igång e-posttjänster och
   informationsspridning.

 * Genomskinlighet. Allt som sker beslutas demokratiskt och öppet.

 * Medlemmarna har makten. På föreningens årsmöten formar vi
   föreningen gemensamt, fattar viktiga beslut och stakar ut den
   riktning vi ska gå i framtiden.

### Jag har hört om företaget X, Y eller Z som säljer "integritetssäkrad"
e-post. Kan jag inte bara köpa deras tjänst?
Så klart kan du köpa en tjänst av ett privat företag. Frågan är varför du skulle
vilja det.

När du köper en tjänst av ett företag hamnar du i en väldigt speciell relation
till dem: du blir deras kund. Som kund har du svårt att påverka annat än genom
att gå därifrån. I bästa fall har deras användaravtal (som du kanske godkände
för att få bli kund) bestämmelser som ger dig kontrollen över din data. Om du
lämnar företaget har du emellertid sällan några garantier för att inte din
information ligger och skräpar på deras servrar. Företaget har inte något direkt
intresse av att ta bort den.

Som kund hos ett privat företag har du ingen egentlig makt över företaget. Det
är alltid företagets ägare som har sista ordet.

Hos Fripost blir du medlem på lika villkor som alla andra. Du har rätt att delta
på föreningens årsmöten och där tala för din sak. Tillsammans med andra kan du
rösta bort eller rösta fram en viss ledning. Eller avskaffa ledningen. Poängen
är att du blir medlem och i Fripost är det medlemmarna som bestämmer.

Frågan är också denna: Ett företag är en juridisk person som på ett eller annat
sätt vill tjäna pengar på dig. Fripost är en förening av likasinnade, av
kamrater som brinner för integritetsfrågor. Vem litar du mest på?

## Våra mål
### Strävar ni efter världsdominans?
Nej. Vi hoppas att folk kopierar vårt koncept och bygger demokratiskt
kontrollerad infrastruktur för e-post och allt annat. Helst skulle vi se att det
fanns en Folkets tekniska infrastrukturkommitté i varje kvarter, men än så
länge…

## Tekniska frågor
### Jag har en egen domän. Kan jag ha kvar den?
Du kan koppla din domän till Friposts servrar och fortsätta e-posta med den. Du
kan läsa mer om detta på vår [[medlemswiki|e-post/doman]].

### Hur stora mail kan jag skicka?
Vi har väl tilltagna gränser: Ett e-brev får vara max 50 MB stort och totalt får
varje medlem 10 GB att förfoga över.


### Varför är *wiki.fripost.org* inte SSL när *mail.fripost.org* är det?

Det är den. Använd adressen [[https://wiki.fripost.org]]. Eventuellt behöver man kontrollera certifikaten mot [[https://wiki.fripost.org/certs.asc]] om man får ett meddelande om att sidan är otillförlitlig. För [[https://fripost.org]] och [[https://mail.fripos.org]] har Fripost köpt certifikat av en kommersiell utställare. Övriga certifikat kommer från CACert, vilket webbanvändare manuellt får tillkännage att man litar på i sin webbläsare. Bakgrunden är en prioriteringsövervägning. Folk blir ivägskrämda av varningsmeddelanden. Därför är det viktigt att använd certifikat som är erkända i de stora webbläsarna för de sidor som riktar sig utåt och mot mindre engagerade medlemmar. De som vill editera wikin är redan involverade.

Läs mer på [[Certifikatsidan|certs]].

### Kan man logga på wikin med e-postens användarnamn och lösenord?

Wikin är inte integrerad med föreningens LDAP-system (Lightweight
Directory Access Protocol) ännu, men det ingår i planen för framtiden.

### Varför *kan man* logga in på wikin med Google och Yahoo?

Det är lätt att tycka att Fripost uppmuntrar till användning av ofria proprietära system som Google och Yahoo i onödan. Dock ser föreningen det inte som att den sänker tröskeln för alla att bidra med information. Man skulle också kunna tycka att när inloggning will wikin med LDAP-uppgifterna funkar, så vore det lämpligt att ta bort de ofria inloggningsalternativen. Dock kan Friposts inloggningssystem aldrig bli en fullständig ersättare, eftersom wikin också vänder sig till ickemedlemmar.