diff options
| -rw-r--r-- | dictionary.mdwn | 34 | ||||
| -rw-r--r-- | e-post.mdwn | 13 | ||||
| -rw-r--r-- | faq-medlemskap.mdwn | 24 | ||||
| -rw-r--r-- | faq.mdwn | 76 | ||||
| -rw-r--r-- | hjalpa_till.mdwn | 21 | ||||
| -rw-r--r-- | ideology.mdwn | 21 | ||||
| -rw-r--r-- | ideology/fscons-2010.mdwn | 381 | ||||
| -rw-r--r-- | ideology/princip.mdwn | 469 | ||||
| -rw-r--r-- | index.mdwn | 5 | ||||
| -rw-r--r-- | notice.mdwn | 16 | ||||
| -rw-r--r-- | templates/page.tmpl | 37 | ||||
| -rw-r--r-- | tracker/Merge_wiki_website_and_website.mdwn | 103 | ||||
| -rw-r--r-- | website.mdwn (renamed from hem.mdwn) | 0 | ||||
| -rw-r--r-- | website/certs.asc | 88 | ||||
| -rw-r--r-- | website/certs.mdwn | 73 | ||||
| -rw-r--r-- | website/english.mdwn | 210 | ||||
| -rw-r--r-- | website/kontakt.mdwn (renamed from kontakt.mdwn) | 0 | ||||
| -rw-r--r-- | website/medlemskap.mdwn | 129 | ||||
| -rw-r--r-- | website/om.mdwn (renamed from om.mdwn) | 24 |
19 files changed, 1615 insertions, 109 deletions
diff --git a/dictionary.mdwn b/dictionary.mdwn new file mode 100644 index 0000000..4a1ca40 --- /dev/null +++ b/dictionary.mdwn @@ -0,0 +1,34 @@ +% Språkbruk och ordlista + +Att producera texter på svenska i en miljö där de flesta källorna är +engelskspråkiga kan många gånger vara ett problem. Ett annat problem, +som förvisso också är en tillgång, är att de texter som skapas här är +samarbetsprojekt, vilket medför att många gånger olika ord och +stavningar används för att beteckna samma sak. + +För att råda bot på detta så har denna lista instiftats. Man kan se +listan som en stilguide över vårt gemensamma språkbruk. + +# Generella råd + +Vi försöker i möjligaste mån använda ord ur det svenska +språket. Undvik särskrivningar. Det heter t.ex. "e-postmeddelande" och +inte "e-post meddelande" eller "e-post-meddelande". + +# Stavningskonventioner + + * Skriv "Internet" istället för t.ex. "internet". + * Skriv "e-post" istället för t.ex. "e-post", "epost", el. "e-mail". + * Skriv "e-brev" eller "e-postmeddelande" istället för t.ex. "mejl" + el. bara "meddelande" + * Skriv "nät" istället för "nätverk" + +# Förklaringar och definitioner + + * *E-post* är den allmänna tekniken att skicka meddelanden över + Internet. E-posttekninken ska jämföras med *e-brev*, vilket är + enskilda meddelanden förmedlade med e-post. + +# Översättningar av engelska termer + +* switch – växel diff --git a/e-post.mdwn b/e-post.mdwn index 898827b..d6eda04 100644 --- a/e-post.mdwn +++ b/e-post.mdwn @@ -11,18 +11,7 @@ Det betyder emellertid inte att saker ska få fungera hur som helst. Alla som ha De flesta webbmail-programvaror fungerar som en vanlig e-postklient, med skillnaden att de kör i din webbläsare. Det går därför alldeles utmärkt att sätta upp en egen webbmailserver som man kan använda, där man själv kontrollerar vilka plugins m.m. som finns. Man kan så klart gå ett steg längre och bjuda in även andra Fripost-medlemmar att använda ens server! -# Underrubriker +# Egen domän - [[Egen domän på Fripost|e-post/doman/]] -# Varför är *wiki.fripost.org* inte SSL när *mail.fripost.org* är det? - -Det är den. Använd adressen [https://wiki.fripost.org]. Eventuellt behöver man kontrollera certifikaten mot [https://fripost.org/certs.asc] om man får ett meddelande om att sidan är otillförlitlig. För [https://fripost.org] och [https://mail.fripos.org] har Fripost köpt certifikat av en kommersiell utställare. Övriga certifikat kommer från CACert, vilket webbanvändare manuellt får tillkännage att man litar på i sin webbläsare. Bakgrunden är en prioriteringsövervägning. Folk blir ivägskrämda av varningsmeddelanden. Därför är det viktigt att använd certifikat som är erkända i de stora webbläsarna för de sidor som riktar sig utåt och mot mindre engagerade medlemmar. De som vill editera wikin är redan involverade. - -# Kan man logga på wikin med e-postens användarnamn och lösenord? - -Wikin är inte integrerad med föreningens LDAP-system ännu, men det ingår i planen för framtiden. - -# Varför *kan man* logga in på wikin med Google och Yahoo? - -Det är lätt att tycka att Fripost uppmuntrar till användning av ofria proprietära system som Google och Yahoo i onödan. Dock ser föreningen det inte som att den sänker tröskeln för alla att bidra med information. Man skulle också kunna tycka att när inloggning will wikin med LDAP-uppgifterna funkar, så vore det lämpligt att ta bort de ofria inloggningsalternativen. Dock kan Friposts inloggningssystem aldrig bli en fullständig ersättare, eftersom wikin också vänder sig till ickemedlemmar. diff --git a/faq-medlemskap.mdwn b/faq-medlemskap.mdwn deleted file mode 100644 index fd56023..0000000 --- a/faq-medlemskap.mdwn +++ /dev/null @@ -1,24 +0,0 @@ -## När kontot är klart - -**Fråga:** Om jag blir medlem idag, när kan jag då vara igång med mejlen? - -**Svar:** Alla som arbetar med Fripost gör det på sin fritid. Därför -ber vi nya medlemmar visa tålamod med att det inte alltid går i -raketfart att bli tillagd på våra system. Styrelsen försöker -sammanträda varje månad. I samband med det stämmer föreningens kassör -och kontoadministratör av nya medlemmar. Beroende på hur långt det är -till nästa möte när man betalar, kan man därför få vänta upp till -eller över en månad innan man blir kontaktad. - -## Löpande medlemskap - -**Fråga:** Jag har precis betalt in ny medlemsavgift. Mellan vilka datum gäller medlemskapet? - -**Svar:** Medlemskap i föreningen gäller för det kalenderår som man har betalt avgift, dvs. från januari till december. Fripost tillämpar inte löpande medlemskap. - -## Boende i utlandet - -**Fråga:** Jeg er veldig interessert i å bli medlem i Fripost, men bor i Norge. Jeg forstår svensk helt fint, og kan derfor henge med i deres -demokratiske avgjørelser. - -**Svar:** Tidigare var Föreningen bara för de som är bosatta i Sverige, men sedan [[årsmötet 2012|http://fripost.org/minutes/2012-03-04-annual.pdf]] (se också [[mötessidan|Moten]]) är det öppet för alla som har rimlig möjlighet att delta i den demokratiska processen att bli medlemmar. Inte heller tidigare kontrollerades medlemmarnas härkomst på något sätt, så i praktiken har det alltid varit möjligt att gå med oavsett var man bor. Fripost uppmanar till aktsamhet med personuppgifter. @@ -2,7 +2,6 @@ [[!toc startlevel=2 levels=2]] - ## Att ha sin e-post hos Fripost ### Är det svårt att ha sin e-post hos Fripost? Man behöver inga speciella kunskaper för att ha sin e-post hos Fripost. Om du @@ -20,9 +19,49 @@ Du kan logga in på din e-post här: ### När får jag mina inloggningsuppgifter? -När du betalat medlemsavgiften så tar det ett tag innan det dyker upp på vårt -konto. Vi går igenom och lägger till nya medlemmar regelbundet allt eftersom vi -hinner stämma av mellan kassören och administratörerna. + +Alla som arbetar med Fripost gör det på sin fritid. Därför ber vi nya +medlemmar visa tålamod med att det inte alltid går i raketfart att bli +tillagd på våra system. Styrelsen försöker sammanträda varje månad. I +samband med det stämmer föreningens kassör och kontoadministratör av +nya medlemmar. Beroende på hur långt det är till nästa möte när man +betalar, kan man därför få vänta upp till en månad innan man blir +kontaktad. + +Fripost kontaktar alla nya medlemmar personligen, vanligen via +e-post. Man blir då hälsad välkommen, får lite allmän information, och +får frågan om önskad e-postadress (tillika användarnamn). I samband +med den dialogen kan kontot läggas till. + +### Löpande medlemskap. Mellan vilka datum gäller medlemskapet? + +Medlemskap i föreningen gäller för det kalenderår som man har betalt +avgift, dvs. från januari till december. Fripost tillämpar inte +löpande medlemskap. + +### Boende i utlandet + +> Jeg er veldig interessert i å bli medlem i Fripost, men bor i +> Norge. Jeg forstår svensk helt fint, og kan derfor henge med i deres +> demokratiske avgjørelser. + +Tidigare var Föreningen bara för de som är bosatta i Sverige, men +sedan +[[årsmötet 2012|http://fripost.org/minutes/2012-03-04-annual.pdf]] (se +också [[mötessidan|Moten]]) är det öppet för alla som har rimlig +möjlighet att delta i den demokratiska processen att bli +medlemmar. + +Det ska sägas att Fripost uppmanar till aktsamhet med personuppgifter, +och föreningen har aldrig kontrollerat eller försökt kontrollera +medlemmarnas härkomst på något sätt. I praktiken har det därför alltid +varit möjligt att gå med oavsett var man bor. Men vi vill också +klargöra att syftet med föreningen är att frigöra den elektroniska +kommunikationsinfrastrukturen och ställa den under demokratisk +kontroll. Möjligheten att delta i en demokratisk beslutsprocess kring +dessa intressen är alltså den främsta anledningen till att man ska gå +med i föreningen. + ## Allmänt om Föreningen ### Vad är fria e-postföreningen? @@ -104,11 +143,16 @@ Bredbandsbolaget eller Bahnhof. Om du ändå vill ha en lista, här är den: -Inget vinstintresse. Alla pengar vi får in går till föreningens verksamhet, som -är att hålla igång e-posttjänster och informationsspridning. -Genomskinlighet. Allt som sker beslutas demokratiskt och öppet. -Medlemmarna har makten. På föreningens årsmöten formar vi föreningen gemensamt, -fattar viktiga beslut och stakar ut den riktning vi ska gå i framtiden. + * Inget vinstintresse. Alla pengar vi får in går till föreningens + verksamhet, som är att hålla igång e-posttjänster och + informationsspridning. + + * Genomskinlighet. Allt som sker beslutas demokratiskt och öppet. + + * Medlemmarna har makten. På föreningens årsmöten formar vi + föreningen gemensamt, fattar viktiga beslut och stakar ut den + riktning vi ska gå i framtiden. + ### Jag har hört om företaget X, Y eller Z som säljer "integritetssäkrad" e-post. Kan jag inte bara köpa deras tjänst? Så klart kan du köpa en tjänst av ett privat företag. Frågan är varför du skulle @@ -151,3 +195,17 @@ Vi har väl tilltagna gränser: Ett e-brev får vara max 50 MB stort och totalt varje medlem 10 GB att förfoga över. +### Varför är *wiki.fripost.org* inte SSL när *mail.fripost.org* är det? + +Det är den. Använd adressen [[https://wiki.fripost.org]]. Eventuellt behöver man kontrollera certifikaten mot [[https://wiki.fripost.org/certs.asc]] om man får ett meddelande om att sidan är otillförlitlig. För [[https://fripost.org]] och [[https://mail.fripos.org]] har Fripost köpt certifikat av en kommersiell utställare. Övriga certifikat kommer från CACert, vilket webbanvändare manuellt får tillkännage att man litar på i sin webbläsare. Bakgrunden är en prioriteringsövervägning. Folk blir ivägskrämda av varningsmeddelanden. Därför är det viktigt att använd certifikat som är erkända i de stora webbläsarna för de sidor som riktar sig utåt och mot mindre engagerade medlemmar. De som vill editera wikin är redan involverade. + +Läs mer på [[Certifikatsidan|certs]]. + +### Kan man logga på wikin med e-postens användarnamn och lösenord? + +Wikin är inte integrerad med föreningens LDAP-system (Lightweight +Directory Access Protocol) ännu, men det ingår i planen för framtiden. + +### Varför *kan man* logga in på wikin med Google och Yahoo? + +Det är lätt att tycka att Fripost uppmuntrar till användning av ofria proprietära system som Google och Yahoo i onödan. Dock ser föreningen det inte som att den sänker tröskeln för alla att bidra med information. Man skulle också kunna tycka att när inloggning will wikin med LDAP-uppgifterna funkar, så vore det lämpligt att ta bort de ofria inloggningsalternativen. Dock kan Friposts inloggningssystem aldrig bli en fullständig ersättare, eftersom wikin också vänder sig till ickemedlemmar. diff --git a/hjalpa_till.mdwn b/hjalpa_till.mdwn index 7c64710..5e08b7d 100644 --- a/hjalpa_till.mdwn +++ b/hjalpa_till.mdwn @@ -188,3 +188,24 @@ Det är aldrig fel att ha en MX i reserv på mycket låg prioritet. Säg till ba # Sätta upp en Google sharing proxy Google Sharing är en proxy som man kör all Google-trafik genom. Om många samarbetar kring en server är det svårare att spåra en enskild användare. [Läs mer om Google sharing här.](http://www.googlesharing.net/) + +# Sidospår + +För ökad integritet, skulle man inte kunna kräva att all e-post som +tas emot skall vara krypterad? Alla mottagaradresser pekar ut en +publik PGP-nyckel. Om ett inkommande brev inte redan är krypterat (dvs +bara kan låsas upp med rätt privata PGP-nyckel) så krypteras brevet +med den publika nyckeln innan det lagras permanent på disk. + +Detta bidrar till att **root** inte har någon insyn i någon +mottagares e-post - det går mer eller mindre inte att gå in och läsa +andra mail. Det är ingen "risk" med att skicka backuper/kopior mellan +system eller tom lägga upp publik på nätet, t ex vid en ev exponering +genom hackad burk. + +:Det är en bra idé, så länge man i så fall anger detta genom en ny +header eller liknande. Inte bara gör det svårare för root att +missbruka, dessutom skyddar man användarna även om vi t.ex. får +påhälsning från Säpo. Det är egentligen inte svårt att göra +heller. Frågan är dock om det inte är bättre med en opt-in? +--[[Stefan Kangas]] 22 juni 2010 kl. 02.38 (UTC) diff --git a/ideology.mdwn b/ideology.mdwn new file mode 100644 index 0000000..df7abd6 --- /dev/null +++ b/ideology.mdwn @@ -0,0 +1,21 @@ +# Friposts Ideologi + +Denna sida syftar till att katalogisera olika ideologiska uppslag som +vi återkommer till när vi vill påminna oss om grunderna till varför vi +startat Fripost, vilka grundläggande värderingar som förenar +föreningens medlemmar, och varför föreningen behövs. + + * Hemsidan innehåller faktiskt en del matnyttig texmassa i + [[den inledande presentationen av föreningen|hem]] och dess + [[motsvarighet på engelska|english]]. Den senare är faktiskt + riktigt omfångsrik + + * En självklar källa är förslaget till + [[Friposts principförklaring|ideology/princip]] som ursprungligen + författades 2010 av [[Gustav Eek|gustav]] och Stefan Kangas. + + * Hösten 2010 hölls ett föredrag på [[FSCONS|https://fscons.org]] av + Gustav Eek och Stefan Kangas. En + [[redogörelse av föredraget|ideology/fscons-2010]] finns också + tillgänglig. + diff --git a/ideology/fscons-2010.mdwn b/ideology/fscons-2010.mdwn new file mode 100644 index 0000000..5c036f0 --- /dev/null +++ b/ideology/fscons-2010.mdwn @@ -0,0 +1,381 @@ +# Syndicated E-mail Service Against Software as a Service + +Denna sida innehåller dels allmänna anteckningar om Friposts bidrag +till FSCONS 2010 genom Gustav Eek och Stefan Kangas, och dels +innehåller en slutgiltig artikeltext. Rekommendationen är att direkt +läsa artikeltexten. + +This page contains general notes that has to do with the preparation +to Fripost's contribution to FSCONS 2010 through Gustav Eek and Stefan +Kangas. It also contains a final article text. The recommendation is +to directly read the article text. + +[[!toc levels=2]] + +# Anteckningar om föreningens bidrag till konferensen FSCONS 2010 + + * *Authors* – Gustav Eek and Stefan Kangas + + * *Contact email* – skangas@skangas.se + + * *Preferred timeslot* – 30 min + + * *Proposal title* – Olika förslag... + + * "[http://en.wiktionary.org/wiki/syndicate Syndicated] E-mail + Service Against Software as a Service" + * "Serve our self the server service" + * "Servicing our own software as a service" + * "Defeating SaaS by socializing email services" + * "Collaborative email servers against SaaS" + +## Proposal summary + +It is becoming increasingly common for persons and organizations to +hire external services for e-mail handling, and even for the use of +spreadsheets and word processing. This phenomenon, known as *Software +as a Service* (SaaS), implies restrictions in the users freedom that +is not only tangential. + +In our ambition to counteract this tendency, we would like to present +a project of constructing an independent and autonomous e-mail hosting +service, run by a syndicate, *The Free E-mail Association*, for the +associations members. The syndicate is driven by a simple framework +that guarantees that it is + + * of independent means, + * democratically structured, + * built on trust between its members, and + * ready to be far-reaching with regards to avoiding traffic logging and to protect the members privacy. + +The service that we are hoping to create is a full featured e-mail +solution with high reliability and accessibility. + +This project exemplifies that the creation of a freedom preserving +network service is possible, and it is also an example of what that +can look like. + +The obvious question to raise is whether this service actually is not +just another SaaS? Obviously, all individual members can not at all +times reach absolute freedom and computational control. However, these +limitations must be weighed against that investments in a more +reliable technical infrastructure are possible only through +collaboration. Also, we believe that the association's democratic +structure and numerical and geographical boundaries are enough to +mitigate the limitations; the limited user participation is still +sufficient for the service to bee regarded as free. + +We hope that this project can raise curiosity enough to tantalise +users away from private suppliers of e-mail and other services, to +either join our association or even better start more similar +projects. + +## Other information + +It is preferred from our point of view that the talk is scheduled in +an early stage of the conference. This since the hope is to raise +questions for further discussion during the conference. + +# Antagen till konferensen + +Den 24 juli blev föredraget "Syndicated E-mail Service Against +Software as a Service" antagen till temat "Infrastructure" på FSCONS +2010. Jeremiah Foster är koordinator för temat som har beskrivningen + +> Wikipedia defines infrastructure as "the basic physical and +> organizational structures needed for the operation of a society." +> The theme focuses on the infrastructure needs for tomorrows future +> society, as well as the basic need for privacy and secure +> communication, together with monitoring, both as a threat and as a +> tool to manage our ever increasing networks. + +Det är ett antal saker som vi från Jonas Öberg blivit ombedda att +utföra och återkomma till Jonas och Jeremiah angående. + + 1. Granska den föreslagna sammanfattningen av föredraget och revidera + det med det övergripande temat i åtanke och om något tillkommit i + föredraget. + 2. Om vi har några begränsningar vad gäller schemaläggningen. + 3. Frågan om när vi kommer till Göteborg och om vi ska vara med på de + sociala tillställningarna. + +Frågan är också om konferensen vill ha någon längre artikel för +föredraget. I så fall vore det bra att sätta igång med det nu, +snart. En idé skulle vara att översätta principförklaringen om den kan +skrivas på ett tillräckligt vetenskapligt sätt. + +# Second article for the conference + +This is the second proposal, which is longer and more adjusted to the +infrastructure theme description. The proposal follows declaration of +principals. + +## Introduction + +User freedom is the most important property of tomorrows +infrastructure. This property is necessary to safeguard the relative +freedom of speech provided by the Internet against increasingly +aggressive attacks by preying commercial and opportune state +interests. + +In this abstract of a talk on FSCONS 2010 we first try to define +freedom in computer work. Then the problem of increased centralization +of the Internet is discussed and a number of ongoing threats to this +freedom are identified. We then present the *Free Email Association*, +what built up infrastructure we have, and our principles. Finally we +try to sketch what we think the future paths might look like. + +## Background + +The centralisation of influence and rectification of decision-making +is not unique for the Internet. This is written in a wider context of +general social criticism of economic and cultural globalisation and +the current forms of the globalisation of information flows. Many +decisions are made in multi-lateral arenas where the democratic +control is limited.^1 A decreasing number of transnational operators, +not only controls the means of production and the production of goods, +but also have great influence in markets demands. + +The Internet is, or will soon be, the most important communication +medium in the majority of the industrialized world. The story of its +development from its conception as a highly distributed network +through the establishment of the free and open web, towards the +increasingly privatized web we see today is indeed saddening for those +who takes user freedom seriously. A few strong parties control major +segments of important infrastructure that millions of users depend on +every day. Those who control the technology and its infrastructure +also have power over its users. + +## Computing, computer labour, and power over the infrastructure + +The *Free Software Foundation* suggest definition of *free software* +consisting of four requirements: the "freedom to run, copy, +distribute, study, change and improve the software". (Free Software +Foundation "The Free Software Definition") As a complement to those we +define the more general *freedom with regard to own computer labour* +^2 as requiring that + + 1. the work is performed exclusively with free software, + 2. the work is performed with computer hardware that entirely is at + one's possession and control, + 3. the information worked with is information that one possess, and + 4. the result from the computer work also is at one's possession and + control. + +We here use "information" to denote data and documents that are the +object to computer work. In this context *computer labour* is all use +of computers, and *own computer labour* is computer work performed for +one's own part. ^3 + +## Internet and its servers + +The *Internet* seen as an infrastructure scheme was constructed as a +distributed *peer-to-peer* non-hierarchical network of independent and +self-determined parts. ^4 Despite this immanent property, the Internet +today, seen from a regular user's point of view, is structured in a +hierarchical manner around a decreasing number of server clouds, which +are continuously growing in size and power. Historically the meaning +of *servers* was to gather and publish information provided from its +clients. However, in many applications today, publishing is not +performed as a separate process, and the clients are no longer always +independent. For example social networking sites, like Facebook, often +require their users to perform their work directly on the company's +servers. (Moglen 2010) + +## Software as a service + +A concept introduced in the spirit of centralisation is *Software as a +Service* (SaaS). Shortly SaaS is that users are invited to perform +their computer work on or through a network server on Internet or a +local network. The main purpose of SaaS is to separate *possession* +and *ownership* of software from its *usage*. This software is said to +be *licenced on demand*. (Turner 2003) + +In this text *Software as a Service* is used in a more narrow sense in +accordance with Stallman (Stallman 2010), to mean one's own computer +work on hardware that the user do not control. Popular Internet +services that are examples of SaaS are Google Docs and Facebook, but +the concept is widely used. Computer work performed with this software +is non-free in a double sense; using SaaS also leads to *vendor +lock-in*. However, the complex of lock-in problems reach far outside +SaaS. + +## The infrastructure of email + +The email infrastructure is not an exception from the tendency towards +centralisation and rectification of Internet's services and usage. We +now see even large institutions being lured in by the economic +benefits offered by these large scale solutions. + +Email communication through the Internet involves several computers +and servers, among those a *mail user agent*, a computer program +controlled by the sending person; several *mail transfer agents*, +Internet servers responsible for getting the mail though using the +SMTP protocol; *domain name system servers*, servers keeping track of +the addresses to all those servers; and finally another *mail user +agent*, used by the receiving person to read the emails. It is also +common to make use of extra inbox handling services like *IMAP access* +or *webmail*, which usually involve separate servers. + +What about email and freedom? We here need to distinguish what part of +emailing that is one's own computer labour. Editing email definitely +is, along with all sort of contact management. The transfer process, +however, is not. Whether the email arrives is of course of great +concern to the sender, but there is generally no human activity +(directly) involved and thus no actual work performed. In principle +the same holds also for the process of receiving email. However, most +popular email services are not content with that. Stallman writes, +<blockquote>Some sites whose main service is publication and +communication extend it with *contact management*: keeping track of +people you have relationships with. Sending mail to those people for +you is not SaaS, but keeping track of your dealings with them, if +substantial, is SaaS. (Stallman 2010)</blockquote> And using SaaS is +not free computer labour. Furthermore, whether hiring a company for +handling one's email imply usage of SaaS or non-free computer labour +might not be the only matter of importance. + +## Privacy and survelliance + +With large clientele comes a lot of power. Google is currently not the +largest email service provider; both Windows Live Hotmail and Yahoo +Mail has more customers. (Brownlow 2010) We nonetheless believe it is +important to single Google out as a company, because of how +effectively they utilize privacy invading schemes that are integrated +between their services. Together with Google's e-mail service one also +get services that probably was not asked for: advertisement, semantic +analyses of email contents, and spying. (Moglen 2010) The data +resulting from Google's analysis and espionage is later used +indirectly in marketing campaigns with Googles customers or sold +directly to third party. Google is profiting on their email users with +the means of the users private information provided by themselves. + +Google link that data to individuals' surf activities using Google's +search engine, Google accounts and cookies. Additionally, many +websites utilize Google's JavaScript APIs, web site statistics or +reCAPTCHA service, which indirectly exposes individuals to Google's +supervision. + +## Organisation for a change + +Technology has never been neutral. Behind technology changes and +innovations today lies commercial interests and social factors. On the +one hand, the ownership structure of technology companies and their +endeavour for profit ensures that usage of their services for work and +communication will never be free. On the other hand, only a fraction +of the everyday Internet users have knowledge and resources enough to +create free alternatives on his or hers own hand. The question is also +what we can reasonably expect from an average user in terms of +engagement in their privacy and freedom. + +Our idea is to form an association and together take back a small but +important part of our Internet life, namely the email communication +infrastructure. We gather around several servers that receives and +stores the members' email. The purpose of the association is to render +it possible for individuals to bring their computer usage under their +own control. And to show that user freedom is possible, even if only +through active, prolonged and collective struggle. + +In more detail, we start with five or six servers spread out in Sweden +and Europe connected through the Internet: at the very least two mail +exchange and one IMAP server, separate backup and log servers, and +hopefully a webmail server. In the beginning we will not have an SMTP +send mail service, and we will hire the DNS service from third +party. Though we will have tight economic boundaries, our focus on +reliability and stability forces us to try hard to maintain a +sufficiently high level of redundancy. + +The email service provided through the Free Email Association is free +as in free speech, not as in free beer. This because of the democratic +structure and of non-profit and commonly owned organisations like the +Free Email Association. The free email association promises to + + 1. work hard to receive email for the sake of its members in a reliable manner + 2. protect its member's integrity, that is to never + * read or analyse its members emails, either manually or + automatically, (possibly with exception for voluntary spam + filter services and alike) + * gather statistics about or analyse member's traffic through the association's servers, and + * under no circumstances hand out information about members, their + emailing and other activities, or any other information to third + party, and + 3. provide for transparency regarding administration, economy and the + decision-making process. + +Transparency and continuous information about the work of the board is +of cause extra important, and the democratic regime requires constant +attention. A declaration of principles serve as a founding document +for the association, but still a high level of trust is laid on the +elected officers. + +## On the long term + +We recommend and encourage everyone to perform their computer labour +with free software at machines that are in their own possession. But +many solutions on Internet servers, like Google Docs and Facebook, are +quite usable and practical and adopted to a modern way to meet and +work computer-aided. The Free Software Community has a great challenge +in the creation of free and distributed alternatives, where free means +that their usage imply only free computing. + +Despite this, we must not deceive ourselves into thinking that the +final and greatest challenge is about building physical infrastructure +or programming advanced distributed social networking solutions. The +real challenge is to get people engaged in the issue of the Internet's +power structures and in their own freedom and privacy. + +No one in their right mind would put their blind trust in a government +that was dabbling in surveillance on a scale anywhere near what Google +is doing. But when it comes to Google, their marketing strategy has +been so successful that many people need no additional guarantees that +Google will behave – people are willing to take Google's word +for it. + +The reasons behind the described changeover of the Internet are +structural. The structural tendency, as described, is that already +powerful operators get even more power when computer labour is +generally becoming less free. Structural problems need structural +change, but projects like the Free Email Association serve as an +alternative to structural change for those who are eager to establish +free alternatives. In the long-term, however, we realize that a larger +social change on a structural level is necessary. The best we can hope +for is to give a small contribution to bringing about that change. + +## Footnotes + +^1 Good, recent examples are the European Unions IPRED directive or +the ACTA agreement. + +^2 Stallman uses *your own computing* to denote what we call *one's +own computer labour*. [2] We use the latter because of its broader +associations. + +^3 Stallman points out that work performed as employee in some company +or in a cooperation project as Wikipedia is not one's own computer +work, but a part of that company's or project's work. In that case it +is not one's own freedom that is threatened, but the company's or +project's. (stallman 2010): + +^4 Technically the parts of a network are *nodes*, which in the case +of Internet are servers, switches, and personal computers, and +*edges*, which are interconnecting wires. + +## References + + * [1] Turner, M. et.al. (2003). "Turning Software into a Service", + Computer vol. 36, IEEE Computer Society 2003. + * [2] Stallman, R. M (2010). "Who does that server realy serve?", + Boston review, only web version + http://bostonreview.net/BR35.2/stallman.php. Revised version på + http://www.gnu.org/philosophy/who-does-that-server-really-serve.html. Fetched + 2010-08-30. + * [3] Moglen E. (2010). "Freedom in the Cloud", talk given to the New + York chapter of ISOC February 2nd 2010. Video available at + http://new.law.columbia.edu/isoc/eben_moglen_freedom_in_the_cloud.ogv, + and transcription at + http://www.softwarefreedom.org/events/2010/isoc-ny/FreedomInTheCloud-transcript.html. Checked + 2010-09-10. + * [4] Free Software Foundation. "The Free Software Definition", + http://www.gnu.org/philosophy/free-sw.html. Fetched 2010-08-30. + * [5] Brownlow M. (2010). "Email and webmail statistics", + http://www.email-marketing-reports.com/metrics/email-statistics.htm. Updated + May 2010. First published April 2008. Fetched 2010-09-21. diff --git a/ideology/princip.mdwn b/ideology/princip.mdwn new file mode 100644 index 0000000..5e5a304 --- /dev/null +++ b/ideology/princip.mdwn @@ -0,0 +1,469 @@ +# Förslag till principförklaring för Fripost + +Notera att merparten av denna text skrevs under sommaren 2010 av +Gustav Eek och Stefan Kangas i samband med allmänna efterforskningar +inför grundandet av föreningen. Notera t.ex. att Fripost ännu inte +fått sitt namn, utan gick under arbetsnamnet RAPS. + +[[!toc levels=2]] + +## Inledning + +I takt med ett ökande Internetanvändande hos en bredare +befolkningsgrupp så har inflytandet över materialet på Internet och +kommunikationsvägarna flyttats från Internets användare till stora +privata aktörer och annonsfirmor. Vi (fotnot: Principförklaringens +författare, i skrivande stund Gustav Eek och Stefan Kangas) ser denna +utveckling som en del i utvecklingen av det globalkapitalistiska +civilsamhället, den världsordning, som råder idag. Befolkningens +vardagliga behov tillgodoses idag av transnationella initiativ, men +det är samma initiativ som kontrollerar och (faktiskt) *producerar* +dessa behov; samma aktörer som skapar den kultur som konsumeras skapar +också den kulturella efterfrågan. Internet och dess kommunikativa +infrastruktur är här inget undantag. Effekten blir till och med +förstärkt i och med Internets interaktiva egenskap, som ger dessa +aktörer kontroll, inte bara över vilka budskap som sänds till +samhällets medborgare, utan också vad och på vad sätt de kommunicerar +med varandra. + +Vi tycker att denna tendens är olycklig. Utvecklingen måste ta en +annan väg, en väg som bevarar friheten och möjligheterna som är +inneboende i tekniken, men som ... Ta infrastrukturen i egna +händer... organisering för stabilitet etc... + +RAPS den fria e-postföreningen vänder sig mot den annars allenarådande +tendensen att såväl formandet av kultur och livsstilar som produktionen +av och inflytandet över kommunikativ infrastruktur koncentreras i +transnationella aktörer som minskar i antal men växer i storlek. + +I denna principförklaring diskuteras först infrastrukturens +omvandling. Vi redogör för en hotbild mot vår frihet på Internet och i +vardagen. Sedan presenteras idén med RAPS och föreningens principer +och löften gentemot dess medlemmar. + +## Bakgrund + +Kommunikation och datadistribution via Internet ökar stadigt, och +samtidigt blir Internet en alt viktigare del av samhällets +infrastruktur. Sedan 1990-talets början har det skett en explosion i +användandet av inte bara e-post utan även av snabbmeddelanden, som +ICQ, IRC och Jabber, och andra sociala medier som Facebook. Men det är +inte bara det. Också lejonparten av kontakten med samhällets +institutioner, banker och myndigheter, inköp och informationssökning +sker över Internet. + +Detta avsnitt syftar till att ge en beskrivning av hur Internet +används som kommunikationsinfrastruktur. + +### Datorarbete och makten över tekniken + +Det är tydligt att den som har makt över tekniken har makt över dess +användare. + +Free Software Foundation har publicerat *de fyra friheterna* som +utgör minimikravet för *fria datorprogram*. (Free Software +Foundation "The Free Software Definition") Som komplement till *de +fyra friheterna* föreslår vi fyra minimikrav för att eget datorarbete +ska kunna betraktas som fritt. I denna kontext innefattar +*datorarbete* allt handahavande av datorer. Dit räknas skrivande och +räknande såväl som kommunikation och datorspel. *Eget datorarbete* +är sådant datorarbete som utförs helt för egen del. (Fotnot: Richard +Stallman påpekar att om man utför arbete som anställd i något företag +eller i något samarbetsprojekt som t.ex. Wikipedia så är det inget +eget datorarbete utan del i deras datorarbete. I ett sådant läge är +det inte ens egen frihet som är hotad utan snarare dens som man +arbetar för eller med. (Stallman 2010)) + +*Frihet* vad gäller *eget datorarbete* innebär + + 1. att arbetet utförs med uteslutande fria datorprogram, enligt Free + Software Foundations definition, + 1. att arbetet utförs med hårdvara som man äger och direkt + kontrollerar, + 1. att man själv äger och direkt kontrollerar den information man + arbetar med, + 1. att man själv äger och direkt kontrollerar resultatet av arbetet, + arbetets produkt. + +Samma sak menas också med att "ha kontroll" över sitt datorarbete, +eller att datorarbetet är *fritt*. Vi använder här termen +"information" för att beteckna den data, de dokument, etc., som man +arbetar med. + +### Internet och Internets servrar + +Internet är från början konstruerat som ett *icke-hierarkiskt nät* +(eng. *peer-to-peer network*), en decentraliserad struktur där varje +del(fotnot: man brukar prata om nät som bestående av *noder* och +*kanter*. Noderna i Internät är servrar, växlar och persondatorer.) +av nätet är självständig och självbestämmande. (Moglen 2010) Denna +decentraliserade struktur möjliggör för alla deltagare att på lika +villkor uttrycka åsikter, dela filer, marknadsföra burktomat eller vad +som helst som faller en in. + +Trots detta är Internet idag, sett ur många vardagliga användares +perspektiv, strukturerat på ett hierarkiskt vis kring ett minskande +antal servrar av växande storlek. Man måste ansluta till servern för +att kunna arbeta med sin information. I och med att sådana +Internettjänster av olika slag blir vanligare och mer komplexa +begränsas användarnas makt över sin datoranvändning. Man reduceras +till passiv konsument av en tjänst som man får tillgång till enbart +under allt-eller-ingetliknande omständigheter. Den egentliga makten +över tekniken har koncentrerats i händerna en eller ett fåtal aktörer. + +Det egentliga syftet med en server på Internet är historiskt att samla +och publicera information från serverns klienter. (Moglen 2010) Numera +så sker publiceringen inte längre i ett separat steg utan är en +integrerad och nödvändig del i det normala bruket av servertjänsten. + +Denna förändring har skett snabbt och utan demokratisk diskussion, +vilket förvisso ofta är fallet när det kommer till teknik. Sociala +medier har skapat helt nya sätt att kommunicera och snabbt sprida +information. Samtidigt har det sätt på vilket de sociala medierna växt +fram lett till att ett fåtal företag kunnat monopolisera dem. I kraft +av sin blotta storlek har alternativ helt marginaliserats. Ovanpå det +gamla decentraliserade nätverket Internet, har helt nya nätverkt vuxit +fram. De här nätverken skiljer sig från det gamla internet redan +därför att de är helt centraliserade. + +> Om man måste använda en server, då ska man använda en server vars +> driftsledning ger en garant för tillit bortom en rent affärsmässig +> relation (Stallman 2010). + +### Datorprogram som tjänst + +*Datorprogram som tjänst*, eng. *Software as a Service* (SaaS), +innebär i en vid betydelse att användare inbjuds till att utföra sitt +datorarbete på eller via en nätserver på Internet eller på ett lokalt +nät (LAN) med datorprogram som kör på den servern. Ett centralt syfte +med SaaS är att separera *innehav* och *ägandeskap* av +datorprogram från dess *användande* (Turner 2003); man säger att +programen "licencieras vi anfodran" (Wikipedia "Software as a +service"). Visionen från förespråkare är en dynamisk +datorprogramsmarknad där tjänster sätts samman och levereras just vid +användandet efter slutanvändarens momentana behov (Turner 2003). + +De flesta proprietära datorprogram levereras idag helt eller delvis +efter dessa principer, men här används SaaS i enighet med Richard +Stallman (2010) något smalare för att beteckna datoranvändande som +inte sker på hårdvara som användaren själv besitter. Exempel på +populära Internet-tjänster som kan anses vara datorprogram som tjänst +är Google Docs, Facebook, och div. spel på Internet. Problemet med +SaaS är att det i dubbel bemärkelse förvägrar användaren kontroll över +sitt datorarbete. För det första så är användaren inte garanterad att +arbete går att upprepa eller fortsätta eftersom omständigheterna för +programmens distribution kan ändras alt efter leverantörens önskemål +(vilket också gäller allt datorarbete med proprietära +datorprogram). Och för det andra så, om arbetet utförs på en server, +så är användaren inte garanterad att arbetetes produkt alltid kommer +finnas tillgänglig när användaren så önskar. + +### Gratistjänster, finns de? + +Många Internettjänster omnämns ofta missvisande som gratistjänster, +men det är dags att lyftafram och diskutera tjänsternas dolda +kostnader. Det finns alltid ett pris att betala, om det inte är i +pengar så är det genom inflytande, kontroll, makt, integritet eller +rent arbete. + +Googles så kallade gratistjänst för e-post är ett bra +exempel. (fotnot: Det är meningsfullt att här markera särskilt mot +Google, då de har en så dominerande ställning att den på många områden +börjar likna ett monopol, på samma sätt som GNU/Linux-förespråkare +ofta vänder sig specifikt mot Microsoft.) Användare av tjänsten får +förvisso, utan att behöva betala, en e-posttjänst med det mesta av vad +man normalt förväntar sig av en sådan. Vad man också får, och även +detta "gratis" är ständigt spioneri. Google går systematiskt igenom +e-brev och visar reklam skräddarsytt för just den användaren. Google +kan också koppla ihop informationen från med ett konto, som gör att de +kan spåra många av de webbplatser du besöker, vilken information man +söker efter och vilka klipp du ser på Youtube. Trots sitt starka +varumärke och sin marknadsföringsslogan "do no evil" är de alltså +värre än många andra. + +Vi har inga garantier för att de följer sin slogan, hur många gånger +de en upprepar den. Det är inte användarna som har makten över +Google, ja faktiskt inte ens de som arbetar där. Det är företagets +ägare som har sista ordet, och i vanlig ordning fattas beslut på +styrelsemöten och bolagsstämmor. På dessa möten väger din och min +integritet lätt som en fjäder i förhållande till nästa +kvartalsrapport. Andra företag kanske har mindre information att +exploatera, men grundproblemen är i samtliga fall desamma. + +### Öppna och slutna standarder och protokoll + +I praktiken har man rutat in en del av internet och slagit upp en +skylt som säger: "privat område – obehöriga äga ej tilträde". Så kan +man exempelvis inte starta en egen del av Facebook och koppla ihop det +med det övriga. I den mån man kan göra något eget måste man helt +underställa sig de spelregler som Facebook själva har bestämt. Vi har +blivit tillvanda vid extrem centralisering, integritetsproblem som +inte tas på allvar och bristande kontroll över vår information. De +användaravtal man måste acceptera för att släppas in i de +monopoliserade tjänsterna innehåller ofta nära nog fullständig +ansvarsfrihet för företaget samtidigt som det ger företaget makt att +göra nästan vad som helst med den information man skapar eller +publicerar på tjänsten. + +### Övervakning och privatliv + +En ständigt ökande del av vår kommunikation sker via Internet. +Formerna för kommunikation är en angelägenhet för alla som deltar i +den. Så exempelvis har vi traditionellt haft stränga regler för hur +myndigheter och andra får bete sig vad gäller exempelvis förbud mot +telefonavlyssning eller posthemligheten. Starka regler kring fri +kommunikation är avgörande för att garantera individuella och +kollektiva demokratiska fri- och rättigheter. + +Google är redan nämnt. + +Tekniken är alltså aldrig neutral. Vad som ligger bakom till synes +"neutrala" och "tekniska" förändringar eller innovationer är sociala +faktorer – ibland politiska opinioner som de kommer till uttryck i +allmänna val, men oftare teknikföretagens ägarförhållanden och deras +behov av att göra vinst. Sådana affärsintressen kommer aldrig kunna +garantera oss den makt över tekniken som vi menar att alla borde ha +rätt till. Att använda den fritt. + +### E-post + +Som redan nämnts är e-postandet inget undantag från tendensen att +informationens jättar sprids. I Göteborg har Chalmers tekniska +högskola och Göteborgs universitet lagt ut sitt e-postsystem på +entreprenad till Microsoft respektive Google.(fotnot: Lite historia om +Hotmail, Outlook och ägandeskap. Googles e-posttjänst är Gmail.) +Chalmers motiverar: + +> (Citat från webplatsen här) + +> (eller GU:s, vad som passar bäst) + +Också institutioner som utan problem skulle kunna förbli oberoende +lockas alltså fördelarna som storskaligheten bär med sig. + +Vi kommer här inte redogöra för detaljerna i hur förmedlingen av +e-post går till men för diskussionens fullständighet behöver vissa +saker nämnas. E-post består av... (E-postinfrastrukturen extremt kort: +SMTP, Mx, POP, IMAP, och inte minst DNS) + +Huruvida e-post som sådan kan anses vara datorprogram som tjänst är +inte helt klart, men de tjänster som Microsoft och Google levererar +gör definitivt mer än bara skickar e-post. Stallman skriver: + +> Vissa sidor vars huvudsakliga tjänst är publicering och +> kommunikation utökar detta med "kontakthantering": att hålla reda på +> personer som du har kontakt med. Att skicka e-post till dessa +> personer är inte datorprogram som tjänst, men att hålla reda på dina +> förehavanden med dem är datorprogram som tjänst (Stallman 2010). + +Enligt Fria e-postföreningens definition av fritt +datorarbete innefattas skrivandeprocessen och det initiala +sändinitiativet i eget datorarbete men inte själva förmedlingen av +e-posten. (Motivera mer) Mottagandet av e-post däremot är eget +datorarbete. Från den stund då sändaren mottagit en bekräftelse på att +e-brevet anlänt är man utelämnad till att själv ta hand om e-posten. + +E-post är dessutom ett medium som alltid använts till att avhandla +strängt privata ämnen, och för många den viktigaste delen i deras +Internetanvändning, om än kanske inte alltid den mest +tidskrävande. Som nämnt är antalet länkar mellan sändare och mottagare +många och möjligheterna... (fortsatt utläggning om privatlivet, +spionage och övervakning) + +Loggar på nätets servrar och det kuvert som ingår i SMTP protokollet +är omöjligt att dölja för utomstående, men Ämnesrad och innehåll +däremot... (Något om kryptering och signering) + +## Organisering för förändring + +Den dystra tendens som beskrivits, att vi lägger vår frihet händerna +på stora transnationella företag, gäller inte bara vårt +datoranvändande. Hela vår vardag genomsyras av den globalkapitaliska +världsordningen. Utvecklingen är inte önskvärd, men frågan är vilka +möjligheter det finns för enkla världsmedborgare att åstadkomma en +förändring, för sig själva och för världen i stort. (Se vidare. Naomi +klein *No logo*, Hart och Negri *Imperiet*, Mikael Löfgren +*Sorgens globala diktatur*. Man kan säkert göra prettolistan längre) + +Vad vi faktiskt kan göra är att besluta oss för att inte ge efter och +inte ge bort något till eller nytja oss av de stora ickedemokratiska +institutionerna som Google och Microsoft, besluta oss för att allt +datorarbete vi gör är fritt, och sky kommunikation över protokoll som +inte är öppna. En utväg som tar tillbaka makten över tekniken och +lägger den i folkets händer. + +### RAPS den fria e-postföreningen + +Vår idé är att starta en förening som tar tillbaka makten över en +liten men viktig del av våra liv: vår e-post. Det är ett problem +bland många men det är ett där vi tror oss ha en början på en lösning. + +Vi måste för det första ha den tekniska infrastruktur som krävs för +att driva en e-posttjänst. Denna måste konfigureras och ges åtkomst +till internet. Även om vi till en början kommer förlita oss på donerad +och utlånad hårdvara och internetåtkomst, måste vi på sikt bli +oberoende av enskilda individers givmildhet i detta avseende. Vi tror +att problemen i detta avseende är ganska små. Den som konkret +ansvarar för driften av detta måste bli styrelsen och av dem utsedda +ideellt arbetande funktionärer. + +Föreningen måste sätta interndemokratin och genomskinlighet i första +rummet. Om föreningen fattar beslut som bygger på andra grunder än de +som finns i denna principförklaring, urholkar det hela idén med +föreningen. Detta är den främsta garanten för att dessa värden +efterlevs – att styrelsen aktivt arbetar för att förverkliga +dem. Årsmötets rätt att revoltera mot föreningens ledningen är en +grundläggande princip, som garant mot alla tendenser till ledningens +byråkratisering. + +Det kan inte vara gratis att vara medlem i föreningen. Samtidigt som +detta kan göra att vissa med ekonomiska svårigheter får svårt att +delta, tvingas vi inse att självfinansiering är det enda sättet att +garantera ett långsiktigt oberoende och självbestämmande. Om vi +skulle acceptera att göra verksamheten beroende av statliga eller +kommunala bidrag, skulle vi också acceptera att man eventuellt ställer +vissa krav på verksamheten. Bidragsgivarna kan vilja styra +inriktningen på verksamheten i en speciell riktning, exempelvis med +riktade bidrag till speciella former av verksamhet. Detta kringskär +medlemsdemokratin på ett oacceptabelt sätt. Bara föreningens +medlemmar ska ha rätt att fatta beslut som påverkar föreningens +direkta verksamhet. (fotnot: Om däremot bidrag finns för en +verksamhet som föreningen ändå hade tänkt genomföra så faller dessa +argument, åtminstone så länge föreningen inte gör sig beroende av +dessa bidrag.) + +### Föreningens principer + +Syftet med att blida en förening likt RAPS, den fria e-postföreningen, +är att möjliggöra för enskilda att ta kontroll över sitt +datoranvändande. Tillsammans besitter vi kunskaper och medel nog för +att genomföra investeringar och administrera system för en säker och +fri kommunikation via Internet. + +E-postföreningen förespråkar att + + * allt eget datorarbete ska vara fritt, + * Internet ska vara uppbyggt på ett decentraliserat sätt, och + * att system ska konstrueras så att den personliga integriteten + starkt bevaras. + +Vi ansera att skicka och ta emot e-post med hjälp av RAPS är fritt +arbete, så som definierat i (...). + +I och med den demokratiska strukturen och ägandeförhållande hos +idiella föreningar som RAPS så anser vi att skicka och ta emot e-post +via RAPS är fritt arbete. Därför är det extra vikigt att föreningens +styrning hålls transparant och att föreningens medlemmar fortlöpande +informeras om arbetet och att möjligheterna till demokratisk påverkan +förblir stora. + +RAPS och dess administration lovar + + 1. att ta emot e-post för medlemmar på ett tillförlitligt sätt, + 2. att skydda medlemmars integritet, dvs. att aldrig + + 1. läsa eller analysera medlemmars e-post, vare sig fysiskt eller + via datorprogram, + + 1. samla statistik om eller analysera medlemmars e-posttrafik via + föreningens servrar, + + 1. under inga omständigheter lämna ut uppgifter om medlemmar, + deras e-post eller andra förehavanden, eller något annat till + tredje part, (fotnot: göres undantag om lagen säger så?) + + 3. att sörja för god transparens vad gäller administration, ekonomi + och styrning, och + + 4. att aldrig växa sig stor. + +För att sörja för punkt 1 ovan, dvs. driftsäkerheten, sparar RAPS +logar och tekninsk information. Men som punkt 2.1–3 säger är +föreningen beredd att gå långt för att denna information inte ska +komma andra till del, vilket t.ex. skulle kunna innebära förnekande om +dess existens eller radering. + +### Motargument + +Man får väl det man betalar för? Inget kan vara gratis! Google måste +få tjäna pengar, etc. + +Se FAQ:n + +Hur skiljer vi oss från andra e-postleverantörer? + +Vi är ingen e-postleverantör! Vi är en förening som förvisso +tillhandahåller e-posttjänster för medlemmarna, men det är fel att +tänka på medlemsskapet som ett kundförhållande. Rätt är att se det som +att man som medlem bestämt sig för att organiserat och tillsammans med +andra ta kontroll över (en del av) sin kommunikation. Jämför oss +hellre med facket eller Hyresgästföreningen än med Bredbandsbolaget +eller Bahnhof. + +Om du ändå vill ha en lista, här är den: + + * Inget vinstintresse. Alla pengar vi får in går till föreningens + verksamhet, som är att hålla igång eposttjänster och + informationsspridning. + * Genomskinlighet. Allt som sker beslutas demokratiskt och öppet. + * Medlemmarna har makten. På föreningens årsmöten formar vi + föreningen gemensamt, fattar viktiga beslut och stakar ut den + riktning vi ska gå i framtiden. + +Strävar ni efter världsdominans? + +Nej. Vi hoppas att folk kopierar vårt koncept och bygger demokratiskt +kontrollerad infrastruktur för e-post och allt annat. Helst skulle vi +se att det fanns en Folkets tekniska infrastrukturkommité i varje +kvarter, men än så länge... + +## Långsiktiga framtidsutsikter/Avslutning + +Vår förening är inte en modell för en slutgiltig lösning på de problem +vi beskrivit ovan. Vår förhoppning är att dessa våra idéer ska +inspirera andra att göra något liknande, eller som man kanske brukar +säga: låt tusen blommor blomma. Vår vision är enkel: ett samhälle där +makten över tekniken ligger i de direkta användarnas händer. Där +ingen central instans har rätt eller ens möjlighet att begränsa vad +användarna gör med tekniken. All makt åt användarna är idag det enda +sättet att garantera en långsiktigt demokratisk, solidarisk och +allmännyttig teknikutveckling. + +Vi har sett vad marknaden åstadkommer med vår teknik. Vi gillar det +inte. Makten över tekniken är för viktig för att lämna i händerna på +ett fåtal. Därför vill vi ta tillbaka makten över tekniken. + +Vår tid kännetecknas av stor oro inför samhällsutvecklingen, men +samtidigt av en utbredd uppgivenhet och passivitet. Vi tänker inte +knyta näven i byxfickorna, beklaga utvecklingen på vår kammare och +hoppas att någon annan löser problem åt oss. Vi tar det i våra egna +händer. Tillsammans är vi starka. + +## Noter + +Not 1: "[...] every switch in the Net is an independent, free-standing +entity whose volition is equivalent to the volition of th human beings +who whant to control it." + +## Referenser + + * Turner, M. et.al. (2003). "Turning Software into a Service", + *Computer* vol. 36, IEEE Computer Society 2003. + + * Stallman, R. M (2010). "Who does that server realy serve?", *Boston + review*, endast nätupplaga + [http://bostonreview.net/BR35.2/stallman.php + http://bostonreview.net/BR35.2/stallman.php]. Reviderad version på + [http://www.gnu.org/philosophy/who-does-that-server-really-serve.html + http://www.gnu.org/philosophy/who-does-that-server-really-serve.html]. + + * Molgen ... + + * Wikipedia, "Software as a service", + [http://en.wikipedia.org/wiki/Software_as_a_service + http://en.wikipedia.org/wiki/Software_as_a_service]. Hämtad + 2010-08-28. + + * Free Software Foundation. "The Free Software Definition", + [http://www.gnu.org/philosophy/free-sw.html + http://www.gnu.org/philosophy/free-sw.html]. Hämtad 2010-08-30. @@ -11,7 +11,8 @@ Välkommen till Friposts medlemswiki! * [[Hjälpa till|Hjalpa_till]] – olika idéer och projekt * [[Fripost i media|pressklipp]] * [[Epost-listor|epost-listor]] – Mediet för informationsspridning, hjälp och annan kommunikation i föreningen -* [[Vanliga frågor och svar om att vara medlem i Fripost|FAQ-medlemskap]] +* [[Vanliga frågor och svar om att vara medlem i Fripost|FAQ]] +* [[Ideologi|ideology]] – Artiklar och dylikt om Friposts ideologi # Friposts e-post @@ -34,6 +35,8 @@ Välkommen till Friposts medlemswiki! * [[Att skapa en egen labb-wiki|create-a-wiki]] – Konstruera en egen ikiwiki-uppsättning för laborationer # Övrigt + +* [[Språkkonventioner och ordlista|dictionary]] * [[Liknande projekt|liknande_projekt]] # Föråldrat diff --git a/notice.mdwn b/notice.mdwn new file mode 100644 index 0000000..d7a49b2 --- /dev/null +++ b/notice.mdwn @@ -0,0 +1,16 @@ +# Nästa aktivitet + +På [[Friposts kalendarium|kalendarium]] på +[[wikin|http://wiki.fripost.org]] hittar du information om kommande +möten samt protokoll från tidigare möten. + +# Logga in + +Du som är medlem kan logga in på din e-post [[här|https://mail.fripost.org]] + +# Certifikat + +Fripost använder säkra anslutningar. Läs mer om [[Friposts certifikat här|certs]] + + + diff --git a/templates/page.tmpl b/templates/page.tmpl index 40cb459..db6f4d0 100644 --- a/templates/page.tmpl +++ b/templates/page.tmpl @@ -5,11 +5,11 @@ <meta name="viewport" content="width=device-width, initial-scale=1.0"> <meta charset="utf-8" /> <!-- Bootstrap --> - <link rel="stylesheet" href="/static/css/bootstrap.min.css"> + <link rel="stylesheet" href="<TMPL_VAR BASEURL>static/css/bootstrap.min.css"> <!-- HTML5 Shim and Respond.js IE8 support of HTML5 elements and media queries --> <!-- WARNING: Respond.js doesn't work if you view the page via file:// --> <!--[if lt IE 9]> - <script src="/static/js/html5shiv.min.js"></script> + <script src="/static/js/html5shiv.min.js"></script> <script src="/static/js/respond.min.js"></script> <![endif]--> <TMPL_IF FAVICON> @@ -47,28 +47,37 @@ <span class="icon-bar"></span> <span class="icon-bar"></span> </button> - <a class="navbar-brand" href="/"><b>fripost</b> | demokratisk e-post</a> + <a class="navbar-brand" href="http://fripost.org"><b>fripost</b> | demokratisk e-post</a> </div> <!-- Collect the nav links, forms, and other content for toggling --> <div class="collapse navbar-collapse" id="bs-example-navbar-collapse-1"> <ul class="nav navbar-nav"> - <li class="active"><a href="https://fripost.org/">Hem</a></li> - <li><a href="<TMPL_VAR BASEURL>om/">Om</a></li> - <li><a href="<TMPL_VAR BASEURL>faq/">FAQ</a></li> - <li><a href="https://fripost.org/medlemskap.html">Gå med</a></li> - <li><a href="<TMPL_VAR BASEURL>kontakt/">Kontakt</a></li> + <li><a href="http://fripost.org">Hem</a></li> + <li><a href="http://fripost.org/om/">Om</a></li> + <li><a href="http://fripost.org/medlemskap.html">Gå med</a></li> + <li><a href="http://fripost.org/kontakt/">Kontakt</a></li> + <li><a href="http://fripost.org/english/">English</a></Li> + <li><a href="http://wiki.fripost.org/faq/">FAQ</a></li> + <li><a href="http://wiki.fripost.org">Wiki</a></Lie> </ul> <ul class="nav navbar-nav navbar-right"> <li> - <a href="#" class="dropdown-toggle" data-toggle="dropdown"><span class="glyphicon glyphicon-user"></span> Members <b class="caret"></b></a> + <a href="#" class="dropdown-toggle" data-toggle="dropdown"> + <span class="glyphicon glyphicon-user"></span> Members <b class="caret"></b></a> <ul class="dropdown-menu"> - <li><a href="https://mail.fripost.org/"><span class="glyphicon glyphicon-envelope"></span> Webmail</a></li> - <li><a href="https://antilop.fripost.org/mailman/listinfo"><span class="glyphicon glyphicon-list"></span> Mailing lists</a></li> + <li><a href="https://mail.fripost.org/"> + <span class="glyphicon glyphicon-envelope"></span> Webmail</a></li> + <li><a href="https://antilop.fripost.org/mailman/listinfo"> + <span class="glyphicon glyphicon-list"></span> Mailing lists</a></li> <!-- later... <li class="divider"></li> <li><a href="#"><span class="glyphicon glyphicon-wrench"></span> Admin panel</a></li> --> + <li> + <a href="<TMPL_VAR BASEURL>certs/"> + <span class="glyphicon glyphicon-certificate"></span> Certifikat</a> + </li> </ul> </li> </ul> @@ -77,7 +86,7 @@ <div class="row"> <div class="col-md-8 col-md-offset-2"> - <!-- ---------------------------------------------------------------- --> + <!-- --> <!-- HEADER --> <div class="row"> <div class="col-md-8 col-sm-8 col-xs-6"> @@ -98,12 +107,12 @@ </div> <hr /> - <!-- ---------------------------------------------------------------- --> + <!-- --> <!-- CONTENT --> <TMPL_VAR CONTENT> <hr /> - <!-- ---------------------------------------------------------------- --> + <!-- --> <!-- FOOTER --> <p> <TMPL_IF TAGS> diff --git a/tracker/Merge_wiki_website_and_website.mdwn b/tracker/Merge_wiki_website_and_website.mdwn index 4923e60..6ea8553 100644 --- a/tracker/Merge_wiki_website_and_website.mdwn +++ b/tracker/Merge_wiki_website_and_website.mdwn @@ -5,57 +5,100 @@ and merge the content of the org-mode based into the wiki. [[gustav]] is working on the branch *fripost-wiki#ge-move-website*. +Requirements +============ + Regarding redesign, the following are requirements: * Visitors of [https://fripost.org] should be brought to the "Hem" page * Visitors of [https://wiki.fripost.org] should be bought to the wiki index page. -* The pages "Hem", "Om", "Gå med", and "Kontakt" should be locked from - external edits, and edit buttons and navigation should be hidden. +* The pages "Hem", "Om", "Gå med", "Kontakt", "Certifikat", and + "English" should be locked from external edits, and edit buttons and + navigation should be hidden. * The "FAQ" page should shared between the website and the wiki: It should be editable but still displayed as if it was part of the website. +Checklist +========= + Regarding merging, the following is the checklist: * In *from_wiki*, the following pages should be attended and possibly added to the wiki. - * *budget.txt* (what to do?) - * *faq.txt* (what to do?) - * *fscons.txt* (what to do?) - * *index.txt* (what to do?) - * *ordlista.txt* (what to do?) - * *princip.txt* (what to do?) - * *protokoll.txt* (what to do?) - * *sidospår.txt* (what to do?) - * *stadgar.txt* (what to do?) - * *teknik.txt* (what to do?) - * *årsmöte.txt* (what to do?) + * *budget.txt* -- Dropped + * *faq.txt* -- Content already in *faq.org* + * *fscons.txt* -- Added as *ideology/fscons-2010.mdwn* + * *index.txt* -- Dropped + * *ordlista.txt* -- Added as *dictionary.mdwn* + * *princip.txt* -- Added as *ideology/princip.mdwn* + * *protokoll.txt* -- Avaliable among minutes already + * *sidospår.txt* -- Incorporated in *hjalpa_till.mdwn* + * *stadgar.txt* -- Dropped. Statues exists in the *meetings* git repository + * *teknik.txt* -- Dropped + * *årsmöte.txt* -- Dropped * In *sites* the following pages should be attended and possibly be added to the wiki - * *certs* (what to do?) - * *certs.asc* (what to do?) - * *default.css* (what to do?) - * *faq.org* (what to do?) - * *gnutiken.org* (what to do?) - * *index.en.org* (what to do?) - * *index.org* (what to do?) - * *kontakt.en.org* (what to do?) - * *kontakt.org* (what to do?) - * *logo2011.eps* (what to do?) - * *medlemskap.en.org* (what to do?) - * *medlemskap.org* (what to do?) - * *organisation.org* (what to do?) - * *progressbar-example.html* (what to do?) - * *robots.txt* (what to do?) - * *sitemap.org* (what to do?) + * *certs* -- Added as a page, *certs.mdwn*, which is accessed from the main navigation bar + * *certs.asc* -- Added as a file, accessed from *certs.mdwn* + * *default.css* -- Dropped + * *faq.org* -- Merged with *faq.mdwn* + * *gnutiken.org* -- Dropped + * *index.en.org* -- Information added as *english.mdwn* + * *index.org* -- Text available as *hem.mdwn* + * *kontakt.en.org* -- Information added as *english.mdwn* + * *kontakt.org* -- Added as *kontakt.mdwn* + * *medlemskap.en.org* -- Information added as *english.mdwn* + * *medlemskap.org* -- Added as *medlemskap.mdwn* + * *organisation.org* -- Available as *om.mdwn* + * *progressbar-example.html* -- Droped + * *robots.txt* -- Dropped + * *sitemap.org* -- Dropped * Describe the press presence according to the following files * *images/press/spionen2011_liten.jpg* * *images/press/fripost_fria_tidningen_2011_1.jpg* * *images/press/fripost_fria_tidningen_2011_2.jpg* * Check whether the content in *material* is available from the *propaganda* git repository. If it isn't, do something about it - +* Check where *logo2011.eps* is available elsewhere. + +Doubts +====== + +There are still some doubts about how to proceed: + +**1.** How shall the becoming *fripost.org* be prepared for +publications from other sources, like the *fripost-meetings* Git +repository? Currently publication happens through + + rsync -ruvp --chmod=Dugo+rx,Fugo+r $(send-files) fripost@fripost.org:fripost.org/minutes/ + +and access through + + https://fripost.org/minutes/<whatever-asked-for> + +**2.** I assume press images and similar can be published according to +the same structure: + + https://fripost.org/images/<whatever-asked-for> + +**3.** Regarding how to enforce the soft separation between the wiki +and the website content, I don't know how to achieve that. +I tried the following idea that did not work. The wiki content is left +untouched. All website content (apart from *hem.mdwn*) is moved into a +directory, *website*, and *hem.mdwn* is named *website.mdwn*. Then the +website is reached through *https://fripost.org* simply by making the +web server point those request to +*<path-to-fripost-wiki>/website*. The *website.mdwn* will be +*<path-to-fripost-wiki>/website/index.html* and default target. +The problem was that links to shared static content (style sheets and +similar) with relative paths did not work. +Other ideas to track +==================== +Consider to get back to how the certificate pages are accessed. It +would be more natural to access a certificate page from a side note on +the "Hem" page, the way it was done in the org-mode based website. diff --git a/website/certs.asc b/website/certs.asc new file mode 100644 index 0000000..0ea6a48 --- /dev/null +++ b/website/certs.asc @@ -0,0 +1,88 @@ +-----BEGIN PGP SIGNED MESSAGE----- +Hash: SHA512 + +The following is an up-to date list of SHA-1 and SHA-256 fingerprints of all +X.509 certificates Fripost uses on its publicly available services. Please +consider any mismatch as a man-in-the-middle attack, and let us know +immediately! -- admin@fripost.org + + + * IMAP server + imap.fripost.org:993 + SHA1 8A:81:CF:C3:04:01:BC:C6:58:03:CB:4B:61:F0:C9:0B:09:51:B8:F8 + SHA256 52:BA:FF:9F:7A:6B:7B:50:51:CB:64:BE:46:72:65:8E:D6:FC:3C:CE:5B:6C:9F:9F:E0:58:00:7B:8F:13:6E:D3 + + * SMTP servers (STARTTLS) + smtp.fripost.org:587 (Mail Submission Agent) + SHA1 03:87:02:C9:6E:01:D3:AD:BC:EC:77:CC:A5:C5:37:C1:D8:C1:29:BC + SHA256 6C:89:92:3C:A2:53:E0:14:9E:14:11:17:FF:FA:EB:12:3E:BA:0A:B0:C2:BE:70:18:8C:3D:7A:69:EB:00:5E:BB + + mx1.fripost.org:25 (1st Mail eXchange) + SHA1 A5:9D:30:9A:49:4E:45:02:05:4B:D9:F8:12:8E:EE:F3:A8:CD:5C:4A + SHA256 85:C9:C3:07:D6:BB:4E:A2:66:DF:DA:3B:B8:A4:D6:B3:71:B0:48:05:DD:A6:87:83:3F:B5:3E:4F:CF:1E:30:5B + + mx2.fripost.org:25 (2nd Mail eXchange) + SHA1 67:67:D2:A6:0A:E5:8F:83:A9:85:26:01:71:80:24:C6:0B:DA:30:4F + SHA256 B1:F4:82:E9:6E:B7:B0:0A:4A:FE:BD:92:6C:8D:EE:F6:6E:8C:1B:33:D3:7A:4B:6E:FB:37:D9:21:62:99:C2:73 + + * Web servers + fripost.org:443 (website), mail.fripost.org:443 (webmail), lists.fripost.org:443 (list manager) + SHA1 E1:82:59:FD:7F:9A:11:EF:DC:1B:46:3B:AB:9F:F6:BB:A0:E4:D4:59 + SHA256 7D:F2:7C:67:90:91:EB:5E:1E:25:D0:7B:A4:A5:72:9F:EA:20:EC:F0:74:1C:25:66:1D:72:56:A3:3B:53:D9:9A + + wiki.fripost.org:443 (wiki) + SHA1 96:4E:77:71:F3:2B:C7:60:50:58:37:53:C4:B1:F1:50:95:69:FD:C0 + SHA256 D0:02:01:81:03:86:F3:53:8A:BA:DE:7D:07:D5:E0:31:D8:5B:5D:35:72:BC:68:8B:E4:BF:86:33:42:43:21:90 + + git.fripost.org:443 (git server and its web interface) + SHA1 EA:50:38:19:38:6A:49:BF:5D:3C:4D:04:64:6F:0D:D3:AC:20:76:C2 + SHA256 08:D9:18:05:A3:F5:B6:8E:20:81:E1:8A:36:1B:44:AD:4E:36:6D:D1:BA:FC:3D:26:F9:F5:4B:68:A9:0F:F3:21 + + antilop.fripost.org:443 (list manager) + SHA1 6F:1A:3B:0F:2C:5A:BC:33:09:C6:D4:F8:43:2C:07:6E:B0:FD:DB:7B + SHA256 FA:AC:E2:4C:C7:DD:D8:A6:24:20:0E:48:FC:91:D2:F0:CC:BD:BD:57:B1:F9:67:84:73:96:F1:90:4C:50:C1:F1 + + +To get the whole certificate for imap.fripost.org:993, type the following +command in a shell: + + openssl s_client -connect imap.fripost.org:993 </dev/null + +(For protocols using the STARTTLS directive such as SMTP, you'll have to call +s_client with '-starttls smtp'. Another useful option is '-showcerts', which +prints the whole server certificate chain.) + +You'll find the X.509 certificate wrapped between + + -----BEGIN CERTIFICATE----- + [...] + -----END CERTIFICATE----- + +If you store it (including the delimiters) into /path/to/certificate.pem, +you can then ensure that its fingerprints match the ones above: + + openssl x509 -in /path/to/certificate.pem -noout -fingerprint -sha1 + openssl x509 -in /path/to/certificate.pem -noout -fingerprint -sha256 + +Alternatively, using a pipe: + + openssl s_client -connect imap.fripost.org:993 </dev/null \ + | openssl x509 -noout -fingerprint -sha256 + +-----BEGIN PGP SIGNATURE----- +Version: GnuPG v2 + +iQIcBAEBCgAGBQJU86fvAAoJENOaSZw8IaVSiucP/3DJRf5aHaWIjHEd2GsSbIfp +hRLWHXN9bnsXW+z1UK17b8GgaPihlCwDyMbQ5ZXLcEN183z/X40a+Lt0mRJVxTjL +XLJQYc9P6MapTRPOtuq2mF+RGiIhuXI8ehLF34dF5uVhfId/LshGBc+oH26a4Y+2 +YpLMhjrhQiQwfLHkuf+f5F57EOIJYv8sDj7x2pZXLBAQN+OK7siV1/sJa0trcXZD +k0oEBgzm9VoIsy76joKnqGPS27sBNL1qmTPjI+hVPcXFQ6C1Irfe8HkWXiMqo1zq +Xks78ONAo9zkNp4kvHgz4eWNGX15mfWK+kXEtalQtllfB4GioZtFNTN2uZZHa322 +Qb+/OobeOrSLNu635uYTmQXKI9RprYur0csK5hbvpvSAFsw8PKxmubBuKHWmhVxw +BwJCwbH8GcmSs4ON3R+01Wrv1JMtfixs19wW+gEgvYQO5xTHY6pvDvG78WLmhl+0 +qgni/VuAYtbAyztOlyZEZ8q9lvWC1wlj2DqwHW33PmqQTY46nK8x5C5kodpR4fi7 +Hk0OnhA9LzMEzMdhuDvyzLWdhDSXYyiFLnpPxarl477pQttJ3WvY60H9vsHJwGUB +MUYkHWCBems0Z8McgGU5i+Djw/WE/DZJWOBn9cBawGw+pG3E+1nJsLg0+NVyDIpR +G0RR6uhLfleLnI60ljiK +=lMAq +-----END PGP SIGNATURE----- diff --git a/website/certs.mdwn b/website/certs.mdwn new file mode 100644 index 0000000..f621597 --- /dev/null +++ b/website/certs.mdwn @@ -0,0 +1,73 @@ +# Certificates at Fripost + +The following is an up-to date list of SHA-1 and SHA-256 fingerprints of all +X.509 certificates Fripost uses on its publicly available services. Please +consider any mismatch as a man-in-the-middle attack, and let us know +immediately! -- admin@fripost.org + +Also refer to the [[signed version of this page|certs.asc]] + + * IMAP server + + imap.fripost.org:993 + SHA1 8A:81:CF:C3:04:01:BC:C6:58:03:CB:4B:61:F0:C9:0B:09:51:B8:F8 + SHA256 52:BA:FF:9F:7A:6B:7B:50:51:CB:64:BE:46:72:65:8E:D6:FC:3C:CE:5B:6C:9F:9F:E0:58:00:7B:8F:13:6E:D3 + + * SMTP servers (STARTTLS) + + smtp.fripost.org:587 (Mail Submission Agent) + SHA1 03:87:02:C9:6E:01:D3:AD:BC:EC:77:CC:A5:C5:37:C1:D8:C1:29:BC + SHA256 6C:89:92:3C:A2:53:E0:14:9E:14:11:17:FF:FA:EB:12:3E:BA:0A:B0:C2:BE:70:18:8C:3D:7A:69:EB:00:5E:BB + + mx1.fripost.org:25 (1st Mail eXchange) + SHA1 A5:9D:30:9A:49:4E:45:02:05:4B:D9:F8:12:8E:EE:F3:A8:CD:5C:4A + SHA256 85:C9:C3:07:D6:BB:4E:A2:66:DF:DA:3B:B8:A4:D6:B3:71:B0:48:05:DD:A6:87:83:3F:B5:3E:4F:CF:1E:30:5B + + mx2.fripost.org:25 (2nd Mail eXchange) + SHA1 67:67:D2:A6:0A:E5:8F:83:A9:85:26:01:71:80:24:C6:0B:DA:30:4F + SHA256 B1:F4:82:E9:6E:B7:B0:0A:4A:FE:BD:92:6C:8D:EE:F6:6E:8C:1B:33:D3:7A:4B:6E:FB:37:D9:21:62:99:C2:73 + + * Web servers + + fripost.org:443 (website), mail.fripost.org:443 (webmail), lists.fripost.org:443 (list manager) + SHA1 E1:82:59:FD:7F:9A:11:EF:DC:1B:46:3B:AB:9F:F6:BB:A0:E4:D4:59 + SHA256 7D:F2:7C:67:90:91:EB:5E:1E:25:D0:7B:A4:A5:72:9F:EA:20:EC:F0:74:1C:25:66:1D:72:56:A3:3B:53:D9:9A + + wiki.fripost.org:443 (wiki) + SHA1 96:4E:77:71:F3:2B:C7:60:50:58:37:53:C4:B1:F1:50:95:69:FD:C0 + SHA256 D0:02:01:81:03:86:F3:53:8A:BA:DE:7D:07:D5:E0:31:D8:5B:5D:35:72:BC:68:8B:E4:BF:86:33:42:43:21:90 + + git.fripost.org:443 (git server and its web interface) + SHA1 EA:50:38:19:38:6A:49:BF:5D:3C:4D:04:64:6F:0D:D3:AC:20:76:C2 + SHA256 08:D9:18:05:A3:F5:B6:8E:20:81:E1:8A:36:1B:44:AD:4E:36:6D:D1:BA:FC:3D:26:F9:F5:4B:68:A9:0F:F3:21 + + antilop.fripost.org:443 (list manager) + SHA1 6F:1A:3B:0F:2C:5A:BC:33:09:C6:D4:F8:43:2C:07:6E:B0:FD:DB:7B + SHA256 FA:AC:E2:4C:C7:DD:D8:A6:24:20:0E:48:FC:91:D2:F0:CC:BD:BD:57:B1:F9:67:84:73:96:F1:90:4C:50:C1:F1 + + +To get the whole certificate for imap.fripost.org:993, type the following +command in a shell: + + openssl s_client -connect imap.fripost.org:993 </dev/null + +(For protocols using the STARTTLS directive such as SMTP, you'll have to call +s_client with '-starttls smtp'. Another useful option is '-showcerts', which +prints the whole server certificate chain.) + +You'll find the X.509 certificate wrapped between + + -----BEGIN CERTIFICATE----- + [...] + -----END CERTIFICATE----- + +If you store it (including the delimiters) into /path/to/certificate.pem, +you can then ensure that its fingerprints match the ones above: + + openssl x509 -in /path/to/certificate.pem -noout -fingerprint -sha1 + openssl x509 -in /path/to/certificate.pem -noout -fingerprint -sha256 + +Alternatively, using a pipe: + + openssl s_client -connect imap.fripost.org:993 </dev/null \ + | openssl x509 -noout -fingerprint -sha256 diff --git a/website/english.mdwn b/website/english.mdwn new file mode 100644 index 0000000..db0f12a --- /dev/null +++ b/website/english.mdwn @@ -0,0 +1,210 @@ +# Fripost – The Free Email Association + +Technology has never been neutral. The ownership structure of technology +companies and their endeavour for profit ensures that usage of their services +for work and communication will never be free. + +At the same time, only a fraction of the everyday Internet users have knowledge +and resources enough to create free alternatives on their own. The question is +also: What can reasonably be expected from an average user in terms of +engagement in their privacy and freedom? + +For any one individual, the goal of user freedom may be unattainable. Together, +we can move mountains. + +We are proud to present the Association for Free Email, Fripost. Fripost has +since late 2010 delivered a free and reliable email service, with a distributed +network of servers. + +[[!toc levels=2]] + +## Join Now + +We are happy do declare that the membership fee has been decreased. Since the +yearly meeting in Mars 2012 we lowered the entrance fee from 300 to 200 +SEK. Fripost consists of all members together, and the only way to strengthen +our strives is to become more. A lowered fee has been one of the wishes of +Fripost's members, and a lowered fee also lowers the threshold for to free your +mailing. + +You become a member by sending 200 SEK to the association + * Through bank payment, + * PayPal, or + * By cash payment at one of the association's meetings. + +200 SEK – A small price for freedom + +Paying the membership fee corresponds to the smallest effort members commit to +in the association, but we expect members to take larger part in the work of +Fripost. That means, for example, to sometime show up at the association's +activities, or take part in the +[[mailing lists|https://lists.fripost.org/cgi-bin/mailman/listinfo]] +or at [[Fripost's wiki|http://wiki.fripost.org]]. + +Donations are also appreciated. Fripost suggests that one can join and at +the same time contribute with 300 SEK. To do so, pay 500 SEK to one of the bank accounts +or use the special PayPal button. + + * Plusgiro – 477884-1 + * Bankgiro – 311-5060 + +It is also possible to use cash payment in contact with someone in the +association. + +Fripost cares about its members integrity, and encourages vigilance against +giving out personal information. In that spirit Fripost offers anonymous +memberships, for which the only information needed is + + * The desired email address (e.g. your.name@fripost.org). + +However, in order to make it possible for Fripost to reach to you with important +information, you may want to provide: + + * Full name + * Current email address (recommended) + * Phone number + * Physical address + * Whether you want to join the member mailing list + +The member mailing list is the main channel for information within the +association. Members are not added by default, so you have to explicitly state +that you what to be added to the list. + +More details (in Swedish) are found at the +[[membership page|medlemskap]] + +## The deal + +A membership means: + +- One email address, one inbox, and the possibility of one extra alias at fripost.org +- The possibility to associate one domain of your own to fripost.org +- Unlimited number of aliases on the associated domain. + +## Contact + +To contact us, send an email to +[[info@fripost.org|mailto:info@firpost.org]]. + +## Mailing lists + +Internally, we use the mailing lists to communicate. If you are a +member but not yet on the list, contact us so we can add you. + +The members list is open for all members and participation is strictly +voluntary. + +## IRC + +If you use [[IRC|https://en.wikipedia.org/wiki/Internet_Relay_Chat]], +you may want to join +[[#fripost|https://webchat.freenode.net/?channels=#fripost]] at +[[freenode.net|http://www.freenode.net/]]. + +# Fripost – Free Mailing + +Free your mailing! + +The Internet is the most important communication medium in the majority of the +industrialised world. For those who take user freedom seriously it is saddening +to see how the Internet has changed from being a highly distributed network to +the increasingly privatised web we encounter today. A few strong parties control +major segments of important infrastructure that millions of users depend on +every day. + +## Software as a Service + +A concept introduced in the spirit of centralisation is Software as a Service +(SaaS). SaaS means that users perform their computer work on or through a +network server on the Internet or a local network. Examples of SaaS are Amazon +Cloud and Google Docs. One of the main problems with SaaS is that the users has +no control over their data. + +## Privacy and Surveillance + +With large clientele comes a lot of power. Large transnational operators, such +as Google, are profiting from efficient use of privacy invading +schemes. Together with e.g. Google's email service one also gets things that was +probably not asked for: advertisement, semantic analysis of email contents, and +spying. One part of Google's marketing strategy is to sell the collected +information to third party. + +## The Free Email Association + +Fripost was founded in order to take back a small, but important, part of our +Internet life, namely the email communication infrastructure. We gather around +several servers that receive and stores the members' email. The reliability of +the service is of course of great importance. + +Apart from reliability, also integrity preserving, democratic participation and +transparency are the watchwords of Fripost. The association will never be +interested in the content of its members' emails or other dealings. The +association never supplies information regarding members activities to third +party. Fripost keeps logs, and that is a part of all responsible service. But +these logs are only for reliable maintenance, and will never be used for other +purposes. + +All work within the association is voluntary. The association is administrated +by a democratically elected board, and the server administrators are chosen on +democratic grounds. + +## What's the Difference? + +With mail services on today's market, users have no power over their mailing, +and must follow suit the provider's all whims. In that sense, those services can +never be regarded as free, as in freedom. However, the email service provided +through Fripost is free! This because of the co-ownership of the association's +means and the democratic structure of non-profit organisations. No private +for-profit corporation can offer that, at whatever price. + +Through collective organisation, Fripost render it possible for individuals to +bring yet another part of their computer usage under their own control. + +User freedom is possible! + +## Participate + +The membership fee, 200 SEK, is a small price for freedom. + +Fripost is based on voluntary work. There are always things to do for those who +want to get involved. As said before, paying the membership fee corresponds to +the smallest effort members take in the association, but we expect members to +take larger part in the work of Fripost: sometime show up at the association's +activities, or be active on the association's [[wiki|http://wiki.fripost.org]], +[[email lists|https://lists.fripost.org/cgi-bin/mailman/listinfo]], and +chat channel [[#fripost|https://webchat.freenode.net/?channels=#fripost]] on +[[freenode|http://www.freenode.net/]]. + +Many of Fripost's members also participate by just configuring their email +clients and free their mailing. + +Members are as active in the association as they like, and all members have the same +possibilities to take part in the association's democratic process. + +## More Information + +Fripost's official language is Swedish. however, many members, also in +the administrators team, are non Swedish speakers. Therefore by-laws +and similar documents are written in Swedish, but documentation and +such is all in English. Documentation is in English also because of +that one of the main ideas with Fripost is to encourage others to +follow Fripost's initiative. Fripost's documentation is a good way to +get started. + +More sources of information + * [[Abstract of a talk|https://fscons.org/2010/infrastructure/distributed-email-system.html]], + given by Gustav Eek and Stefan Kangas at FSCONS, November 2010 + * [[Fripost's wiki|http://wiki.fripost.org]] contains ideas, + instructions, and minutes + * [[The Git repositories|http://git.fripost.org]] + +For further questions see [[contact page|kontakt] for how to get in +contact with Fripost. + +Fripost started as a project within Göteborg Fellowship of FSFE, but +is now an independent association. + +A version of this text is available as a +[[leaflet|http://fripost.org/material/leaflet.pdf]], which you can +print and use to spread the word. + diff --git a/kontakt.mdwn b/website/kontakt.mdwn index 2b23ef1..2b23ef1 100644 --- a/kontakt.mdwn +++ b/website/kontakt.mdwn diff --git a/website/medlemskap.mdwn b/website/medlemskap.mdwn new file mode 100644 index 0000000..ff2d258 --- /dev/null +++ b/website/medlemskap.mdwn @@ -0,0 +1,129 @@ +# Bli medlem i Fripost + +Vi är nöjda med att kunna meddela att medlemsavgiften sänkts. På +årsmötet 4 mars 2012 beslutades att medlemsavgiften skulle sänkas från +300 till 200 kronor, och avgiften står fast. Fripost består +av alla dess medlemmar tillsammans, och bara genom att bli fler kan vi +stärka vårt arbete. Att sänka avgiften har varit medlemmarnas +önskemål under medlemsmötena, och det sänker tröskeln för att frigöra +sin e-postkommunikation. + +För att bli medlem i Fripost är det bara att betala 200 kronor på något av sätten +nedan. Glöm inte att lämna kontaktuppgifter så +vi kan nå dig. En e-postadress och/eller ett telefonnummer är fullt +tillräckligt. + +Enklast är betala till något av följande konton: + + * Plusgiro – 47 78 84-1 + * Bankgiro – 311-5060 + +Man kan också betala kontant på någon av [[föreningens träffar|http://wiki.fripost.org/moten/]]. + +Slutligen kan man betala via /PayPal/ genom att klicka på den här knappen: + +<div align="middle"> +<form action="https://www.paypal.com/cgi-bin/webscr" method="post"> +<input type="hidden" name="cmd" value="_s-xclick"> +<input type="hidden" name="hosted_button_id" value="JGV8UMAZ2QFQ8"> +<input type="image" src="https://www.paypalobjects.com/sv_SE/i/btn/btn_buynowCC_LG.gif" +border="0" name="submit" alt="PayPal - The safer, easier way to pay online!"> +<img alt="" border="0" src="https://www.paypalobjects.com/en_US/i/scr/pixel.gif" +width="1" height="1"> +</form> +</div> + +Att betala medlemsavgiften är den minsta insatsen i föreningen, och vi förväntar +oss att medlemmar deltar i föreningen på fler sätt, till exempel genom att någon +gång komma på föreningens aktiviteter, eller vara aktiv på e-postlistor, +[[wikisidor|http://wiki.fripost.org]] eller [[chatt-kanal|kontakt]]. + +Donnationer är också ett sätt att bidra. Ekonomiskt stöd är välkommet från de +som känner sig bemedlade, men till exempel, så är också mycket av den hårdvara +som föreningen använder donerad från medlemmar. Styrelsen rekommenderar att de som +känner sig manade betalar 500 kr för medlemskap och donation. Betala genom bankinbetalning, +kontant, eller genom nedanstående PayPal-knapp. Notera i meddelandefältet att +inbetalningen också gäller donnation. + +<form action="https://www.paypal.com/cgi-bin/webscr" method="post"> +<input type="hidden" name="cmd" value="_s-xclick"> +<input type="hidden" name="hosted_button_id" value="9Q5MVLK8X8QDG"> +<input type="image" +src="https://www.paypalobjects.com/sv_SE/i/btn/btn_buynowCC_LG.gif" +border="0" name="submit" alt="PayPal - The safer, easier way to pay +online!"> +<img alt="" border="0" +src="https://www.paypalobjects.com/en_US/i/scr/pixel.gif" width="1" +height="1"> +</form> + +## Vad innebär medlemskapet? + +Fripost är inte en tjänst. Fripost är en förening där medlemmarna har +makten. Alla som arbetar med Fripost gör det på sin fritid och tillsammans +driver vi föreningens e-post. + +I Fripost är alla så aktiva eller inaktiva som de vill, men varje medlem har +samma rätt och möjlighet att delta i föreningens interna demokratiska liv. + +När man blir medlem i vår förening träder man in på samma villkor som alla +andra. Det betyder alltså inte bara att man får en e-post fri från övervakning, +utan man blir samtidigt en del av något större. + +Som medlem får man dessutom: + + * En e-postadress, en inkorg och möjlighet till ett extra alias på fripost.org + * Möjlighet att koppla en av dina egna domäner till våra e-postservrar + * Ett obegränsat antal alias på din egen domän + +Om du har några frågor om medlemskapet eller något annat, tveka inte +att [[kontakta oss|kontakt]]. + +## Anonymt medlemskap + +Fripost bryr sig om medlemmarnas integritet och uppmuntrar till försiktighet med +att lämna ut personuppgifter. I den andan erbjuder Fripost anonymt medlemskap, +för vilket det enda vi behöver veta är vilken e-postadress du vill ha och ett +sätt att nå dig. + +## Krav för medlemskap + +Det enda kravet för att bli medlem är att man ska ha rimlig möjlighet +att delta i den demokratiska processen. Fripost finns i första hand i +Göteborg, men det är öppet för alla som bor i Sverige eller har +motsvarande möjligheter att delta i möte och aktiviteter att bli +medlemmar i föreningen. + +## Glapp i medlemskapet + +En del personer gick med i Fripost under 2011, men betalade inte +avgift för 2012. Föreningen ser gärna att medlemmar betalar +medlemsavgift för alla de år som de har varit medlem och haft +e-postkonto hos föreningen. De som inte meddelar att de vill gå ur +föreningen antas vilja vara kvar. + +Föreningen kommer dock inte att driva in avgifter för 2012 för de som +betalt avgift för 2011 och 2013 men inte 2012. + +Under året 2012 har föreningens förstärkt förutsättningarna för att +hålla en dialog med varje enskild medlem om medlemskapet, så +förhoppningsvis kommer oklarheter vad gäller medlemskap upphöra under +2013. + +## När blir jag tillagd? + +Alla som arbetar med Fripost gör det på sin fritid. Därför ber vi nya +medlemmar visa tålamod med att det inte alltid går i raketfart att bli +tillagd på våra system. Styrelsen försöker sammanträda varje månad. I +samband med det stämmer föreningens kassör och kontoadministratör av +nya medlemmar. Beroende på hur långt det är till nästa möte när man +betalar, kan man därför få vänta upp till en månad innan man blir +kontaktad. + +Fripost kontaktar alla nya medlemmar personligen, vanligen via +e-post. Man blir då hälsad välkommen, får lite allmän information, och +får frågan om önskad e-postadress (tillika användarnamn). I samband +med den dialogen kan kontot läggas till. + +Fler frågor om medlemskapet finns besvarade på +[[sidan med vanliga frågor|http://wiki.fripost.org/faq]] diff --git a/om.mdwn b/website/om.mdwn index deef03b..1923462 100644 --- a/om.mdwn +++ b/website/om.mdwn @@ -22,18 +22,14 @@ På den här sidan hittar du mer information om föreningen. Om någonting sakna eller är oklart, tveka inte att [[höra av dig|kontakt]] till oss med dina synpunkter. -- - - - ## Möten och sammanträden Möten och aktiviteter är ständigt på gång. Medlemmar och intresserade är hjärtligt välkomna till mötena för att se hur arbetet går till. -På [[möten sidan|moten]] finns en aktuell lista över kommande möten samt protokoll +På [[möten sidan|http://wiki.fripost.org/moten]] finns en aktuell lista över kommande möten samt protokoll från tidigare möten. Se speciellt -[[kalendariet|kalendarium]]. - -- - - +[[kalendariet|http://wiki.fripost.org/kalendarium]]. ## Stadgar @@ -42,8 +38,6 @@ Föreningen antog stadgar vid årsmötet 2010, vilka sedan reviderades vid * [[Fripost stadgar sedan mars 2013|https://fripost.org/minutes/by-laws-2013.pdf]] -- - - - ## Styrelsen Den styrelse som utsågs vid årsmötet i mars 2013 är @@ -54,8 +48,6 @@ Den styrelse som utsågs vid årsmötet i mars 2013 är * Lola Möller * Guilhem Moulin ---- - ## Styrelsens uppgifter Enligt föreningens stadgar ska styrelsen: @@ -69,16 +61,12 @@ Enligt föreningens stadgar ska styrelsen: * Under inga omständigheter lämna ut uppgifter om medlemmar, deras e-posttrafik, eller andra förehavanden till tredje part ---- - ## Administrativa rättigheter Administratörsrättigheter ges av styrelsen efter behov. För närvarande har Daniel Andersson, Gustav Eek, Stefan Kangas, Guilhem Moulin, och Leif-Jöran Olsson administratörsrättigheter på samtliga system. ---- - ## Styrelsemöten och mötesprotokoll En transparent administration och beslutsprocess är centralt för föreningen. @@ -86,8 +74,6 @@ Medlemmar och intresserade välkomnas därför att delta på styrelsens möten. Information om styrelsens sammanträden, dagordningar och protokoll underhålls på Friposts medlemswiki: wiki.fripost.org. ---- - ## Övrigt Fripost började som ett projekt inom ramen för initiativet Fellowship of Free @@ -97,11 +83,11 @@ Det finns ett [[flygblad|https://fripost.org/material/leaflet.pdf]] som togs fram till FSCONS 2010. Det får du gärna skriva ut och sprida till andra. Flygbladet är på engelska. -Vår [[hemsida|https://fripost.org]] och +Vår [[hemsida|http://fripost.org]] och [[tekniska dokumentation|http://git.fripost.org/]] finns tillgängligt i [[git-förråd|http://git-scm.com/]]. -Se [[medlemssidan|https://fripost.org/medlemskap.html]] för mer information om -hur du kan gå med i Fripost. +Se [[medlemssidan|medlemskap]] för mer information om hur du kan gå +med i Fripost. |