Add texts from the wiki to ease their integration into the website, wherever reasonable.

11 files changed, 820 insertions, 0 deletions

diff --git a/from_wiki/budget.txt b/from_wiki/budget.txt
new file mode 100644
index 0000000..6033a69
--- /dev/null
+++ b/from_wiki/budget.txt
@@ -0,0 +1,48 @@
+Written in org-mode for editing (though not viewing :() niceness.
+
+Stuff removed from budget: UPS (was deemed to be overkill).  Raid controller
+(will probably be included in server, or we might even manage on software raid).
+
+= Budget =
+
+* Expenses
+
+- 1 unit in a 19 inch rack 6,000 SEK/per year (including VAT)
+
+- 10 st 1 TB-diskar ca 5,500 SEK (including VAT and shipping)
+
+  I checked prices for ''Hitachi Deskstar 7K1000.C HDS721010CLA332 32MB 1TB'',
+  which is a nice consumer level drive.
+
+  ''Western Digital Caviar Black WD1002FAEX 64MB 1TB'' is perhaps a better
+  choice, but this bumps the cost to around 8000 kr.  I do not think this is
+  worth it.
+
+* Incomes
+
+  If we think we need only the minimum of 11,500 SEK per year we get the following figures:
+
+ |------------------------+-----------------------------|
+ | Membership fees in SEK | Necessary number of members |
+ |------------------------+-----------------------------|
+ |                    100 |                         115 |
+ |                    200 |                        57.5 |
+ |                    300 |                   38.333333 |
+ |                    400 |                       28.75 |
+ |                    500 |                          23 |
+ |------------------------+-----------------------------|
+  #+TBLFM: $2=11500/$1
+
+
+  If we count on 15,000 SEK per year we get the following figures:
+
+ |------------------------+-----------------------------|
+ | Membership fees in SEK | Necessary number of members |
+ |------------------------+-----------------------------|
+ |                    100 |                         150 |
+ |                    200 |                          75 |
+ |                    300 |                          50 |
+ |                    400 |                        37.5 |
+ |                    500 |                          30 |
+ |------------------------+-----------------------------|
+  #+TBLFM: $2=15000/$1
diff --git a/from_wiki/faq.txt b/from_wiki/faq.txt
new file mode 100644
index 0000000..d8f626e
--- /dev/null
+++ b/from_wiki/faq.txt
@@ -0,0 +1,21 @@
+=Vad är fria e-postföreningen?=
+
+Vi är en grupp som organiserat oss för att försvara våra intressen i en alltmer digitaliserad värld. Detta genom att sätta igång en autonom och tekniskt riktig infrastruktur för e-post.
+
+Vi vill ifrågasätta Software as a Service och sätta fokus på makten över vår egen information och vårt privatliv.
+
+=Hur skiljer vi oss från andra e-postleverantörer?=
+
+Vi är ingen e-postleverantör! Vi är en förening som förvisso tillhandahåller e-posttjänster för medlemmarna, men det är fel att tänka på medlemsskapet som ett kundförhållande. Rätt är att se det som att man som medlem bestämt sig för att organiserat och tillsammans med andra ta kontroll över (en del av) sin kommunikation. Jämför oss hellre med facket eller Hyresgästföreningen än med Bredbandsbolaget eller Bahnhof.
+
+Om du ändå vill ha en lista, här är den:
+
+* Inget vinstintresse.  Alla pengar vi får in går till föreningens verksamhet, som är att hålla igång eposttjänster och informationsspridning.
+
+* Genomskinlighet.  Allt som sker beslutas demokratiskt och öppet.
+
+* Medlemmarna har makten.  På föreningens årsmöten formar vi föreningen gemensamt, fattar viktiga beslut och stakar ut den riktning vi ska gå i framtiden.
+
+=Strävar ni efter världsdominans?=
+
+Nej. Vi hoppas att folk kopierar vårt koncept och bygger demokratiskt kontrollerad infrastruktur för e-post och allt annat. Helst skulle vi se att det fanns en Folkets tekniska infrastrukturkommité i varje kvarter, men än så länge...
diff --git a/from_wiki/fscons.txt b/from_wiki/fscons.txt
new file mode 100644
index 0000000..81ddbae
--- /dev/null
+++ b/from_wiki/fscons.txt
@@ -0,0 +1,156 @@
+Anteckningar om föreningens bidrag till konferensen FSCONS 2010 
+==Suggestion to Call for participation FSCONS 2010==
+Generella anteckningar och frågor. Ska vi använda ``email'' eller ``e-mail''? Gustav föredrar ``e-mail'', men konsekvens är viktigt. 
+
+Stefan tycker att vi gör som postfix och gmail som båda säger email.
+
+===Authors===
+Gustav Eek and Stefan Kangas
+===Contact email===
+skangas@skangas.se
+
+===Preferred timeslot=== 
+30 min
+===Proposal title===
+Några hållpunkter som jag tycker vad gäller titeln:
+* inga förkortningar,
+* lockande och igenkännande, och 
+* återknytande till texten.
+Folk känner igen “Software as a Service”, så det kanske ska vara med. 
+
+Olika förslag...
+
+* “[http://en.wiktionary.org/wiki/syndicate Syndicated] E-mail Service Against Software as a Service”
+* “Serve our self the server service”
+* “Servicing our own software as a service”
+* “Defeating SaaS by socializing email services”
+* &ldqou;Collaborative email servers against SaaS”
+
+===Proposal summary===
+It is becoming increasingly common for persons and organizations to hire external services for e-mail handling, and even for the use of spreadsheets and word processing. This phenomenon, known as ''Software as a Service'' (SaaS), implies restrictions in the users freedom that is not only tangential.
+
+In our ambition to counteract this tendency, we would like to present a project of constructing an independent and autonomous e-mail hosting service, run by a syndicate, ''The Free E-mail Association'', for the associations members. The syndicate is driven by a simple framework that guarantees that it is
+* of independent means,
+* democratically structured, 
+* built on trust between its members, and
+* ready to be far-reaching with regards to avoiding traffic logging and to protect the members privacy.
+The service that we are hoping to create is a full featured e-mail solution with high reliability and accessibility.
+
+This project exemplifies that the creation of a freedom preserving network service is possible, and it is also an example of what that can look like.
+
+The obvious question to raise is whether this service actually is not just another SaaS? Obviously, all individual members can not at all times reach absolute freedom and computational control. However, these limitations must be weighed against that investments in a more reliable technical infrastructure are possible only through collaboration. Also, we believe that the association's democratic structure and numerical and geographical boundaries are enough to mitigate the limitations; the limited user participation is still sufficient for the service to bee regarded as free. 
+
+We hope that this project can raise curiosity enough to tantalise users away from private suppliers of e-mail and other services, to either join our association or even better start more similar projects.
+
+===Other information===
+It is preferred from our point of view that the talk is scheduled in an early stage of the conference. This since the hope is to raise questions for further discussion during the conference.
+
+==Antagen till konferensen==
+Den 24 juli blev föredraget "Syndicated E-mail Service Against Software as a Service" antagen till temat "Infrastructure" på FSCONS 2010. Jeremiah Foster är koordinator för temat som har beskrivningen 
+
+<blockquote>Wikipedia defines infrastructure as "the basic physical and organizational structures needed for the operation of a society." The theme focuses on the infrastructure needs for tomorrows future society, as well as the basic need for privacy and secure communication, together with monitoring, both as a threat and as a tool to manage our ever increasing networks.</blockquote>
+
+Det är ett antal saker som vi från Jonas Öberg blivit ombedda att utföra och återkomma till Jonas och Jeremiah angående. 
+# Granska den föreslagna sammanfattningen av föredraget och revidera det med det övergripande temat i åtanke och om något tillkommit i föredraget. 
+# Om vi har några begränsningar vad gäller schemaläggningen. 
+# Frågan om när vi kommer till Göteborg och om vi ska vara med på de sociala tillställningarna. 
+
+Frågan är också om konferensen vill ha någon längre artikel för föredraget. I så fall vore det bra att sätta igång med det nu, snart. En idé skulle vara att översätta principförklaringen om den kan skrivas på ett tillräckligt vetenskapligt sätt.
+
+== Second article for the conference ==
+
+This is the second proposal, which is longer and more adjusted to the infrastructure theme description. The proposal follows declaration of principals.
+
+=== Introduction ===
+
+User freedom is the most important property of tomorrows infrastructure. This property is necessary to safeguard the relative freedom of speech provided by the Internet against increasingly aggressive attacks by preying commercial and opportune state interests.
+
+In this abstract of a talk on FSCONS 2010 we first try to define freedom in computer work. Then the problem of increased centralization of the Internet is discussed and a number of ongoing threats to this freedom are identified. We then present the ''Free Email Association'', what built up infrastructure we have, and our principles. Finally we try to sketch what we think the future paths might look like.
+
+=== Background ===
+
+The centralisation of influence and rectification of decision-making is not unique for the Internet. This is written in a wider context of general social criticism of economic and cultural globalisation and the current forms of the globalisation of information flows. Many decisions are made in multi-lateral arenas where the democratic control is limited.^1 A decreasing number of transnational operators, not only controls the means of production and the production of goods, but also have great influence in markets demands.
+
+The Internet is, or will soon be, the most important communication medium in the majority of the industrialized world. The story of its development from its conception as a highly distributed network through the establishment of the free and open web, towards the increasingly privatized web we see today is indeed saddening for those who takes user freedom seriously. A few strong parties control major segments of important infrastructure that millions of users depend on every day. Those who control the technology and its infrastructure also have power over its users.
+
+==== Computing, computer labour, and power over the infrastructure ====
+
+The ''Free Software Foundation'' suggest definition of ''free software'' consisting of four requirements: the "freedom to run, copy, distribute, study, change and improve the software". (Free Software Foundation "The Free Software Definition") As a complement to those we define the more general ''freedom with regard to own computer labour'' ^2 as requiring that
+
+# the work is performed exclusively with free software,
+# the work is performed with computer hardware that entirely is at one's possession and control,
+# the information worked with is information that one possess, and
+# the result from the computer work also is at one's possession and control.
+
+We here use "information" to denote data and documents that are the object to computer work. In this context ''computer labour'' is all use of computers, and ''own computer labour'' is computer work performed for one's own part. ^3
+
+==== Internet and its servers ====
+
+The ''Internet'' seen as an infrastructure scheme was constructed as a distributed ''peer-to-peer'' non-hierarchical network of independent and self-determined parts. ^4 Despite this immanent property, the Internet today, seen from a regular user's point of view, is structured in a hierarchical manner around a decreasing number of server clouds, which are continuously growing in size and power. Historically the meaning of ''servers'' was to gather and publish information provided from its clients. However, in many applications today, publishing is not performed as a separate process, and the clients are no longer always independent. For example social networking sites, like Facebook, often require their users to perform their work directly on the company's servers. (Moglen 2010)
+
+==== Software as a service ====
+
+A concept introduced in the spirit of centralisation is ''Software as a Service'' (SaaS). Shortly SaaS is that users are invited to perform their computer work on or through a network server on Internet or a local network. The main purpose of SaaS is to separate ''possession'' and ''ownership'' of software from its ''usage''. This software is said to be "licenced on demand". (Turner 2003)
+
+In this text ''Software as a Service'' is used in a more narrow sense in accordance with Stallman (Stallman 2010), to mean one's own computer work on hardware that the user do not control. Popular Internet services that are examples of SaaS are Google Docs and Facebook, but the concept is widely used. Computer work performed with this software is non-free in a double sense; using SaaS also leads to ''vendor lock-in''. However, the complex of lock-in problems reach far outside SaaS.
+
+==== The infrastructure of email ====
+
+The email infrastructure is not an exception from the tendency towards centralisation and rectification of Internet's services and usage. We now see even large institutions being lured in by the economic benefits offered by these large scale solutions.
+
+Email communication through the Internet involves several computers and servers, among those a ''mail user agent'', a computer program controlled by the sending person; several ''mail transfer agents'', Internet servers responsible for getting the mail though using the SMTP protocol; ''domain name system servers'', servers keeping track of the addresses to all those servers; and finally another ''mail user agent'', used by the receiving person to read the emails. It is also common to make use of extra inbox handling services like ''IMAP access'' or ''webmail'', which usually involve separate servers.
+
+What about email and freedom? We here need to distinguish what part of emailing that is one's own computer labour. Editing email definitely is, along with all sort of contact management. The transfer process, however, is not. Whether the email arrives is of course of great concern to the sender, but there is generally no human activity (directly) involved and thus no actual work performed. In principle the same holds also for the process of receiving email. However, most popular email services are not content with that. Stallman writes, <blockquote>Some sites whose main service is publication and communication extend it with "contact management": keeping track of people you have relationships with. Sending mail to those people for you is not SaaS, but keeping track of your dealings with them, if substantial, is SaaS. (Stallman 2010)</blockquote> And using SaaS is not free computer labour. Furthermore, whether hiring a company for handling one's email imply usage of SaaS or non-free computer labour might not be the only matter of importance.
+
+==== Privacy and survelliance ====
+
+With large clientele comes a lot of power. Google is currently not the largest email service provider; both Windows Live Hotmail and Yahoo Mail has more customers. (Brownlow 2010) We nonetheless believe it is important to single Google out as a company, because of how effectively they utilize privacy invading schemes that are integrated between their services. Together with Google's e-mail service one also get services that probably was not asked for: advertisement, semantic analyses of email contents, and spying. (Moglen 2010) The data resulting from Google's analysis and espionage is later used indirectly in marketing campaigns with Googles customers or sold directly to third party. Google is profiting on their email users with the means of the users private information provided by themselves.
+
+Google link that data to individuals' surf activities using Google's search engine, Google accounts and cookies. Additionally, many websites utilize Google's JavaScript APIs, web site statistics or reCAPTCHA service, which indirectly exposes individuals to Google's supervision.
+
+=== Organisation for a change ===
+
+Technology has never been neutral. Behind technology changes and innovations today lies commercial interests and social factors. On the one hand, the ownership structure of technology companies and their endeavour for profit ensures that usage of their services for work and communication will never be free. On the other hand, only a fraction of the everyday Internet users have knowledge and resources enough to create free alternatives on his or hers own hand. The question is also what we can reasonably expect from an average user in terms of engagement in their privacy and freedom. 
+
+Our idea is to form an association and together take back a small but important part of our Internet life, namely the email communication infrastructure. We gather around several servers that receives and stores the members' email. The purpose of the association is to render it possible for individuals to bring their computer usage under their own control. And to show that user freedom is possible, even if only through active, prolonged and collective struggle.
+
+In more detail, we start with five or six servers spread out in Sweden and Europe connected through the Internet: at the very least two mail exchange and one IMAP server, separate backup and log servers, and hopefully a webmail server. In the beginning we will not have an SMTP send mail service, and we will hire the DNS service from third party. Though we will have tight economic boundaries, our focus on reliability and stability forces us to try hard to maintain a sufficiently high level of redundancy.
+
+The email service provided through the Free Email Association is free as in free speech, not as in free beer. This because of the democratic structure and of non-profit and commonly owned organisations like the Free Email Association. The free email association promises to
+
+# work hard to receive email for the sake of its members in a reliable manner
+# protect its member's integrity, that is to never
+#* read or analyse its members emails, either manually or automatically, (possibly with exception for voluntary spam filter services and alike)
+#* gather statistics about or analyse member's traffic through the association's servers, and
+#* under no circumstances hand out information about members, their emailing and other activities, or any other information to third party, and
+# provide for transparency regarding administration, economy and the decision-making process.
+
+Transparency and continuous information about the work of the board is of cause extra important, and the democratic regime requires constant attention. A declaration of principles serve as a founding document for the association, but still a high level of trust is laid on the elected officers.
+
+=== On the long term ===
+
+We recommend and encourage everyone to perform their computer labour with free software at machines that are in their own possession. But many solutions on Internet servers, like Google Docs and Facebook, are quite usable and practical and adopted to a modern way to meet and work computer-aided. The Free Software Community has a great challenge in the creation of free and distributed alternatives, where free means that their usage imply only free computing.
+
+Despite this, we must not deceive ourselves into thinking that the final and greatest challenge is about building physical infrastructure or programming advanced distributed social networking solutions. The real challenge is to get people engaged in the issue of the Internet's power structures and in their own freedom and privacy.
+
+No one in their right mind would put their blind trust in a government that was dabbling in surveillance on a scale anywhere near what Google is doing. But when it comes to Google, their marketing strategy  has been so successful that many people need no additional guarantees that Google will behave &ndash; people are willing to take Google's word for it.
+
+The reasons behind the described changeover of the Internet are structural. The structural tendency, as described, is that already powerful operators get even more power when computer labour is generally becoming less free. Structural problems need structural change, but projects like the Free Email Association serve as an alternative to structural change for those who are eager to establish free alternatives. In the long-term, however, we realize that a larger social change on a structural level is necessary. The best we can hope for is to give a small contribution to bringing about that change.
+
+=== Footnotes ===
+
+^1 Good, recent examples are the European Unions IPRED directive or the ACTA agreement.
+
+^2 Stallman uses ''your own computing'' to denote what we call ''one's own computer labour''. [2] We use the latter because of its broader associations.
+
+^3 Stallman points out that work performed as employee in some company or in a cooperation project as Wikipedia is not one's own computer work, but a part of that company's or project's work. In that case it is not one's own freedom that is threatened, but the company's or project's. (stallman 2010):
+
+^4 Technically the parts of a network are ''nodes'', which in the case of Internet are servers, switches, and personal computers, and ''edges'', which are interconnecting wires.
+
+=== References ===
+
+* [1] Turner, M. et.al. (2003). "Turning Software into a Service", Computer vol. 36, IEEE Computer Society 2003.
+* [2] Stallman, R. M (2010). "Who does that server realy serve?", Boston review, only web version http://bostonreview.net/BR35.2/stallman.php. Revised version på http://www.gnu.org/philosophy/who-does-that-server-really-serve.html. Fetched 2010-08-30. 
+* [3] Moglen E. (2010). "Freedom in the Cloud", talk given to the New York chapter of ISOC February 2nd 2010. Video available at http://new.law.columbia.edu/isoc/eben_moglen_freedom_in_the_cloud.ogv, and transcription at http://www.softwarefreedom.org/events/2010/isoc-ny/FreedomInTheCloud-transcript.html. Checked 2010-09-10.
+* [4] Free Software Foundation. "The Free Software Definition", http://www.gnu.org/philosophy/free-sw.html. Fetched 2010-08-30. 
+* [5] Brownlow M. (2010). "Email and webmail statistics", http://www.email-marketing-reports.com/metrics/email-statistics.htm. Updated May 2010. First published April 2008. Fetched 2010-09-21.
diff --git a/from_wiki/index.txt b/from_wiki/index.txt
new file mode 100644
index 0000000..680c051
--- /dev/null
+++ b/from_wiki/index.txt
@@ -0,0 +1,43 @@
+=Fripost - den fria e-postföreningen=
+[http://fripost.org/ Hemsida // Web site]
+
+Titta även in i #fripost på freenode.net.
+
+En ständigt ökande del av vår kommunikation sker via internet.
+
+Många av oss har idag sin e-post hos sin internetleverantör eller hos en av de
+många "gratistjänster" som tillhandahåller e-post.  Problemet är att även om vi
+slipper betalar ger vi ifrån oss kontrollen över vår information.  Vissa
+"gratisleverantörer", som Google, har gjort det till affärsidé att spionera på
+användare.
+
+Via e-post avhandlas strängt privata saker.  Om vi har vår e-post på servrar som
+kontrolleras av någon annan är vi helt utlämnade.  Därför finns vår förening.
+
+== Founding meeting ==
+
+A founding meeting was held November 4, 2010 18:00 at Gnutiken, Övre Husargatan 27.
+
+Relevant documents:
+* [[Projekt/friepost/Årsmöte|Dagordning för årsmötet]] (SV)
+* [[Projekt/friepost/Stadgar|Förslag till stadgar]] (SV)
+
+Background information:
+* [[Projekt/friepost/Budget|Förslag till budget]]
+
+== Arbete ==
+
+* [[Projekt/friepost/Principförklaring|Förslag till principförklaring]] (SV)
+* [[Projekt/friepost/Stadgar|Förslag till stadgar]] (SV)
+* [[Projekt/friepost/Budget|Förslag till budget]]
+* [[Projekt/friepost/FAQ|FAQ]] (SV)
+* [[Projekt/friepost/Teknik|Infrastruktur och teknik]] (SV)
+* [[Projekt/friepost/Extra|Sidospår]] (SV)
+* [[Projekt/friepost/Protokoll|Anteckningar från möten]] (SV)
+* [[Projekt/friepost/FSCONS|Deltagande i konferensen FSCONS 2010]] (SV)
+* [[Projekt/friepost/Årsmöte|Dagordning för årsmötet]] (SV)
+* [[Projekt/friepost/Ordlista|Termer och begrepp: Konventioner, definitioner, förklaringar och översättningar]] (SV)
+
+== Arkiverat arbete ==
+
+* [[Projekt/friepost/Domännamn|Förslag till domännamn]] (SV)
diff --git a/from_wiki/ordlista.txt b/from_wiki/ordlista.txt
new file mode 100644
index 0000000..06d9d84
--- /dev/null
+++ b/from_wiki/ordlista.txt
@@ -0,0 +1,18 @@
+Att producera texter på svenska i en miljö där de flesta källorna är engelskspråkiga kan många gånger vara ett problem. Ett annat problem, som förvisso också är en tillgång, är att de texter som skapas här är samarbetsprojekt, vilket medför att många gånger olika ord och stavningar används för att beteckna samma sak. 
+
+För att råda bot på detta så har denna lista instiftats. Man kan se listan som en stilguide över vårt gemensamma språkbruk. 
+
+= Generella råd =
+Vi försöker i möjligaste mån använda ord ur det svenska språket. Undvik särskrivningar. Det heter t.ex. "e-postmeddelande" och inte "e-post meddelande" eller "e-post-meddelande". 
+
+= Stavningskonventioner =
+* Skriv "Internet" istället för t.ex. "internet".
+* Skriv "e-post" istället för t.ex. "e-post", "epost", el. "e-mail".
+* Skriv "e-brev" eller "e-postmeddelande" istället för t.ex. "mejl" el. bara "meddelande"
+* Skriv "nät" istället för "nätverk"
+
+= Förklaringar och definitioner =
+* ''E-post'' är den allmänna tekniken att skicka meddelanden över Internet. E-posttekninken ska jämföras med ''e-brev'', vilket är enskilda meddelanden förmedlade med e-post. 
+
+= Översättningar av engelska termer =
+* switch -- växel
diff --git a/from_wiki/princip.txt b/from_wiki/princip.txt
new file mode 100644
index 0000000..975d29c
--- /dev/null
+++ b/from_wiki/princip.txt
@@ -0,0 +1,257 @@
+'''OBS! All text på den här sidan är att betrakta som högst preliminär och kan förändras från en dag till en annan.'''
+
+== Inledning ==
+
+I takt med ett ökande Internetanvändande hos en bredare befolkningsgrupp så har inflytandet över materialet på Internet och kommunikationsvägarna flyttats från Internets användare till stora privata aktörer och annonsfirmor. Vi(fotnot: Principförklaringens författare, i skrivande stund Gustav Eek och Stefan Kangas) ser denna utveckling som en del i utvecklingen av det globalkapitalistiska civilsamhället, den världsordning, som råder idag. Befolkningens vardagliga behov tillgodoses idag av transnationella initiativ, men det är samma initiativ som kontrollerar och (faktiskt) ''producerar'' dessa behov; samma aktörer som skapar den kultur som konsumeras skapar också den kulturella efterfrågan. Internet och dess kommunikativa infrastruktur är här inget undantag. Effekten blir till och med förstärkt i och med Internets interaktiva egenskap, som ger dessa aktörer kontroll, inte bara över vilka budskap som sänds till samhällets medborgare, utan också vad och på vad sätt de kommunicerar med varandra. 
+
+Vi tycker att denna tendens är olycklig. Utvecklingen måste ta en annan väg, en väg som bevarar friheten och möjligheterna som är inneboende i tekniken, men som ...
+Ta infrastrukturen i egna händer... organisering för stabilitet etc...
+
+RAPS den fria e-postföreningen vänder sig mot den annars allenarådande tendendsen att såväl formandet av kultur coh livsstilar som produtiona av ovh inflytandet över kommunikativ infrastruktur koncentreras i transnationella aktörer som minskar i antal men växer i storlek. 
+
+I denna principförklaring diskuteras först infrastrukturens omvandling. Vi redogör för en hotbild mot vår frihet på Internet och i vardagen. Sedan presenteras idén med RAPS och föreningens principer och löften gentemot dess medlemmar.
+
+== Bakgrund ==
+
+Kommunikation och datadistribution via Internet ökar stadigt, och samtidigt blir Internet en alt viktigare del av sammhälets infrastruktur. Sedan 1990-talets början har det skett en explosion i användandet av inte bara e-post utan även av snabbmeddelanden, som ICQ, IRC och Jabber, och andra sociala medier som Facebook. Men det är inte bara det. Också lejonparten av kontakten med samhällets institutioner, banker och myndigheter, inköp och informationssökning sker över Internet. 
+
+Detta avsnitt syftar till att ge en beskrivning av hur Internet används som kommunikationsinfrastruktur. 
+
+=== Datorarbete och makten över tekniken ===
+
+Det är tydligt att den som har makt över tekniken har makt över dess användare. 
+
+Free Software Foundation har publicerat ''de fyra friheterna'' som utgör minimikravet för ''fria datorprogram''. (Free Software Foundation "The Free Software Definition") Som komplement till ''de fyra friheterna'' föreslår vi fyra minimikrav för att eget datorarbete ska kunna betraktas som fritt. I denna kontext innefattar ''datorarbete'' allt handahavande av datorer. Dit räknas skrivande och räknande såväl som kommunikation och datorspel. ''Eget datorarbete'' är sådant datorarbete som utförs helt för egen del. (Fotnot: Richard Stallman påpekar att om man utför arbete som anställd i något företag eller i något samarbetsprojekt som t.ex. Wikipedia så är det inget eget datorarbete utan del i deras datorarbete. I ett sådant läge är det inte ens egen frihet som är hotad utan snarare dens som man arbetar för eller med. (Stallman 2010))
+
+''Frihet'' vad gäller ''eget datorarbete'' innebär
+# att arbetet utförs med uteslutande fria datorprogram, enligt Free Software Foundations definition,
+# att arbetet utförs med hårdvara som man äger och direkt kontrollerar,
+# att man själv äger och direkt kontrollerar den information man arbetar med,
+# att man själv äger och direkt kontrollerar resultatet av arbetet, arbetets produkt.
+
+Samma sak menas också med att "ha kontroll" över sitt datorarbete, eller att datorarbetet är ''fritt''. Vi använder här termen "information" för att beteckna den data, de dokument, etc., som man arbetar med.
+
+=== Internet och Internets servrar ===
+
+Internet är från början konstruerat som ett ''icke-hierarkiskt nät''
+(eng. ''peer-to-peer network''), en decentraliserad struktur där varje del(fotnot: man brukar prata om nät som bestående av ''noder'' och ''kanter''. Noderna i Internät är servrar, växlar och persondatorer.) av nätet är självständig och
+självbestämmande. (Moglen 2010) Denna decentraliserade struktur möjliggör för alla deltagare
+att på lika villkor uttrycka åsikter, dela filer, marknadsföra burktomat
+eller vad som helst som faller en in. 
+
+Trots detta är Internet idag, sett ur många vardagliga
+användares perspektiv, strukturerat på ett hierarkiskt vis kring ett minskande antal servrar av växande storlek. 
+Man måste ansluta till servern för att kunna arbeta med sin
+information. I och med att sådana Internettjänster av olika slag blir
+vanligare och mer komplexa begränsas användarnas makt över sin datoranvändning.
+Man reduceras till passiv konsument av en tjänst som man får tillgång till
+enbart under allt-eller-ingetliknande omständigheter.  Den egentliga makten över
+tekniken har koncentrerats i händerna en eller ett fåtal aktörer. 
+
+Det egentliga syftet med en server på Internet är historiskt att samla och
+publicera information från serverns klienter. (Moglen 2010) Numera så sker publiceringen inte längre i ett separat
+steg utan är en integrerad och nödvändig del i det normala bruket av servertjänsten. 
+
+Denna förändring har skett snabbt och utan demokratisk diskussion, vilket
+förvisso ofta är fallet när det kommer till teknik.  Sociala medier har skapat
+helt nya sätt att kommunicera och snabbt sprida information. Samtidigt har
+det sätt på vilket de sociala medierna växt fram lett till att ett fåtal företag
+kunnat monopolisera dem. I kraft av sin blotta storlek har alternativ helt
+marginaliserats.  Ovanpå det gamla decentraliserade nätverket Internet, har helt
+nya nätverkt vuxit fram.  De här nätverken skiljer sig från det gamla internet
+redan därför att de är helt centraliserade.
+
+<blockquote><p>Om man måste använda en server, då ska man använda en server vars driftsledning ger en garant för tillit bortom en rent affärsmässig relation (Stallman 2010).</p></blockquote>
+
+=== Datorprogram som tjänst ===
+
+''Datorprogram som tjänst'', eng. ''Software as a Service'' (SaaS), innebär i en vid betydelse att användare inbjuds till att utföra sitt datorarbete på eller via en nätserver på Internet eller på ett lokalt nät (LAN) med datorprogram som kör på den servern. Ett centralt syfte med SaaS är att separera ''innehav'' och ''ägandeskap'' av datorprogram från dess ''användande'' (Turner 2003); man säger att programen "licencieras vi anfodran" (Wikipedia "Software as a service"). Visionen från förespråkare är en dynamisk datorprogramsmarknad där tjänster sätts samman och levereras just vid användandet efter slutanvändarens momentana behov (Turner 2003). 
+
+De flesta proprietära datorprogram levereras idag helt eller delvis efter dessa principer, men här används SaaS i enighet med Richard Stallman (2010) något smalare för att beteckna datoranvändande som inte sker på hårdvara som användaren själv besitter. Exempel på populära Internet-tjänster som kan anses vara datorprogram som tjänst är Google Docs, Facebook, och div. spel på Internet. Problemet med SaaS är att det i dubbel bemärkelse förvägrar användaren kontroll över sitt datorarbete. För det första så är användaren inte garanterad att arbete går att upprepa eller fortsätta eftersom omständigheterna för programmens distribution kan ändras alt efter leverantörens önskemål (vilket också gäller allt datorarbete med proprietära datorprogram). Och för det andra så, om arbetet utförs på en server, så är användaren inte garanterad att arbetetes produkt alltid kommer finnas tillgänglig när användaren så önskar. 
+
+=== Gratistjänster, finns de? ===
+
+Många Internettjänster omnämns ofta missvisande som gratistjänster, men det är dags att lyftafram och diskutera tjänsternas dolda kostnader. Det finns alltid ett pris att betala, om det inte är i pengar så är det genom inflytande, kontroll, makt, integritet eller rent arbete.  
+
+Googles så kallade gratistjänst för e-post är
+ett bra exempel. (fotnot: Det är meningsfullt att här markera särskilt mot
+Google, då de har en så dominerande ställning att den på många områden börjar
+likna ett monopol, på samma sätt som GNU/Linux-förespråkare ofta vänder sig
+specifikt mot Microsoft.) Användare av tjänsten får förvisso, utan att behöva betala, en e-posttjänst med det mesta av vad man
+normalt förväntar sig av en sådan. Vad man också får, och även detta "gratis" är ständigt spioneri. Google går systematiskt igenom e-brev och visar reklam skräddarsytt för just den användaren. Google kan också koppla ihop informationen från med ett konto, som gör att de kan spåra många av de webbplatser du besöker, vilken information man söker efter
+och vilka klipp du ser på Youtube.  Trots sitt starka varumärke och sin
+marknadsföringsslogan "do no evil" är de alltså värre än många andra.
+
+Vi har inga garantier för att de följer sin slogan, hur många gånger de en
+upprepar den.  Det är inte användarna som har makten över Google, ja faktiskt
+inte ens de som arbetar där.  Det är företagets ägare som har sista ordet, och i
+vanlig ordning fattas beslut på styrelsemöten och bolagsstämmor.  På dessa möten
+väger din och min integritet lätt som en fjäder i förhållande till nästa
+kvartalsrapport.  Andra företag kanske har mindre information att exploatera,
+men grundproblemen är i samtliga fall desamma.
+
+=== Öppna och slutna standarder och protokoll ===
+
+I praktiken
+har man rutat in en del av internet och slagit upp en skylt som säger: "privat
+område -- obehöriga äga ej tilträde".  Så kan man exempelvis inte starta en egen
+del av Facebook och koppla ihop det med det övriga.  I den mån man kan göra
+något eget måste man helt underställa sig de spelregler som Facebook själva har
+bestämt.  Vi har blivit tillvanda vid extrem centralisering, integritetsproblem
+som inte tas på allvar och bristande kontroll över vår information.  De
+användaravtal man måste acceptera för att släppas in i de monopoliserade
+tjänsterna innehåller ofta nära nog fullständig ansvarsfrihet för företaget
+samtidigt som det ger företaget makt att göra nästan vad som helst med den
+information man skapar eller publicerar på tjänsten.
+
+=== Övervakning och privatliv ===
+
+En ständigt ökande del av vår kommunikation sker via Internet.  Formerna för
+kommunikation är en angelägenhet för alla som deltar i den.  Så exempelvis har
+vi traditionellt haft stränga regler för hur myndigheter och andra får bete sig
+vad gäller exempelvis förbud mot telefonavlyssning eller posthemligheten.
+Starka regler kring fri kommunikation är avgörande för att garantera
+individuella och kollektiva demokratiska fri- och rättigheter.
+
+Google är redan nämnt. 
+
+Tekniken är alltså aldrig neutral.  Vad som ligger bakom till synes "neutrala"
+och "tekniska" förändringar eller innovationer är sociala faktorer -- ibland
+politiska opinioner som de kommer till uttryck i allmänna val, men oftare
+teknikföretagens ägarförhållanden och deras behov av att göra vinst.  Sådana
+affärsintressen kommer aldrig kunna garantera oss den makt över tekniken som vi
+menar att alla borde ha rätt till.  Att använda den fritt.
+
+=== E-post ===
+
+Som redan nämnts är e-postandet inget undantag från tendensen att informationens jättar sprids. I Göteborg har Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet lagt ut sitt e-postsystem på entreprenad till Microsoft respektive Google.(fotnot: Lite historia om Hotmail, Outlook och ägandeskap. Googles e-posttjänst är Gmail.)  Chalmers motiverar: <blockquote> (Citat från webplatsen här) (eller GU:s, vad som passar bäst)</blockquote> Också institutioner som utan problem skulle kunna förbli oberoende lockas alltså fördelarna som storskaligheten bär med sig. 
+
+Vi kommer här inte redogöra för detaljerna i hur förmedlingen av e-post går till men för diskussionens fullständighet behöver vissa saker nämnas. E-post består av... (E-postinfrastrukturen extremt kort: SMTP, Mx, POP, IMAP, och inte minst DNS) 
+
+Huruvida e-post som sådan kan anses vara datorprogram som tjänst är inte helt klart, men de tjänster som Microsoft och Google levererar gör definitivt mer än bara skickar e-post. Stallman skriver: <blockquote>Vissa sidor vars huvudsakliga tjänst är publicering och kommunikation utökar detta med "kontakthantering": att hålla reda på personer som du har kontakt med. Att skicka e-post till dessa personer är inte datorprogram som tjänst, men att hålla reda på dina förehavanden med dem är datorprogram som tjänst (Stallman 2010).</blockquote>
+Enligt Fria e-postföreningens definition av fritt datorarbete innefattas skrivandeprocessen och det initiala sändinitiativet i eget datorarbete men inte själva förmedlingen av e-posten. (Motivera mer) Mottagandet av e-post däremot är eget datorarbete. Från den stund då sändaren mottagit en bekräftelse på att e-brevet anlänt är man utelämnad till att själv ta hand om e-posten. 
+
+E-post är dessutom ett medium som alltid använts till att avhandla strängt privata ämnen, och för många den viktigaste delen i deras Internetanvändning, om än kanske inte alltid den mest tidskrävande. Som nämnt är antalet länkar mellan sändare och mottagare många och möjligheterna... (fortsatt utläggning om privatlivet, spionage och övervakning)
+
+Loggar på nätets servrar och det kuvert som ingår i SMTP protokollet är omöjligt att dölja för utomstående, men Ämnesrad och innehåll däremot... (Något om kryptering och signering)
+
+== Organisering för förändring ==
+
+Den dystra tendens som beskrivits, att vi lägger vår frihet händerna på stora transnationella företag, gäller inte bara vårt datoranvändande. Hela vår vardag genomsyras av den globalkapitaliska världsordningen. Utvecklingen är inte önskvärd, men frågan är vilka möjligheter det finns för enkla världsmedborgare att åstadkomma en förändring, för sig själva och för världen i stort. (Se vidare. Naomi klein ''No logo'', Hart och Negri ''Imperiet'', Mikael Löfgren ''Sorgens globala diktatur''. Man kan säkert göra prettolistan längre) 
+
+Vad vi faktiskt kan göra är att besluta oss för att inte ge efter och inte ge bort något till eller nytja oss av de stora ickedemokratiska institutionerna som Google och Microsoft, besluta oss för att allt datorarbete vi gör är fritt, och sky kommunikation över protokoll som inte är öppna. En utväg som tar tillbaka
+makten över tekniken och lägger den i folkets händer.
+
+=== RAPS den fria e-postföreningen ===
+
+Vår idé är att starta en förening som tar tillbaka makten över en liten men
+viktig del av våra liv: vår e-post.  Det är ett problem bland många men det är
+ett där vi tror oss ha en början på en lösning.  
+
+Vi måste för det första ha den tekniska infrastruktur som krävs för att driva en
+e-posttjänst.  Denna måste konfigureras och ges åtkomst till internet. Även om vi till en början kommer förlita oss på
+donerad och utlånad hårdvara och internetåtkomst, måste vi på sikt bli oberoende
+av enskilda individers givmildhet i detta avseende.  Vi tror att problemen i
+detta avseende är ganska små.  Den som konkret ansvarar för driften av detta
+måste bli styrelsen och av dem utsedda ideellt arbetande funktionärer.
+
+Föreningen måste sätta interndemokratin och genomskinlighet i första rummet.  Om
+föreningen fattar beslut som bygger på andra grunder än de som finns i denna
+principförklaring, urholkar det hela idén med föreningen.  Detta är den främsta
+garanten för att dessa värden efterlevs -- att styrelsen aktivt arbetar för att
+förverkliga dem. Årsmötets
+rätt att revoltera mot föreningens ledningen är en grundläggande
+princip, som garant mot alla tendenser till ledningens byråkratisering.
+
+Det kan inte vara gratis att vara medlem i föreningen.  Samtidigt som detta kan
+göra att vissa med ekonomiska svårigheter får svårt att delta, tvingas vi inse att
+självfinansiering är det enda sättet att garantera ett långsiktigt oberoende och
+självbestämmande.  Om vi skulle acceptera att göra verksamheten beroende av
+statliga eller kommunala bidrag, skulle vi också acceptera att man eventuellt
+ställer vissa krav på verksamheten.  Bidragsgivarna kan vilja styra inriktningen
+på verksamheten i en speciell riktning, exempelvis med riktade bidrag till
+speciella former av verksamhet.  Detta kringskär medlemsdemokratin på ett
+oacceptabelt sätt.  Bara föreningens medlemmar ska ha rätt att fatta beslut som
+påverkar föreningens direkta verksamhet.  (fotnot: Om däremot bidrag finns för
+en verksamhet som föreningen ändå hade tänkt genomföra så faller dessa argument,
+åtminstone så länge föreningen inte gör sig beroende av dessa bidrag.)
+
+=== Föreningens principer ===
+
+Syftet med att blida en förening likt RAPS, den fria e-postföreningen, är att möjliggöra för enskilda att ta kontroll över sitt datoranvändande. Tillsammans besitter vi kunskaper och medel nog för att genomföra investeringar och administrera system för en säker och fri kommunikation via Internet. 
+
+E-postföreningen förespråkar att
+* allt eget datorarbete ska vara fritt, 
+* Internet ska vara uppbyggt på ett decentraliserat sätt, och 
+* att system ska konstrueras så att den personliga integriteten starkt bevaras. 
+
+Vi ansera att skicka och ta emot e-post med hjälp av RAPS är fritt arbete, så som definierat i (...). 
+
+I och med den demokratiska strukturen och ägandeförhållande hos idiella föreningar som RAPS så anser vi att skicka och ta emot e-post via RAPS är fritt arbete. Därför är det extra vikigt att föreningens styrning hålls transparant och att föreningens medlemmar fortlöpande informeras om arbetet och att möjligheterna till demokratisk påverkan förblir stora.
+
+RAPS och dess administration lovar
+# att ta emot e-post för medlemmar på ett tillförlitligt sätt,
+# att skydda medlemmars integritet, dvs. att aldrig
+## läsa eller analysera medlemmars e-post, vare sig fysiskt eller via datorprogram,
+## samla statistik om eller analysera medlemmars e-posttrafik via föreningens servrar,
+## under inga omständigheter lämna ut uppgifter om medlemmar, deras e-post eller andra förehavanden, eller något annat till tredje part, (fotnot: göres undantag om lagen säger så?)
+# att sörja för god transparens vad gäller administration, ekonomi och styrning, och
+# att aldrig växa sig stor. 
+
+För att sörja för punkt 1 ovan, dvs. driftsäkerheten, sparar RAPS logar och tekninsk information. Men som punkt 2.1--3 säger är föreningen beredd att gå långt för att denna information inte ska komma andra till del, vilket t.ex. skulle kunna innebära förnekande om dess existens eller radering.
+
+=== Motargument ===
+
+Man får väl det man betalar för?  Inget kan vara gratis!  Google måste få tjäna
+pengar, etc.
+
+Se FAQ:n
+
+Hur skiljer vi oss från andra e-postleverantörer?
+
+Vi är ingen e-postleverantör! Vi är en förening som förvisso tillhandahåller e-posttjänster för medlemmarna, men det är fel att tänka på medlemsskapet som ett kundförhållande. Rätt är att se det som att man som medlem bestämt sig för att organiserat och tillsammans med andra ta kontroll över (en del av) sin kommunikation. Jämför oss hellre med facket eller Hyresgästföreningen än med Bredbandsbolaget eller Bahnhof.
+
+Om du ändå vill ha en lista, här är den:
+
+* Inget vinstintresse. Alla pengar vi får in går till föreningens verksamhet, som är att hålla igång eposttjänster och informationsspridning. 
+* Genomskinlighet. Allt som sker beslutas demokratiskt och öppet. 
+* Medlemmarna har makten. På föreningens årsmöten formar vi föreningen gemensamt, fattar viktiga beslut och stakar ut den riktning vi ska gå i framtiden. 
+
+Strävar ni efter världsdominans?
+
+Nej. Vi hoppas att folk kopierar vårt koncept och bygger demokratiskt kontrollerad infrastruktur för e-post och allt annat. Helst skulle vi se att det fanns en Folkets tekniska infrastrukturkommité i varje kvarter, men än så länge...
+
+== Långsiktiga framtidsutsikter/Avslutning ==
+
+Vår förening är inte en modell för en slutgiltig lösning på de problem vi beskrivit ovan.  Vår förhoppning är att
+dessa våra idéer ska inspirera andra att göra något liknande, eller som man
+kanske brukar säga: låt tusen blommor blomma.  Vår vision är enkel: ett samhälle
+där makten över tekniken ligger i de direkta användarnas händer.  Där ingen
+central instans har rätt eller ens möjlighet att begränsa vad användarna gör med
+tekniken.  All makt åt användarna är idag det enda sättet att garantera en
+långsiktigt demokratisk, solidarisk och allmännyttig teknikutveckling.
+
+Vi har sett vad marknaden åstadkommer med vår teknik.  Vi gillar det inte.
+Makten över tekniken är för viktig för att lämna i händerna på ett fåtal.
+Därför vill vi ta tillbaka makten över tekniken.
+
+Vår tid kännetecknas av stor oro inför samhällsutvecklingen, men samtidigt av en
+utbredd uppgivenhet och passivitet.  Vi tänker inte knyta näven i byxfickorna,
+beklaga utvecklingen på vår kammare och hoppas att någon annan löser problem åt
+oss.  Vi tar det i våra egna händer.  Tillsammans är vi starka.
+
+== Noter ==
+Not 1: "[...] every switch in the Net is an independent, free-standing entity whose volition is equivalent to the volition of th human beings who whant to control it."
+
+
+
+== Referenser ==
+* Turner, M. et.al. (2003). "Turning Software into a Service", ''Computer'' vol. 36, IEEE Computer Society 2003.
+
+* Stallman, R. M (2010). "Who does that server realy serve?", ''Boston review'', endast nätupplaga [http://bostonreview.net/BR35.2/stallman.php http://bostonreview.net/BR35.2/stallman.php]. Reviderad version på [http://www.gnu.org/philosophy/who-does-that-server-really-serve.html http://www.gnu.org/philosophy/who-does-that-server-really-serve.html].
+
+* Molgen ...
+
+* Wikipedia, "Software as a service", [http://en.wikipedia.org/wiki/Software_as_a_service http://en.wikipedia.org/wiki/Software_as_a_service]. Hämtad 2010-08-28.
+
+* Free Software Foundation. "The Free Software Definition", [http://www.gnu.org/philosophy/free-sw.html http://www.gnu.org/philosophy/free-sw.html]. Hämtad 2010-08-30.
diff --git a/from_wiki/protokoll.txt b/from_wiki/protokoll.txt
new file mode 100644
index 0000000..261b0fd
--- /dev/null
+++ b/from_wiki/protokoll.txt
@@ -0,0 +1,132 @@
+Här följer lite anteckningar från föreningens sammanträden. 
+
+Here follows some notes from the association's meetings 
+
+== October 28, 2010 ==
+
+The meeting's agenda
+* Technical status report and discussion
+* Progression
+* Budget and membership fee
+* The participation in FSCONS
+
+=== Participants ===
+Navid, Johan S. Stian, Stefan, Gustav och Jens. 
+
+These notices were taken by Gustav.
+
+=== Technical discussions and conclusions ===
+
+The goal is to set up a network of five servers: two mail gateways relayed to one main IMAP (Internet Message Access Protocol) server, a server for backup, and one for keeping logs. The main IMAP server will be hosted at some dedicated hosting service but the others in closets among the members. The servers has to be set up with high redundancy in storage, RAID 5 or 6 (Redundant Array of Independent Disks). 
+
+With this setup the association can receive e-mails with good reliability, but sending has to be solved through the members' ISP:s (Internet service Provider). 
+
+The status is that a test system is on the way to be set up, and the software issues are solved one by one. Stefan and Gustav is working on this. All steps are well documented, and the documentation can be fetched from a git repository (to be announced). Examples of solved software issues are that SMTP (Simple Mail Transfer Protocol) though SSH-tunnel (Secure SHell) is better than NFS (Network File System) for to relaying e-mails, and that a MySQL database is to be used ad lookup table for what mail addresses we have, which simplifies bouncing. 
+
+The server will not provide open relaying and not even user SMTP relaying. 
+
+See [[Projekt/friepost/Teknik|The Teknik page]] for details. 
+
+==== Public documentation ====
+
+There were suggestions about how to get documentation published, and the reasons are several. Setting up a mail server is not the easiest thing to do, and support is needed. For the association's idea to be spread, people must be taught how to do. Suggestions: 
+* Virtual machine
+* Virtual packages for debian
+* etc.
+
+=== Philosophical background ===
+
+We refer to the [[Projekt/friepost/Principförklaring|declaration of principles]] for the philosophical background. 
+
+=== Budget ===
+
+Some budget suggestions are to be seen on the [[Projekt/friepost/Budget|budget]] page. The accepted budget for buying hardware and hire hosting is 15.000 SEK, and the membership fee were suggested to be 300 SEK. This means that the association needs 50 members to get started. The figures are finally accepted on the founding meeting (see bellow). 
+
+=== Progression === 
+
+In a month or two the test system is expected to be set up. 
+
+Expectations for FSCONS (Free Society Conference and Nordic Summit) are that we will have two concrete offers
+* join now for 300 SEK, and expect a mail system in a couple of months, or
+* a version for the reserved to join when we have enough members. 
+Gustav (mainly) and Stefan (as far as time admit) will also work out some promotion material. 
+
+The domain name <code>fripost.org</code> will be reserved, and the possibility to buy <code>fripost.se</code> will be checked. The name of the association will be ''Fripost den fria e-postföreningen'' (translated ''Fripost the Free E-mail Association''). 
+
+An formation meeting, '''founding meeting''', will be held November 4 at 18.00 in [http://gnutiken.se Gnutiken]. On this meeting the following will be decided upon 
+* statues (by-laws)
+* board 
+* approvals 
+* nominating committee  
+* membership fee
+* budget
+* annual meeting date. 
+
+Suggested date for annual meeting is February. Then also the [[Projekt/friepost/Principförklaring|declaration of principals]] will be accepted. 
+
+=== Next meeting November 4 ===
+
+Next meeting, thus, November 4 at 18.00 in [http://gnutiken.se Gnutiken].
+
+== 7 oktober 2010 ==
+
+Nedtecknade av Stefan Kangas.
+
+'''Use cases''' efterfrågades för att slippa ha ett 5 minuters tal varje gång.
+
+'''RAID-lösningar''' diskuterades. Idén är att köra två system med RAID-5 eller RAID-6 på fyra eller fem diskar (beroende på vad som får plats i en unit). Idén är att sätta upp den ena på en trevlig hårdvaruraid i en seriös rackplats, och den andra som en spegling av detta system med en software raid typ hemma i någons garderob.  Speglingen fungerar då som backup, och har identisk storlek och lika hög raid-redundans som huvudsystemet.  I övrigt kör vi på donerad/lånad hårdvara.
+
+Nivåer på datasäkerhet diskuterades. Viktigt att ha realistiska förväntningar -- vi är inte Google. Detta betyder inte att vi inte ska anstränga oss för att inte tappa data.
+
+'''Budget'''. Förslaget verkade lite lågt satt enligt allmän uppfattning.
+
+Kostnader:
+ljo kan fixa priset 500/månad = 6000 kr/år (inkl. moms) för en plats i ett 19"-rack.
+5500 kr = 10 st. 1 TB 3.5" SATA-diskar om man beställer dem på nätet.
+
+Detta ger en *absolut* lägsta kostnad om 10.500 kronor för att få upp lite seriösa grejer. För att ge utrymme vill vi därför ha en budget på minst 15.000 kr.
+
+'''Finansiering'''. Hur många medlemmar behövs?
+Olika sätt att få folk att intressera sig diskuterades.  Möjlighet att teckna 3 års medlemskap?  Möjlighet för stödmedlemskap?
+
+Ställen där man kan söka pengar: Internetstiftelsen, Nordisk kulturfond, NLNet.nl (mer osäkra: EU, ABF). Engångsbidrag bedömdes allmänt som ett acceptabelt undantag från föreningens princip om självfinansiering.
+
+'''Ny träff''' den 28 oktober 2010 på Gnutiken.
+
+== 21 juni 2010 ==
+Deltagare: Gustav, Leif-Jöran, Stefan, Stian och Patrik.
+
+'''Dagordning.'''
+*Ta fram en tidsplan
+*Öppna en principiell diskussion 
+*Infrastruktur, hård- och mjukvara
+*Föreningens geografiska utsträckning
+*Finansiering, priser och kapacitet
+
+'''Tidsplan.'''
+Det vore önskvärt att ta fram ett beprövat koncept att lansera under FSCONS i november 2010. I övrigt:
+* Innan 30 juni: beslut angående om det finns något att presentera under FSCONS
+* Juli och augusti: arbete med att sätta upp servrar och ta fram stadgar och andra dokument
+* Slutet av augusti: årsmöte
+* November: presentation
+
+'''Principer.'''
+Mötet diskuterade vilka ramverk som ska styra föreningen. Föreningen ska vara
+* ekonomiskt självförsörjande, 
+* demokratiskt uppbyggd, med tillhörande begränsningar i den geografiska utsträckningen,
+* bygga sin struktur kring förtroende mellan medlemmar,
+* om så kräver, bedriva civil olydnad vad gäller loggning av trafik etc. 
+allt i den personliga integritetens och egenkontrollens namn. 
+
+'''Infrastruktur.'''
+Det viktigaste vad gäller e-post är tillförlitlighet. För oss innebär detta ''inga förluster''. Distributionens hastighet är inte lika prioriterat. Spegling enligt Raid 5 är tillräckligt. SPAM-filter får användaren köra lokalt. IMAP-servrar har förhållandevis höga prestandakrav. MX-servrar ska var separata från IMAP-servrarna. Vi behöver också DNS-SEC och certifikat. 
+
+'''Material och småsaker att ta fram.'''
+Något som behövs för att se föreningens plats i Internett-djungeln är en lista om fördelar och nackdelar och en lista på erfarenheter från andra leverantörer. Vi behöver också 
+* en statisk HTML-sida, 
+* en presentation av föreningen och dess idéer
+* stadgar,
+* konstituerande dokument och riktlinjer.
+
+== Se också ==
+* [[Projekt/friepost|Tillbaks till projektets huvudsida]]
diff --git a/from_wiki/sidospår.txt b/from_wiki/sidospår.txt
new file mode 100644
index 0000000..0ef6345
--- /dev/null
+++ b/from_wiki/sidospår.txt
@@ -0,0 +1,7 @@
+= Sidospår =
+
+För ökad integritet, skulle man inte kunna kräva att all e-post som tas emot skall vara krypterad? Alla mottagaradresser pekar ut en publik PGP-nyckel. Om ett inkommande brev inte redan är krypterat (dvs bara kan låsas upp med rätt privata PGP-nyckel) så krypteras brevet med den publika nyckeln innan det lagras permanent på disk.
+
+Detta bidrar till att '''root''' inte har någon insyn i någon mottagares e-post - det går mer eller mindre inte att gå in och läsa andra mail. Det är ingen "risk" med att skicka backuper/kopior mellan system eller tom lägga upp publik på nätet, t ex vid en ev exponering genom hackad burk.
+
+:Det är en bra idé, så länge man i så fall anger detta genom en ny header eller liknande. Inte bara gör det svårare för root att missbruka, dessutom skyddar man användarna även om vi t.ex. får påhälsning från Säpo. Det är egentligen inte svårt att göra heller. Frågan är dock om det inte är bättre med en opt-in? --[[Användare:Stefan Kangas|Stefan Kangas]] 22 juni 2010 kl. 02.38 (UTC)
diff --git a/from_wiki/stadgar.txt b/from_wiki/stadgar.txt
new file mode 100644
index 0000000..a8df8b8
--- /dev/null
+++ b/from_wiki/stadgar.txt
@@ -0,0 +1,65 @@
+= Stadgar =
+
+En förening behöver stadgar och här utarbetar vi ett förslag. Stadgarna fungerar som ett slags intern lag i föreningen, och det är viktigt att den behandlar extremfall som uteslutning, extra årsmöte och upplösning av föreningen. Om det är någonting du inte håller med om, dyk upp på ett arbetsmöte och tyck till eller skriv under [[Diskussion:Projekt/friepost/Stadgar|diskussionssidan]].
+
+==Förslag till stadgar för Fria e-postföreningen==
+* Inledning
+** Fria e-postföreningen är en förening som syftar till att driva fri infrastruktur för e-post på internet.
+** Föreningen finns i första hand i Göteborg, men det är öppet för alla som bor i Sverige att gå med.
+** Föreningens huvudspråk är svenska.
+* Medlemskap
+** Medlem är den som erlagt medlemsavgift.
+** Tidigare utesluten medlem kan endast bli medlem efter prövning av styrelsen eller, efter att en annan medlem lyft frågan, efter ett särskilt beslut på årsmötet. 
+** Alla medlemmar har lika rätt att använda föreningens infrastruktur.
+** Medlemsavgiften fastställs av årsmötet.  Om årsmötet så beslutar kan uppgiften delegeras till styrelsen.
+** Föreningar kan bli medlemmar till en viss avgift efter särskilt beslut av styrelsen.
+** Medlem kan lämna föreningen genom skriftlig begäran. Begäran ska behandlas inom rimlig tid av styrelsen.   
+* Allmänna bestämmelser
+** Beslut fattas som huvudregel med enkel majoritet, det vill säga mer än hälften av rösterna krävs.
+** Man kan inte rösta genom ombud eller med fullmakt.
+** Vid lika antal röster vinner det förslag som respektive instans ordförande röstar på. Om ordförande inte har rösträtt eller avstår från att rösta, avgör en andra röstomgång, därefter lotten.
+** Styrelseledamot eller suppleant har ej rätt att delta i beslut om ansvarsfrihet för styrelse man själv tillhör.
+** För att styrelse och övriga valda organ skall vara beslutsmässiga skall kallelse ha gått ut till samtliga ledamöter och suppleanter och de närvarande ledamöternas och suppleanternas antal skall tillsammans uppgå till minst hälften av de valda ledamöternas antal.
+** Val till förtroendeposter sker i separata, slutna val. 
+** Firman ska tecknas två i förening.
+** Verksamhetsåret och kalenderåret är mellan föreningens årsmöten.
+* Årsmötet
+** Årsmötet är föreningens högsta beslutande organ.
+** Årsmötet väljer i slutna, separata val
+   - Styrelse
+   - Revisorer
+   - Valberedning
+** Alla närvarande medlemmar har rösträtt på årsmötet.
+** För att anses som behörigt utlyst, ska kallelse till årsmöte ha varit medlemmarna tillhanda senast 3 veckor innan mötet.
+** Föreningen ska ha minst en revisor.
+* Extra årsmöte
+** Extra årsmöte kan inkallas om minst 1/3 av föreningens medlemmar så kräver.
+* Styrelsen
+** Styrelsen ansvarar för den löpande driften av föreningens e-posttjänster och ekonomin.
+** Styrelsen leder föreningen mellan dess årsmöten, och ansvarar för att genomföra årsmötets beslut.
+** Styrelsen ska bestå av minst 3 ordinarie ledamöter.
+** Styrelsen ska välja en kassör inom sig.
+* Utrustning
+** Föreningen använder endast sådan hårdvara som den själv äger, eller som vi fått låna eller annars upplåtits till vårt användande under en period av minst ett år.
+** För att säkra medlemmarnas integritet kräver föreningen exklusivt användande av de servrar vi använder.  Detta betyder bland annat att endast av föreningen valda administratörer har administratörsåtkomst till servrarna.
+** För att säkra tjänstens tillförlitlighet kan kan under övergångsperioder delade lösningar accepteras (exempelvis genom virtuella servrar).
+* Administrationsrättigheter
+** Administratörer (root) väljs av styrelsen efter behov.
+** Styrelsen har möjlighet att ge begränsat mandat, till exempel åtkomst endast på en eller ett par servrar.
+* Uteslutning
+** Medlem kan uteslutas som genom försummelse eller medveten handling har åsidosatt andra föreningsmedlemmars säkerhet eller privatliv eller på annat sätt grovt försummat den interna demokratin och stadgemässiga ordningen.
+** Medlem kan uteslutas av ett årsmöte med enkel majoritet.
+** I väntan på sådant beslut kan styrelsen stänga av en medlem med 3/4 majoritetsbeslut. Den berörde ska alltid ges tillfälle att yttra sig i frågan.
+* Stadgarnas giltighet och tolkning
+** Endast årsmötet kan ändra stadgan.
+** Stadgeändringar träder omedelbart i kraft, utom ändringar i XXXX [förbundets upplösande, denna paragraf, samt bestämmelser om kallelse till årsmöte/extra årsmöte] som måste beslutas av två på varandra följande årsmöten.
+** Styrelsen tolkar stadgan mellan föreningens årsmöten.
+* Föreningens upplösning
+** Årsmötet kan upplösa föreningen genom ett beslut med 3/4 majoritet.
+** Om föreningen upplöses bestämmer följande regler vad som händer med dess eventuella tillgångar:
+*** Om årsmötet så beslutar, kan de medlemsavgifter som erlagts under de senaste 12 månaderna betalas tillbaka.  Om pengarna inte räcker till så fördelas de jämnt över nämnda medlemmar, oavsett deras individuella tidpunkt för betalning.
+*** De tillgångar som eventuellt finns kvar tillfaller antingen Electronic Frontier Foundation eller Free Software Foundation Europe.
+
+
+Frågor:
+* Kan föreningar bli medlemmar i andra föreningar?
diff --git a/from_wiki/teknik.txt b/from_wiki/teknik.txt
new file mode 100644
index 0000000..2de3194
--- /dev/null
+++ b/from_wiki/teknik.txt
@@ -0,0 +1,38 @@
+=Hårdvara=
+
+* 2 servrar som fungerar som mail gateways, på två olika platser. Kan ha raid men behöver inget jätteutrymme.  Reläar e-post till IMAP-servern där det lagras.
+* Huvudserver med raid och mycket plats, anslutning från användare via IMAP.
+* Backupserver/spegel av detta system.
+* Dedikerad remote logging server.
+* Dedikerad backupserver med mindre plats för backup av icke-kritiska system samt mail gateways.
+* Eventuellt en webmail som kan ansluta till IMAP:en, dock lågprio.
+
+=Datorprogram=
+
+* Debian GNU/Linux stable
+* postfix (MTA)
+* dovecot (IMAP-server)
+* rsyslog (logging)
+* apache + squirrelmail (eller något som inte är skrivet i PHP) - föreslår roundcube istället, testa på http://wendt.se/webmail/
+* rsync -> rsnapshot -> bacula
+
+Kanske, rang ett:
+* mailman
+
+Kanske, rang två:
+* spamassassin (varje användare sitt eget filter?)
+* clamavd (behöver vi detta? går att prova och se vilken overhead det ger...)
+
+=Hostning=
+
+Stefans servrar kan stå där de står för tillfället.
+
+ljo?
+
+=Övrigt=
+
+Vi vill ha certificate från cacert.org
+
+Vi vill ha DNSSEC
+
+Vem får '''root'''? Förslagsvis så få som möjligt. Går det att decentralisera ansvaret? T.ex. behöver man inte självklart root på både loggservern och backupservern. Vad behövs root till egentligen - det är väl bara till att starta tjänster på priviligierade portar (< 1024)? Resten bör kunna ske med full respekt för individens integritet och som löst kopplade delar?
diff --git a/from_wiki/årsmöte.txt b/from_wiki/årsmöte.txt
new file mode 100644
index 0000000..325179d
--- /dev/null
+++ b/from_wiki/årsmöte.txt
@@ -0,0 +1,35 @@
+=Årsmötet för Föreningen för fri e-post=
+Årsmötet ska bilda föreningen, besluta om stadgar, styrelse, medlemsavgifter, investeringar, etc. 
+
+'''Möteshandlingar'''
+* Förslag till dagordning
+* Förslag till stadgar
+* Lista på förslag till domännamn
+
+'''Mötets utlysande'''
+Mötet måste annonseras till alla som skulle vara intresserade i god tid, förslagsvis två till tre veckor i förväg. 
+
+==Förslag till dagordning==
+# Mötets öppnande
+# Övrig mötesformalia
+## Val av mötesfunktionärer: 
+### mötesordförande, 
+### mötessekreterare och
+### justeringsperson
+## Godkännande av dagordningen
+## Mötets utlysande
+# Bildande av förening och fastställande av föreningens namn
+# Fastställande av stadgar
+# Val av ordförande
+# Val av styrelse
+## Fastställande av antal ledamöter
+## Val av styrelse
+# Val av valberedning
+# Val av revisor
+# Fastställande av medlemsavgift
+# Föreningens verksamhet
+## Fastställande av domännamn
+## Investeringsbeslut
+## Övriga verksamhetspunkter
+# Övriga frågor
+# Mötets avslutande