diff options
author | Gustav Eek <gustav.eek@etraveli.com> | 2018-02-11 10:11:47 +0100 |
---|---|---|
committer | Gustav Eek <gustav.eek@etraveli.com> | 2018-02-11 10:11:47 +0100 |
commit | e3a4aa29a05ae7e96709d5b9bb547fed57b9f7d9 (patch) | |
tree | c5eb5cc97dc2096b05c9ab3f4f0b80a67361d161 | |
parent | a5827bb1737c35da40397daaa372e8e59fca663e (diff) | |
parent | 2a0e99bfd6b73e33843780aaa54ad4a8db4c44dc (diff) |
Merge branch 'presentation-common-goods' into dfrige-presentation-dfri
-rw-r--r-- | presentations/common-goods/Makefile | 58 | ||||
-rw-r--r-- | presentations/common-goods/README | 16 | ||||
-rw-r--r-- | presentations/common-goods/bibliography.mdwn | 17 | ||||
-rw-r--r-- | presentations/common-goods/latex.sed | 7 | ||||
-rw-r--r-- | presentations/common-goods/proposal-en.mdwn | 84 | ||||
-rw-r--r-- | presentations/common-goods/proposal-sv.mdwn | 31 | ||||
-rw-r--r-- | presentations/common-goods/script-sv.mdwn | 232 | ||||
-rw-r--r-- | presentations/common-goods/script.mdwn | 190 |
8 files changed, 635 insertions, 0 deletions
diff --git a/presentations/common-goods/Makefile b/presentations/common-goods/Makefile new file mode 100644 index 0000000..68df7fe --- /dev/null +++ b/presentations/common-goods/Makefile @@ -0,0 +1,58 @@ +notes = \ + eek-2017-09-common-goods-notes-sv.pdf + +other = \ + proposal-en.pdf \ + proposal-sv.pdf \ + script.pdf + +all: $(notes) $(other) + + +%-notes-sv.pdf: script-sv_.pdf + echo '$(tex-includepdf-nup)' | pdflatex -jobname $(basename $@) + +define tex-includepdf-nup +\documentclass[a4paper, 11pt]{article}\ +\usepackage[a4paper, margin = 0pt]{geometry}\ +\usepackage{pdfpages}\ +\pagestyle{empty}\ +\begin{document}\ +\includepdf[pages = -, nup = 2x1]{$(basename $<).pdf}\ +\end{document} +endef + +script-sv_.pdf: script-sv_.tex + jobname=$(basename $@) ;\ + echo "Rerun right" >> $(basename $@).log ;\ + for i in {0..4}; do \ + if grep -q 'Rerun.*right' $(basename $@).log; then \ + pdflatex -jobname $(basename $@) $<;\ + fi ;\ + done + +script-sv_.tex: script-sv.mdwn latex.sed + pandoc -s -S -f markdown -t latex \ + -V "classoption=a4paper,12pt" \ + -V "geometry=paperwidth=.5\paperwidth,hmargin=10mm,top=15mm,bottom=15mm,includefoot" \ + < $< \ + | sed -f latex.sed > $@ + + + +$(other): %.pdf: %.mdwn + pandoc -s -S -f markdown -t latex \ + -V "classoption=a4paper,12pt" \ + -V "geometry=hmargin=35mm,top=20mm,bottom=15mm,includefoot" \ + -o $(basename $<).pdf $< + +clean: + rm -f $(notes) + rm -f *.aux *.log + rm -f *.tex + rm -f *.pdf + rm -f *~ *_.* *_ + + +SHELL = /bin/bash + diff --git a/presentations/common-goods/README b/presentations/common-goods/README new file mode 100644 index 0000000..399b3bc --- /dev/null +++ b/presentations/common-goods/README @@ -0,0 +1,16 @@ +Presentation "Demokratisk kommuicationsinfrastruktur som motståndsform" inför FSCONS 2017 + +Presentationen bygger på tankar om Fripost i en kontext av Gemensam +nytta. Inspirationen kommer från Mattei's *Gemensam Nytta*. + +**Dokument** + + * *proposal-sv.mdwn* -- Ansökan till Bokmassan 2017 + * *proposal-en.mdwn* -- Ansökan till FSCONS 2017 + * *script-sv.mdwn* -- Manuskriptet Bokmassan 2017 + * *script.mdwn* -- Manuskriptet (master) + * *presentation.mdwn* -- Presentationsorginal + * *bibliography.mdwn* -- Vad det låter som + * *Makefile* -- Kör *make* för att bygga + + diff --git a/presentations/common-goods/bibliography.mdwn b/presentations/common-goods/bibliography.mdwn new file mode 100644 index 0000000..962e2df --- /dev/null +++ b/presentations/common-goods/bibliography.mdwn @@ -0,0 +1,17 @@ +Books + + * Ugo Mattei (2011), *Gemensam Nytta*, Balders förlag, Riga 2016. (orig. *Beni Comuni*, 2011) + + * Vandana Shiva (2003), *Krig om vattnet: plundring och profit*, + Ordfront, 2003. (orig. *Water wars: privatization, pollution and + profit*, 2002, övers. Lillemor Ganuza Jonsson) + +Articles + + * Catharina Thörn 2017, (*Kolla upp titel*), Editorial note (*Ledare?*) in *Dagens ETC*, July 3, 2017. + + Talks + + * Dougald Hine 2014, *What do you mean, "Full Commonism"?*, FSCONS 2014, 2014-11-01, https://frab.fscons.org/en/fscons14/public/events/181 + + * Dougald Hine and Lars Noväng 2014, *The Friendly Commoner*, FSCONS 2014, 2014-11-01, https://frab.fscons.org/en/fscons14/public/events/209 diff --git a/presentations/common-goods/latex.sed b/presentations/common-goods/latex.sed new file mode 100644 index 0000000..5d1e532 --- /dev/null +++ b/presentations/common-goods/latex.sed @@ -0,0 +1,7 @@ +/\\title/ { + s/Kommunikationsinfrastruktur/Kommunikations\\-infra\\-struk\\-tur/g +} + +/begin.*document/,/end.*document/ { +# s/demokratisk/demo\\-kra\\-tisk/g +} diff --git a/presentations/common-goods/proposal-en.mdwn b/presentations/common-goods/proposal-en.mdwn new file mode 100644 index 0000000..d3bb63c --- /dev/null +++ b/presentations/common-goods/proposal-en.mdwn @@ -0,0 +1,84 @@ +--- +title: 'Communication infrastructure – a form of resistance?' +subtitle: 'Fripost: digital technology as a common good for user freedom and control' +author: 'Gustav Eek <gustav@fripost.org>' +date: tor 13 jul 2017 20:18:26 CEST +... + + +Proposal to FSCONS 2017 + +# Abstract + +In this lecture the democratic principles of Fripost, the free email +association (founded in 2010) will be presented. Infrastructure for +electronic communication will be resembled with a common good (a +resource). That using a critique of the *public--private* dichotomy, +and the tragedy of the commons. I will then demonstrate how also +complicated resources can (and must) be made subject to democratic +control. + +# Description + +The importance of Internet as communication medium can not be +questioned. For those who take user freedom seriously it is saddening +to see how the Internet has changed from being a common and highly +distributed network to the increasingly privatised web we encounter +today. + +In this lecture I will present the democratic principles of Fripost, +the free email association which was founded as a reaction to that +development. I will resemble infrastructure for electronic +communication with a common good (a resource), and I will demonstrate +how also complicated resources can (and must) be made subject to +democratic control. + +Fripost and its foundation and democratic principals has been +presented several times since its constitution in 2010, also at +FSCONS. This is why the lecture also will take a different and broader +stand, inspired by some recent readings. The Fripost initiative will +also be put in context of local struggles with global implication. + +In short, the idea that every resource needs an single responsible and +managing owner is unsatisfactory as well as the dichotomy +*public--private*. What is not managed can not yield profit. But some +things are to important even to be managed. Naturally this touches on +a critique (which has been presented many times before) of Hardin's +classical tragedy of the commons. Regarding the enclosure of the +commons, management in it self causes the scarcity, The commons are +not scarce resources that requires management. + +It is not obvious, however, how digital technology and technology +based on Internet can be recognised as a resource and common +good. Though "friendly" in its usage, digital technology is +intrinsically intricate and complicated in its internals, and the +distance is far between the providing and consuming ends. What is the +interpretation of democratic influence and control in the case of +digital technology? And what is user freedom for Internet services? + +Here Fripost becomes an example of central communication +infrastructure that implements democratic "ownership", maintenance, +and development. And democracy is *equal influence*: it does not stop +at the gathering of opinion. + +Equal influence is ambitious, and how it is interpreted in Fripost +will be discussed in its details, but in short the key is that +Fripost's commitment is equally much social as it is technical: all +decisions originates from the members, short term as well as +strategical; activities are balanced between the association's three +legs: (a) technology, (b) adult education, and (c) propaganda; and +sustainability is the leading word. + +I humbly recognise that what we do is small in scale and ambition. But +I still want to put it in the context of important local struggles +that with global implication. In the world, farmers fight for land, +urban folks for water, and students for independent universities. We +fight for the right and free access to Internet and the means for +communication. Internet is designed to be distributed and for equal +unlimited access for everyone. That sounds quite much like a common +good, and commons require equal influence. + +The moral of the presentation is of course that we should fight back +against the privatisation process, particularly that of the +web. Fripost illustrates that it is possible and also suggest how it +can be done. diff --git a/presentations/common-goods/proposal-sv.mdwn b/presentations/common-goods/proposal-sv.mdwn new file mode 100644 index 0000000..f96f622 --- /dev/null +++ b/presentations/common-goods/proposal-sv.mdwn @@ -0,0 +1,31 @@ +--- +title: 'Kommunikationsinfrastruktur – en motståndsform?' +subtitle: Fripost: digital teknik som gemensam nyttighet för användarfrihet och -kontroll' +author: 'Gustav Eek <gustav@fripost.org>' +date: tor 13 jul 2017 20:18:26 CEST +... + + +Förslag Bokmassan 2017 + +# Sammanfattning + +I seminariet kommer vi presentera de demokratiska principerna som +ligger till grund för föreningen Fripost, den demokratiska +e-postföreningen (som grundades 2010). Vi kommer dra relevanta +paralleller mellan elektronisk kommunikationsinfrastruktur och +gemensamma nyttigheter (de är t.ex. båda resurser). Det bland annat +genom att kritisera dikotomin *offentlig--privat* och vanliga idéer +kring Allmänningarnas tragedi. Vi kommer också i detalj beskriva hur +en komplex och komplicerad resurs kan (och måste) underställas +demokratisk kontroll. + +# Description *en*)(*sv* Beskrivnign *sv*) + +Likainflytande är ett ambitiöst anspråk, och hur det tolkas i Fripost +kommer diskuteras i dess detaljer. I korthet ligger det centrala i att +Friposts åtagande lika mycket är socialt som tekniskt: alla beslut har +sitt ursprung i medlemmarna, kortsiktiga så väl som +strategiska. Därför baseras föreningens verksamhet på tre grundpelare: +(a) teknik, (b) folkbildning och (c) informationsspridning; och +hållbarhet är ledordet. diff --git a/presentations/common-goods/script-sv.mdwn b/presentations/common-goods/script-sv.mdwn new file mode 100644 index 0000000..8a49642 --- /dev/null +++ b/presentations/common-goods/script-sv.mdwn @@ -0,0 +1,232 @@ +--- +titel: 'Kommunikationsinfrastruktur -- en motståndsform?' +subtitle: 'Fripost: digital teknik som gemensam nyttighet för användarfrihet och -kontroll' +author: 'Gustav Eek <gustav@fripost.org>' +date: 30 sep 2017 +... + + +# Inledning + +Jag är Gustav Eek. Här för Fripost. Sekreterare. + +Fripost är en förening, bildad 2010, tillhandahåller elektroniska +kommunikationslösningar, e-post, till medlemmarna under demokratiska +omständigheter + +Här för att ställa frågor om organisation, kontroll och skala -- Finns +det en perfekt storlek på organisationer? + +(*Läs titel och undertitel*) + +# Bakgrund -- Gemensam nytta + +Så, vad gör jag här -- här på Bokmassan? + +Böker, bibliotek, och tidningar och journalistik är kommunikation. Det +är digitala s.k. "sociala media" också och e-post. Och Fripost: + +\begin{centering} + +Fripost är \\ Fri och demokratiskt \\ kontrollerad e-post. + +\end{centering} + +Gäller mer än så (problembilden, hotbilden): + +Folk, särskilt unga, har ett större engagemang för politik. Men mindre +tilltro till traditionell politik. Vi ser etablisemangskritiken, +minskat förtroende för journalistik, "journalistikens kris", falska +nyheter, etc. "Elitdemokrati" (Tillsammansskapet, Bokmassan 2017) + +Demokrati, varför är det viktigt? Varför måste vi kämpa mot elitismen? + +Med bakgrund i Ugo Mattei, *Gemensam Nytta*. + +Tycker *offenligt--privat* är fattig förståelse av resurser och +organiserande, bygger på ägande. Vill återinföra en tredje form: +*gemensamt* -- som måste hanteras av ett "gemensamt intellekt". + +(*Om tid ges "kollektivt intellekt" (Digiden lab, Bokmassan 2017)*) + +Det handlar om det gemensamma, gemensam nytta och +allmänningarna. Definition (inte men). Resurser, karraktäriseras av +t.ex: + + * Bruk i.s.f. ägande: Maximalt nyttjande, "vad kan vi få ut av + detta?", inte "vad skulle jag kunna få istället?" + * Ekologi i.s.f. ekonomi + * Hållbarhet: en positiv (riktig) begränsning -- omsorg gentemot "den + andra" och nästa generation. + * "Det blir mer när man hjälps åt" (Lola om + t.ex. Tillsammansodlingen) + +(*Om tid ges, jämför med Engels* ägande--varande (Mattei)) + +Västkust-amerikanska ekologen Garret Hardin presenterade 1968 +*Allmänningarnas tragedi* ... för att förklara .... + +*Citera Shiva. s. 44 p. 1* + +Flera har följt efter, både använt och kritiserat teorin. Inte +möjlighet att gå in på detaljderna. Men det är tydligt att en +ekonomisktik grundsyn är en förutsättning för Hardins +slutsatser. Också tydligt att falsk, otillräcklig. Den som prompt vill +analysera måste presentera en mer dynamisk analys. + +Ekonomer och andra har skrivit avhandlingar om äganderätten och privat +ägande senan 1600-talet. Heller inte möjlighet att gå in på +äganderättens historia. + +Logiken är att resurser som inte är naturligt begränsade, de behöver +inte planeras och kontrolleras (eng. *managed*), och det som inte är +kontrollerat kan inte skapa vinst. Artificiellt skapade begränsningar. + +Allmänningarna, "mjuka i kanten" svåra att avgränsa (bestämma). Vi tar +dem för givna. Blir tydliga under hotet att tas bort. (Shiva) + +*Kolla formulering* + +Utsätts ständigt för det hotet om privatisering. Återkommande attacker +mot det gemensamma, då måste vi stå emot och försvara oss. + +Ex. + + * Vår jord, som geografi och jordmån: de jordlösa böndernas kamp för + rätten att bruka den, *landsbyggdens kamp*. + + * Vattnet är en gemensam resurs och rättighet. Kampen för rätten + till vatten: *urbana kamper*, mot Tatchers privatiseringsvåg i + England, i Bolivia för rätten att samla regn 2001 + + * Rätten att yttra sig och den fria journalistiken. + +Process av inhägnad: artificiell begränsning (Mattei). + +Ja, stå emot och försvara, vårt ansvar! + + +# Budskapet -- Fripost och demokrati + + 1. Kommunikaitonsinfrastrukturen är en allmänning precis som andra + + 2. Det gemensamma kräver demokratisk organisering. + + 3. Fripost är demokratisk + +Detta är viktigt: Också elektronisk infrastruktur kan (och måste) +underställas demokratisk kontroll. + + +# Digital kommunikation och demokratiska resurser + +Vad innebär en demokratisk resurs? Hur ska den organiseras? + +Hur Fripost organiserar -- tre grundpelare: + + 1. *Tekniken* -- vad vi faktiskt gör möjligt och att det är något: + servrar och konfiguration + + 2. *Folkbildningen* -- verkstäder o.s.v.* + + 3. *Informationsspridning* -- det är det som jag gör här* + +*Hållbarhet* är ledordet. + +Alla tre lika viktiga: förutsättningar. Krav på tekniken. Respekterar +användarfriheten: bara *fri programvara*, egen kontroll på servrar, +o.s.v. + +Folkbildning viktigt. Det är medskapande d.v.s. *inflytande på +riktigt*. Viktigt att kombinera digitala verktyg och fysiska möten +(Digiden lab, Bokmassan 2017) + +Det är bara så jag kan förstå "Demokrati": *Likainflytande*. + +Som sagt. Enkäter visar, folk, särskilt unga, har ett större intresse +för politik än på länge. Ändå minskar känslan att kunna påverka, +förtroendet för traditionella parlamentariska politiska processer, och +deltagande i partier. + +Etablisemangets svara är *medborgardialog*. Föreslaget av SKL, +t.ex. infrastrukturprojekt. Rätfärdiga utan egentlig rättvisa. + +Riktigt deltagande kräver *delegerad makt* på *riktigt*. + +Likainflytande är ett ambitiöst anspråk. Mer än bara dialog. Det +handlar om kunskapsutjämning och gemensamt beslutsfattande. Fripost är +mer än ett fluffigt moln (tekniskt täcker föreningen förvisso in vad +som presenteras som "moln" av kommersiella giganter). Och tekniken är +inte svårare än att vi klarar av det tillsammans. Sju eller tusen +medlemmar. + +Extremfallen -- när centraliering och utförsäljning gick för långt: + + * Transportstyrelseskandalen -- vad har de med saken att göra?* + + * Google i skolan + +Det som sitter i ledningen för transportssyrelsen är uppenbarligen en +för liten grupp för att de ska kunna ta ansvar. + +*Skalan -- finns det en optimal storlek?* + +*Som sagt Internet är en gemensam infrastruktur.* + +# Avslutning + +Vi bildade föreningen 2010. Innan x, innan y, innan +Snowden-avslöjanderna i tid då FRA-debattan var den heta. Vi reagerade +mot centraliseringen av Internet och tjänster presenterade av Google +m.fl. (*programmvara som tjänst*). + +*Se till att få en positiv klang. Detta är riktningen.* + +Jag medger allra ödmjukast att det som vi gör är i litet till skala +och ambition. Men jag vill ända sätta det i en kontext av dessa +viktiga lokala kamperna med globala implikationer. I världen kämpar +bönderna för landet, stadsborna för vattnet, och studenter för +oberoende universitet. Vi kämpar för fri och oberoende åtkomst till +Internet och digitala kommunikaitonsmedel (och självklart vill vi ha +sällskap i den kampen). + +Internet är designat för att vara distribuerat och för obegränsad +åtkomst för alla. Det låter för mig som en typisk allmänning. Och +allmänningar förutsätter likainflytande. + +(*Citera matei s. 64*) + + +# Noter + +Målet är tredelat + + 1. Att lyfta fram Fripost som förening och våra intressefrågor + + 2. Kritisera dikotomin offentligt--privat och föreslå "det gemensamma" + + 3. Uppmuntra till handling + + * Genomskåda och säg nej till elitismen där den finns + * Organisera demokratiskt + +Försök kritisera dikotomin *offentlig--privat* utan att använda +komplicerade uttryck: "dikotomin". + +Som sagt. Enkäter visar, folk, särskilt unga, har ett större intresse +för politik än på länge. Ändå minskar känslan att kunna påverka, +förtroendet för traditionella parlamentariska politiska processer, och +deltagande i partier. + +Etablisemangets svara är *medborgardialog*. Föreslaget av +SKL, t.ex. infrastrukturprojekt. Inspirerat av + +> As a response, the municipalities and regions in Sweden (SKL (*Vad?*)) +> suggest so called citizen dialogues (*medborgardialoger*), usually in +> connection with major infrastructure and city development projects, as +> a way gather peoples opinion. This (*tilltag*) is Inspired by Sherry +> Airnstein (*Kolla upp detta*) and planning research from the +> 1960'es. Her original ideas, however, had an equality idea +> (*rättvisetanke?*. That idea of equality is totally lost in the way +> these "dialoges" are committed: "Symbolic participation", Airnstein +> would call it. Real participation require delegated power. (Thörn 2017) diff --git a/presentations/common-goods/script.mdwn b/presentations/common-goods/script.mdwn new file mode 100644 index 0000000..9fe1011 --- /dev/null +++ b/presentations/common-goods/script.mdwn @@ -0,0 +1,190 @@ +--- +title: Demokratisk kommuicationsinfrastruktur som motståndsform +subtitle: Technology infrastructure as a common googd +author: Gustav Eek <gustav@fripost.org> +date: tor 13 jul 2017 20:18:26 CEST +... + +Script. + +# Scattered notes + +**Introduction and background -- importance of the Internet** + +The importance of Internet as communication medium can not be +questioned. For those who take user freedom seriously it is saddening +to see how the Internet has changed from being a common and highly +distributed network to the increasingly privatised web we encounter +today. The capital constantly require right to increased profit, and +it constantly seeks new grounds + +\section*{Software as a Service} A concept introduced in the spirit of +centralisation is \textit{Software as a Service} (SaaS). SaaS means +that users perform their computer work on or through a network server +on the Internet or a local network. Examples of SaaS are Amazon Cloud +and Google Docs. One of the main problems with SaaS is that the users +has no control over their data. + +\section*{Privacy and Surveillance} +With large clientele comes a lot of power. Large transnational +operators, such as Google, are profiting from efficient use of privacy +invading schemes. Together with e.g.\ Google's email service one also +gets things that was probably \emph{not} asked for: advertisement, +semantic analysis of email contents, and spying. One part of Google's +marketing strategy is to sell the collected information to third +party. + + +We formed the association in 2010, seven years ago. Our chairman at +the time, Stefan Kangas poited out to me, what I did not quite +understand at the time, but what is becomming increasingly clear to +me. Fripost is part of a general resistance struggle (motståndskamp) +of global scale (mot griptången). This was in the early beginning of +the Arabic spring in Libya. + +(*Citer Mattei s. 64) + +The common good (gemensamt nyttiga) is something that is natural to +take as given, and it deserves to be. + +**More introduction ideas** + +The importance of Internet as communication medium can not be +questioned. For those who take user freedom seriously it is saddening +to see how the Internet has changed from being a common and highly +distributed network to the increasingly privatised web we encounter +today. + +In this lecture I will present the democratic principles of Fripost +and demonstrate how also complicated resources, such as infrastructure +for electronic communication can (and must) (*underställas folkligt +demokratiska pricesser?*) (I argue that central communication +infrastructure should be viewed as a resource). + +I will start in a (well known) critique of Garret Hardin's classical +tragedy of the commons (*referens*) (one that has been presented many +times before). One example is Duoglad Hine, *What do you mean, "Full +Commonism"?* and *The Friendly Commoner*, FSCONS 2014. + +(*Read more on Duoglad Hine's talks*) + + +Of course we recognise that this process of privatisation and +enclosure (*att hägna in?*) is not isolated to Internet +infrastructure. The capital constantly require right to increased +profit, and it constantly seeks new grounds. However, the Internet and +digital technology an area where this process is very (*närvarande?*). +One of the later (*landvinningar*) is the right consumer data through +various privacy intrusive software as a service technologies (read +Google Drive). And of course state and inter state institutions +rather (*eldar på*) than (*stämmer*) the development. + +**Enclosure vs innovation** + +(*Continuation on "process of privatisation"*). Digital technology is +intricically intricacy and complicatied in its internals, though still +"friendly" in its usage. Therfore it can be dificult to distinguish +privitasation (*inhängnad*) from innovation. + +Side note. In my opinion, private innovation and development is +natural and of not at all problematic. Of course, however as a note to +the note, enclosing technology and restricting its usage (e.g. throung +proprietary software development) is highly non moral and should not +be accepted. + + +Fripost was founded in order to take back a small, but important, part +of our Internet life, namely the email communication +infrastructure. We gather around several servers that receive and +stores the members' email. The reliability of the service is of cause +of great importance. Therefore the network is arranged with +reliability in mind, and we hire a hosting service for the main +server. + + +We formed Fripost in 2010 in reaction to ... (*Fyll på med Google och +Facebook, etc*) ... + +Proper democracy. + +Democracy is about influence and power: the power to make decisions +and have them implemented. + +**Citizen Dialogues** + +Surveys in Sweden say that people show more interest in +society and politics than some years ago. Still trust and +participation in municipiatal parlamentary proceses and traditional +parties decay. + +As a response, the municipalities and regions in Sweden (SKL (*Vad?*)) +suggest so called citizen dialogues (*medborgardialoger*), usually in +connection with major infrastructure and city development projects, as +a way gather peoples opinion. This (*tilltag*) is Inspired by Sherry +Airnstein (*Kolla upp detta*) and planning research from the +1960'es. Her original ideas, however, had an equality idea +(*rättvisetanke?*. That idea of equality is totally lost in the way +these "dialoges" are committed: "Symbolic participation", Airnstein +would call it. Real participation require delegated power. (Thörn 2017) + +The common good (gemensamt nyttiga) is something that is natural to +take as given, and it deserves to be. + +**Compararison with other commons: Common intellect** + +I want to put the Internet (and all kinds of tele communication) +besides other common resources, such as (a) our soil, (b) sources of +water, (c) libraries and published knowledge, (d) and more. + +Idea (viewpoint) ... owned and managed by one single (*huvudman?*) +... historically speciffic. + +Common management (not quite managed) of water in rural India is +described by Vandana Shiva (*provide reference*). Privatisation and +"management" *caused* scarcity. + +The fault lies in the dikotonomy *public-private* and in the idea that +every resource needs an owning (*huvudmann?*). What is not managed can +not yield profit. In the case of the (*inhängdad?*) of the commons, +management in it self causes the scarcity, it is not the scarcity that +requires management. + +Logic: if it is not scars it can not be managed, and what is not +managed can not yield profit. + +Compare owning with being (*äganda med varande*) (Engels). Another +mindset + +Ugo Mattei describes this mindset as a *common intellect*. + +(*Beskriv också utarmningarna av jordarna som beskrivs i "Den sista +skörden" (eller var det "Slutsködat"?). Exemplifiera också med +Fukuoka's senaste*) + +Vandana Shiva, Fukuoka, med flera är alla ekologister. Ugo Mattei +lovordar ekologismen i *ekologism* vs. *ekonomism*. Jag antar att +tre-tuppeln, trikotonomin, ska vara *ekonomism* (privat, begränsad, +hantering), *kommunim* (gemensam hantering) *ekologism* (ingen +hantering eller hantering basserad på gemensamt intellekt). + +Föreslår att var och ens moral torde vara giltig liknelse för +gemensamt intellekt. Ekonomismen förutsätter ekonomisk rationalitet +och därmed avsaknad av moral. Kommunismen tillskriver solidaritet och +det gemensamma intresset som grund för moral. De två senare hamnar i +komplicerade förklaringsmodeller för individuellt moraliskt handlande +(*vilke exempel kan vi hitta*) och vill t.ex. förklara hipsters +blygsamhet i konsumtion som rationellt med livsstilsargumentet. Att +helt enkelt acceptera moral som giltig grund för konsumtionsbeslut +torde vara den enklaste modellen. Men bara ekologismen till en sådan. + +**Final** + +I humbly recognise that what we do is small in scale and ambition. But +I still want to put it in the context of important local struggles +that with global implication. In the world, farmers fight for land, +urban folks for water, and students for independent universities. We +fight for the right and free access to Internet and the means for +communication. Internet is designed to be distributed and for equal +unlimited access for everyone. That sounds quite much like a common +good, and commons require equal influence. + |