diff options
Diffstat (limited to 'ideology')
| -rw-r--r-- | ideology/fscons-2010.mdwn | 406 | ||||
| -rw-r--r-- | ideology/princip.mdwn | 473 |
2 files changed, 0 insertions, 879 deletions
diff --git a/ideology/fscons-2010.mdwn b/ideology/fscons-2010.mdwn deleted file mode 100644 index 5224ec7..0000000 --- a/ideology/fscons-2010.mdwn +++ /dev/null @@ -1,406 +0,0 @@ -Syndicated E-mail Service Against Software as a Service -======================================================= - -Denna sida innehåller dels allmänna anteckningar om Friposts bidrag -till FSCONS 2010 genom Gustav Eek och Stefan Kangas, och dels -innehåller en slutgiltig artikeltext. Rekommendationen är att direkt -läsa artikeltexten. - -This page contains general notes that has to do with the preparation -to Fripost's contribution to FSCONS 2010 through Gustav Eek and Stefan -Kangas. It also contains a final article text. The recommendation is -to directly read the article text. - -[[!toc levels=2]] - -Anteckningar om föreningens bidrag till konferensen FSCONS 2010 -=============================================================== - - * *Authors* - Gustav Eek and Stefan Kangas - * *Contact email* - skangas@skangas.se - * *Preferred timeslot* - 30 min - * *Proposal title* - Olika förslag... - * "[Syndicated](https://en.wiktionary.org/wiki/syndicate) E-mail - Service Against Software as a Service" - * "Serve our self the server service" - * "Servicing our own software as a service" - * "Defeating SaaS by socializing email services" - * "Collaborative email servers against SaaS" - - -Proposal summary ----------------- - -It is becoming increasingly common for persons and organizations to -hire external services for e-mail handling, and even for the use of -spreadsheets and word processing. This phenomenon, known as *Software -as a Service* (SaaS), implies restrictions in the users freedom that -is not only tangential. - -In our ambition to counteract this tendency, we would like to present -a project of constructing an independent and autonomous e-mail hosting -service, run by a syndicate, *The Free E-mail Association*, for the -associations members. The syndicate is driven by a simple framework -that guarantees that it is - - * of independent means, - * democratically structured, - * built on trust between its members, and - * ready to be far-reaching with regards to avoiding traffic logging and - to protect the members privacy. - -The service that we are hoping to create is a full featured e-mail -solution with high reliability and accessibility. - -This project exemplifies that the creation of a freedom preserving -network service is possible, and it is also an example of what that -can look like. - -The obvious question to raise is whether this service actually is not -just another SaaS? Obviously, all individual members can not at all -times reach absolute freedom and computational control. However, these -limitations must be weighed against that investments in a more -reliable technical infrastructure are possible only through -collaboration. Also, we believe that the association's democratic -structure and numerical and geographical boundaries are enough to -mitigate the limitations; the limited user participation is still -sufficient for the service to bee regarded as free. - -We hope that this project can raise curiosity enough to tantalise -users away from private suppliers of e-mail and other services, to -either join our association or even better start more similar -projects. - - -Other information ------------------ - -It is preferred from our point of view that the talk is scheduled in -an early stage of the conference. This since the hope is to raise -questions for further discussion during the conference. - - -Antagen till konferensen -======================== - -Den 24 juli blev föredraget "Syndicated E-mail Service Against -Software as a Service" antagen till temat "Infrastructure" på FSCONS -2010. Jeremiah Foster är koordinator för temat som har beskrivningen - -> Wikipedia defines infrastructure as "the basic physical and -> organizational structures needed for the operation of a society." -> The theme focuses on the infrastructure needs for tomorrows future -> society, as well as the basic need for privacy and secure -> communication, together with monitoring, both as a threat and as a -> tool to manage our ever increasing networks. - -Det är ett antal saker som vi från Jonas Öberg blivit ombedda att -utföra och återkomma till Jonas och Jeremiah angående. - - 1. Granska den föreslagna sammanfattningen av föredraget och revidera - det med det övergripande temat i åtanke och om något tillkommit i - föredraget. - 2. Om vi har några begränsningar vad gäller schemaläggningen. - 3. Frågan om när vi kommer till Göteborg och om vi ska vara med på de - sociala tillställningarna. - -Frågan är också om konferensen vill ha någon längre artikel för -föredraget. I så fall vore det bra att sätta igång med det nu, -snart. En idé skulle vara att översätta principförklaringen om den kan -skrivas på ett tillräckligt vetenskapligt sätt. - - -Second article for the conference -================================= - -This is the second proposal, which is longer and more adjusted to the -infrastructure theme description. The proposal follows declaration of -principals. - - -Introduction ------------- - -User freedom is the most important property of tomorrows -infrastructure. This property is necessary to safeguard the relative -freedom of speech provided by the Internet against increasingly -aggressive attacks by preying commercial and opportune state -interests. - -In this abstract of a talk on FSCONS 2010 we first try to define -freedom in computer work. Then the problem of increased centralization -of the Internet is discussed and a number of ongoing threats to this -freedom are identified. We then present the *Free Email Association*, -what built up infrastructure we have, and our principles. Finally we -try to sketch what we think the future paths might look like. - - -Background ----------- - -The centralisation of influence and rectification of decision-making -is not unique for the Internet. This is written in a wider context of -general social criticism of economic and cultural globalisation and -the current forms of the globalisation of information flows. Many -decisions are made in multi-lateral arenas where the democratic -control is limited.[^1] A decreasing number of transnational operators, -not only controls the means of production and the production of goods, -but also have great influence in markets demands. - -The Internet is, or will soon be, the most important communication -medium in the majority of the industrialized world. The story of its -development from its conception as a highly distributed network -through the establishment of the free and open web, towards the -increasingly privatized web we see today is indeed saddening for those -who takes user freedom seriously. A few strong parties control major -segments of important infrastructure that millions of users depend on -every day. Those who control the technology and its infrastructure -also have power over its users. - -[^1]: Good, recent examples are the European Unions IPRED directive or - the ACTA agreement. - - -Computing, computer labour, and power over the infrastructure -------------------------------------------------------------- - -The *Free Software Foundation* suggest definition of *free software* -consisting of four requirements: the "freedom to run, copy, -distribute, study, change and improve the software". (Free Software -Foundation "The Free Software Definition") As a complement to those we -define the more general *freedom with regard to own computer labour* -[^2] as requiring that - - 1. the work is performed exclusively with free software, - 2. the work is performed with computer hardware that entirely is at - one's possession and control, - 3. the information worked with is information that one possess, and - 4. the result from the computer work also is at one's possession and - control. - -We here use "information" to denote data and documents that are the -object to computer work. In this context *computer labour* is all use -of computers, and *own computer labour* is computer work performed for -one's own part.[^3] - -[^2]: Stallman (Stallman 2010) uses *your own computing* to denote what - we call *one's own computer labour*. We use the latter because of - its broader associations. -[^3]: Stallman (Stallman 2010) points out that work performed as - employee in some company or in a cooperation project as Wikipedia - is not one's own computer work, but a part of that company's or - project's work. In that case it is not one's own freedom that is - threatened, but the company's or project's. - - -Internet and its servers ------------------------- - -The *Internet* seen as an infrastructure scheme was constructed as a -distributed *peer-to-peer* non-hierarchical network of independent and -self-determined parts.[^4] Despite this immanent property, the Internet -today, seen from a regular user's point of view, is structured in a -hierarchical manner around a decreasing number of server clouds, which -are continuously growing in size and power. Historically the meaning -of *servers* was to gather and publish information provided from its -clients. However, in many applications today, publishing is not -performed as a separate process, and the clients are no longer always -independent. For example social networking sites, like Facebook, often -require their users to perform their work directly on the company's -servers. (Moglen 2010) - -[^4]: Technically the parts of a network are *nodes*, which in the case - of Internet are servers, switches, and personal computers, and - *edges*, which are interconnecting wires. - - -Software as a service ---------------------- - -A concept introduced in the spirit of centralisation is *Software as a -Service* (SaaS). Shortly SaaS is that users are invited to perform -their computer work on or through a network server on Internet or a -local network. The main purpose of SaaS is to separate *possession* -and *ownership* of software from its *usage*. This software is said to -be *licenced on demand*. (Turner 2003) - -In this text *Software as a Service* is used in a more narrow sense in -accordance with Stallman (Stallman 2010), to mean one's own computer -work on hardware that the user do not control. Popular Internet -services that are examples of SaaS are Google Docs and Facebook, but -the concept is widely used. Computer work performed with this software -is non-free in a double sense; using SaaS also leads to *vendor -lock-in*. However, the complex of lock-in problems reach far outside -SaaS. - - -The infrastructure of email ---------------------------- - -The email infrastructure is not an exception from the tendency towards -centralisation and rectification of Internet's services and usage. We -now see even large institutions being lured in by the economic -benefits offered by these large scale solutions. - -Email communication through the Internet involves several computers -and servers, among those a *mail user agent*, a computer program -controlled by the sending person; several *mail transfer agents*, -Internet servers responsible for getting the mail though using the -SMTP protocol; *domain name system servers*, servers keeping track of -the addresses to all those servers; and finally another *mail user -agent*, used by the receiving person to read the emails. It is also -common to make use of extra inbox handling services like *IMAP access* -or *webmail*, which usually involve separate servers. - -What about email and freedom? We here need to distinguish what part of -emailing that is one's own computer labour. Editing email definitely -is, along with all sort of contact management. The transfer process, -however, is not. Whether the email arrives is of course of great -concern to the sender, but there is generally no human activity -(directly) involved and thus no actual work performed. In principle -the same holds also for the process of receiving email. However, most -popular email services are not content with that. Stallman writes, - -> Some sites whose main service is publication and communication extend -> it with *contact management*: keeping track of people you have -> relationships with. Sending mail to those people for you is not SaaS, -> but keeping track of your dealings with them, if substantial, is SaaS. -> (Stallman 2010) - -And using SaaS is not free computer labour. Furthermore, whether hiring -a company for handling one's email imply usage of SaaS or non-free -computer labour might not be the only matter of importance. - - -Privacy and survelliance ------------------------- - -With large clientele comes a lot of power. Google is currently not the -largest email service provider; both Windows Live Hotmail and Yahoo -Mail has more customers. (Brownlow 2010) We nonetheless believe it is -important to single Google out as a company, because of how -effectively they utilize privacy invading schemes that are integrated -between their services. Together with Google's e-mail service one also -get services that probably was not asked for: advertisement, semantic -analyses of email contents, and spying. (Moglen 2010) The data -resulting from Google's analysis and espionage is later used -indirectly in marketing campaigns with Googles customers or sold -directly to third party. Google is profiting on their email users with -the means of the users private information provided by themselves. - -Google link that data to individuals' surf activities using Google's -search engine, Google accounts and cookies. Additionally, many -websites utilize Google's JavaScript APIs, web site statistics or -reCAPTCHA service, which indirectly exposes individuals to Google's -supervision. - - -Organisation for a change -------------------------- - -Technology has never been neutral. Behind technology changes and -innovations today lies commercial interests and social factors. On the -one hand, the ownership structure of technology companies and their -endeavour for profit ensures that usage of their services for work and -communication will never be free. On the other hand, only a fraction -of the everyday Internet users have knowledge and resources enough to -create free alternatives on his or hers own hand. The question is also -what we can reasonably expect from an average user in terms of -engagement in their privacy and freedom. - -Our idea is to form an association and together take back a small but -important part of our Internet life, namely the email communication -infrastructure. We gather around several servers that receives and -stores the members' email. The purpose of the association is to render -it possible for individuals to bring their computer usage under their -own control. And to show that user freedom is possible, even if only -through active, prolonged and collective struggle. - -In more detail, we start with five or six servers spread out in Sweden -and Europe connected through the Internet: at the very least two mail -exchange and one IMAP server, separate backup and log servers, and -hopefully a webmail server. In the beginning we will not have an SMTP -send mail service, and we will hire the DNS service from third -party. Though we will have tight economic boundaries, our focus on -reliability and stability forces us to try hard to maintain a -sufficiently high level of redundancy. - -The email service provided through the Free Email Association is free -as in free speech, not as in free beer. This because of the democratic -structure and of non-profit and commonly owned organisations like the -Free Email Association. The free email association promises to - - 1. work hard to receive email for the sake of its members in a reliable manner - 2. protect its member's integrity, that is to never - * read or analyse its members emails, either manually or - automatically, (possibly with exception for voluntary spam - filter services and alike) - * gather statistics about or analyse member's traffic through the association's servers, and - * under no circumstances hand out information about members, their - emailing and other activities, or any other information to third - party, and - 3. provide for transparency regarding administration, economy and the - decision-making process. - -Transparency and continuous information about the work of the board is -of cause extra important, and the democratic regime requires constant -attention. A declaration of principles serve as a founding document -for the association, but still a high level of trust is laid on the -elected officers. - - -On the long term ----------------- - -We recommend and encourage everyone to perform their computer labour -with free software at machines that are in their own possession. But -many solutions on Internet servers, like Google Docs and Facebook, are -quite usable and practical and adopted to a modern way to meet and -work computer-aided. The Free Software Community has a great challenge -in the creation of free and distributed alternatives, where free means -that their usage imply only free computing. - -Despite this, we must not deceive ourselves into thinking that the -final and greatest challenge is about building physical infrastructure -or programming advanced distributed social networking solutions. The -real challenge is to get people engaged in the issue of the Internet's -power structures and in their own freedom and privacy. - -No one in their right mind would put their blind trust in a government -that was dabbling in surveillance on a scale anywhere near what Google -is doing. But when it comes to Google, their marketing strategy has -been so successful that many people need no additional guarantees that -Google will behave - people are willing to take Google's word -for it. - -The reasons behind the described changeover of the Internet are -structural. The structural tendency, as described, is that already -powerful operators get even more power when computer labour is -generally becoming less free. Structural problems need structural -change, but projects like the Free Email Association serve as an -alternative to structural change for those who are eager to establish -free alternatives. In the long-term, however, we realize that a larger -social change on a structural level is necessary. The best we can hope -for is to give a small contribution to bringing about that change. - -References ----------- - - 1. Turner, M. et.al. (2003). "Turning Software into a Service", Computer - vol. 36, IEEE Computer Society 2003. - 2. Stallman, R. M (2010). "Who does that server realy serve?", - Boston review, only web version - [[https://bostonreview.net/BR35.2/stallman.php]]. Revised version på - [[https://www.gnu.org/philosophy/who-does-that-server-really-serve.html]]. Fetched - 2010-08-30. - 3. Moglen E. (2010). "Freedom in the Cloud", talk given to the New - York chapter of ISOC February 2nd 2010. Video available at - [[http://new.law.columbia.edu/isoc/eben_moglen_freedom_in_the_cloud.ogv]], - and transcription at - [[https://www.softwarefreedom.org/events/2010/isoc-ny/FreedomInTheCloud-transcript.html]]. Checked - 2010-09-10. - 4. Free Software Foundation. "The Free Software Definition", - [[https://www.gnu.org/philosophy/free-sw.html]]. Fetched 2010-08-30. - 5. Brownlow M. (2010). "Email and webmail statistics", - [[http://www.email-marketing-reports.com/metrics/email-statistics.htm]]. Updated - May 2010. First published April 2008. Fetched 2010-09-21. diff --git a/ideology/princip.mdwn b/ideology/princip.mdwn deleted file mode 100644 index 30dfa07..0000000 --- a/ideology/princip.mdwn +++ /dev/null @@ -1,473 +0,0 @@ -Förslag till principförklaring för Fripost -========================================== - -Notera att merparten av denna text skrevs under sommaren 2010 av -Gustav Eek och Stefan Kangas i samband med allmänna efterforskningar -inför grundandet av föreningen. Notera t.ex. att Fripost ännu inte -fått sitt namn, utan gick under arbetsnamnet RAPS. - -[[!toc levels=2]] - -Inledning ---------- - -I takt med ett ökande Internetanvändande hos en bredare -befolkningsgrupp så har inflytandet över materialet på Internet och -kommunikationsvägarna flyttats från Internets användare till stora -privata aktörer och annonsfirmor. Vi[^1] ser denna -utveckling som en del i utvecklingen av det globalkapitalistiska -civilsamhället, den världsordning, som råder idag. Befolkningens -vardagliga behov tillgodoses idag av transnationella initiativ, men -det är samma initiativ som kontrollerar och (faktiskt) *producerar* -dessa behov; samma aktörer som skapar den kultur som konsumeras skapar -också den kulturella efterfrågan. Internet och dess kommunikativa -infrastruktur är här inget undantag. Effekten blir till och med -förstärkt i och med Internets interaktiva egenskap, som ger dessa -aktörer kontroll, inte bara över vilka budskap som sänds till -samhällets medborgare, utan också vad och på vad sätt de kommunicerar -med varandra. - -Vi tycker att denna tendens är olycklig. Utvecklingen måste ta en -annan väg, en väg som bevarar friheten och möjligheterna som är -inneboende i tekniken, men som ... Ta infrastrukturen i egna -händer... organisering för stabilitet etc... - -RAPS den fria e-postföreningen vänder sig mot den annars allenarådande -tendensen att såväl formandet av kultur och livsstilar som produktionen -av och inflytandet över kommunikativ infrastruktur koncentreras i -transnationella aktörer som minskar i antal men växer i storlek. - -I denna principförklaring diskuteras först infrastrukturens -omvandling. Vi redogör för en hotbild mot vår frihet på Internet och i -vardagen. Sedan presenteras idén med RAPS och föreningens principer -och löften gentemot dess medlemmar. - -[^1]: Principförklaringens författare, i skrivande stund Gustav Eek och - Stefan Kangas. - -Bakgrund --------- - -Kommunikation och datadistribution via Internet ökar stadigt, och -samtidigt blir Internet en alt viktigare del av samhällets -infrastruktur. Sedan 1990-talets början har det skett en explosion i -användandet av inte bara e-post utan även av snabbmeddelanden, som -ICQ, IRC och Jabber, och andra sociala medier som Facebook. Men det är -inte bara det. Också lejonparten av kontakten med samhällets -institutioner, banker och myndigheter, inköp och informationssökning -sker över Internet. - -Detta avsnitt syftar till att ge en beskrivning av hur Internet -används som kommunikationsinfrastruktur. - -### Datorarbete och makten över tekniken ### - -Det är tydligt att den som har makt över tekniken har makt över dess -användare. - -Free Software Foundation har publicerat *de fyra friheterna* som -utgör minimikravet för *fria datorprogram*. (Free Software -Foundation "The Free Software Definition") Som komplement till *de -fyra friheterna* föreslår vi fyra minimikrav för att eget datorarbete -ska kunna betraktas som fritt. I denna kontext innefattar -*datorarbete* allt handahavande av datorer. Dit räknas skrivande och -räknande såväl som kommunikation och datorspel. *Eget datorarbete* -är sådant datorarbete som utförs helt för egen del.[^2] - -*Frihet* vad gäller *eget datorarbete* innebär - - 1. att arbetet utförs med uteslutande fria datorprogram, enligt Free - Software Foundations definition, - 2. att arbetet utförs med hårdvara som man äger och direkt - kontrollerar, - 3. att man själv äger och direkt kontrollerar den information man - arbetar med, - 4. att man själv äger och direkt kontrollerar resultatet av arbetet, - arbetets produkt. - -Samma sak menas också med att "ha kontroll" över sitt datorarbete, -eller att datorarbetet är *fritt*. Vi använder här termen -"information" för att beteckna den data, de dokument, etc., som man -arbetar med. - -[^2]: Richard Stallman påpekar att om man utför arbete som anställd i - något företag eller i något samarbetsprojekt som t.ex. Wikipedia - så är det inget eget datorarbete utan del i deras datorarbete. I - ett sådant läge är det inte ens egen frihet som är hotad utan - snarare dens som man arbetar för eller med. (Stallman 2010). - -### Internet och Internets servrar ### - -Internet är från början konstruerat som ett *icke-hierarkiskt nät* -(eng. *peer-to-peer network*), en decentraliserad struktur där varje -del[^3] av nätet är självständig och självbestämmande. (Moglen 2010) Denna -decentraliserade struktur möjliggör för alla deltagare att på lika -villkor uttrycka åsikter, dela filer, marknadsföra burktomat eller vad -som helst som faller en in. - -Trots detta är Internet idag, sett ur många vardagliga användares -perspektiv, strukturerat på ett hierarkiskt vis kring ett minskande -antal servrar av växande storlek. Man måste ansluta till servern för -att kunna arbeta med sin information. I och med att sådana -Internettjänster av olika slag blir vanligare och mer komplexa -begränsas användarnas makt över sin datoranvändning. Man reduceras -till passiv konsument av en tjänst som man får tillgång till enbart -under allt-eller-ingetliknande omständigheter. Den egentliga makten -över tekniken har koncentrerats i händerna en eller ett fåtal aktörer. - -Det egentliga syftet med en server på Internet är historiskt att samla -och publicera information från serverns klienter. (Moglen 2010) Numera -så sker publiceringen inte längre i ett separat steg utan är en -integrerad och nödvändig del i det normala bruket av servertjänsten. - -Denna förändring har skett snabbt och utan demokratisk diskussion, -vilket förvisso ofta är fallet när det kommer till teknik. Sociala -medier har skapat helt nya sätt att kommunicera och snabbt sprida -information. Samtidigt har det sätt på vilket de sociala medierna växt -fram lett till att ett fåtal företag kunnat monopolisera dem. I kraft -av sin blotta storlek har alternativ helt marginaliserats. Ovanpå det -gamla decentraliserade nätverket Internet, har helt nya nätverkt vuxit -fram. De här nätverken skiljer sig från det gamla internet redan -därför att de är helt centraliserade. - -> Om man måste använda en server, då ska man använda en server vars -> driftsledning ger en garant för tillit bortom en rent affärsmässig -> relation (Stallman 2010). - -[^3]: man brukar prata om nät som bestående av *noder* och *kanter*. - Noderna i Internät är servrar, växlar och persondatorer. - -### Datorprogram som tjänst ### - -*Datorprogram som tjänst*, eng. *Software as a Service* (SaaS), -innebär i en vid betydelse att användare inbjuds till att utföra sitt -datorarbete på eller via en nätserver på Internet eller på ett lokalt -nät (LAN) med datorprogram som kör på den servern. Ett centralt syfte -med SaaS är att separera *innehav* och *ägandeskap* av -datorprogram från dess *användande* (Turner 2003); man säger att -programen "licencieras vi anfodran" (Wikipedia "Software as a -service"). Visionen från förespråkare är en dynamisk -datorprogramsmarknad där tjänster sätts samman och levereras just vid -användandet efter slutanvändarens momentana behov (Turner 2003). - -De flesta proprietära datorprogram levereras idag helt eller delvis -efter dessa principer, men här används SaaS i enighet med Richard -Stallman (2010) något smalare för att beteckna datoranvändande som -inte sker på hårdvara som användaren själv besitter. Exempel på -populära Internet-tjänster som kan anses vara datorprogram som tjänst -är Google Docs, Facebook, och div. spel på Internet. Problemet med -SaaS är att det i dubbel bemärkelse förvägrar användaren kontroll över -sitt datorarbete. För det första så är användaren inte garanterad att -arbete går att upprepa eller fortsätta eftersom omständigheterna för -programmens distribution kan ändras alt efter leverantörens önskemål -(vilket också gäller allt datorarbete med proprietära -datorprogram). Och för det andra så, om arbetet utförs på en server, -så är användaren inte garanterad att arbetetes produkt alltid kommer -finnas tillgänglig när användaren så önskar. - -### Gratistjänster, finns de? ### - -Många Internettjänster omnämns ofta missvisande som gratistjänster, -men det är dags att lyftafram och diskutera tjänsternas dolda -kostnader. Det finns alltid ett pris att betala, om det inte är i -pengar så är det genom inflytande, kontroll, makt, integritet eller -rent arbete. - -Googles så kallade gratistjänst för e-post är ett bra -exempel.[^4] Användare av tjänsten får -förvisso, utan att behöva betala, en e-posttjänst med det mesta av vad -man normalt förväntar sig av en sådan. Vad man också får, och även -detta "gratis" är ständigt spioneri. Google går systematiskt igenom -e-brev och visar reklam skräddarsytt för just den användaren. Google -kan också koppla ihop informationen från med ett konto, som gör att de -kan spåra många av de webbplatser du besöker, vilken information man -söker efter och vilka klipp du ser på Youtube. Trots sitt starka -varumärke och sin marknadsföringsslogan "do no evil" är de alltså -värre än många andra. - -Vi har inga garantier för att de följer sin slogan, hur många gånger -de en upprepar den. Det är inte användarna som har makten över -Google, ja faktiskt inte ens de som arbetar där. Det är företagets -ägare som har sista ordet, och i vanlig ordning fattas beslut på -styrelsemöten och bolagsstämmor. På dessa möten väger din och min -integritet lätt som en fjäder i förhållande till nästa -kvartalsrapport. Andra företag kanske har mindre information att -exploatera, men grundproblemen är i samtliga fall desamma. - -[^4]: Det är meningsfullt att här markera särskilt mot Google, då de har - en så dominerande ställning att den på många områden börjar likna - ett monopol, på samma sätt som GNU/Linux-förespråkare ofta vänder - sig specifikt mot Microsoft. - -### Öppna och slutna standarder och protokoll ### - -I praktiken har man rutat in en del av internet och slagit upp en -skylt som säger: "privat område - obehöriga äga ej tilträde". Så kan -man exempelvis inte starta en egen del av Facebook och koppla ihop det -med det övriga. I den mån man kan göra något eget måste man helt -underställa sig de spelregler som Facebook själva har bestämt. Vi har -blivit tillvanda vid extrem centralisering, integritetsproblem som -inte tas på allvar och bristande kontroll över vår information. De -användaravtal man måste acceptera för att släppas in i de -monopoliserade tjänsterna innehåller ofta nära nog fullständig -ansvarsfrihet för företaget samtidigt som det ger företaget makt att -göra nästan vad som helst med den information man skapar eller -publicerar på tjänsten. - -### Övervakning och privatliv ### - -En ständigt ökande del av vår kommunikation sker via Internet. -Formerna för kommunikation är en angelägenhet för alla som deltar i -den. Så exempelvis har vi traditionellt haft stränga regler för hur -myndigheter och andra får bete sig vad gäller exempelvis förbud mot -telefonavlyssning eller posthemligheten. Starka regler kring fri -kommunikation är avgörande för att garantera individuella och -kollektiva demokratiska fri- och rättigheter. - -Google är redan nämnt. - -Tekniken är alltså aldrig neutral. Vad som ligger bakom till synes -"neutrala" och "tekniska" förändringar eller innovationer är sociala -faktorer - ibland politiska opinioner som de kommer till uttryck i -allmänna val, men oftare teknikföretagens ägarförhållanden och deras -behov av att göra vinst. Sådana affärsintressen kommer aldrig kunna -garantera oss den makt över tekniken som vi menar att alla borde ha -rätt till. Att använda den fritt. - -### E-post ### - -Som redan nämnts är e-postandet inget undantag från tendensen att -informationens jättar sprids. I Göteborg har Chalmers tekniska -högskola och Göteborgs universitet lagt ut sitt e-postsystem på -entreprenad till Microsoft respektive Google.[^5] Chalmers motiverar: - -> (Citat från webplatsen här) - -> (eller GU:s, vad som passar bäst) - -Också institutioner som utan problem skulle kunna förbli oberoende -lockas alltså fördelarna som storskaligheten bär med sig. - -Vi kommer här inte redogöra för detaljerna i hur förmedlingen av -e-post går till men för diskussionens fullständighet behöver vissa -saker nämnas. E-post består av... (E-postinfrastrukturen extremt kort: -SMTP, Mx, POP, IMAP, och inte minst DNS) - -Huruvida e-post som sådan kan anses vara datorprogram som tjänst är -inte helt klart, men de tjänster som Microsoft och Google levererar -gör definitivt mer än bara skickar e-post. Stallman skriver: - -> Vissa sidor vars huvudsakliga tjänst är publicering och -> kommunikation utökar detta med "kontakthantering": att hålla reda på -> personer som du har kontakt med. Att skicka e-post till dessa -> personer är inte datorprogram som tjänst, men att hålla reda på dina -> förehavanden med dem är datorprogram som tjänst (Stallman 2010). - -Enligt Fria e-postföreningens definition av fritt -datorarbete innefattas skrivandeprocessen och det initiala -sändinitiativet i eget datorarbete men inte själva förmedlingen av -e-posten. (Motivera mer) Mottagandet av e-post däremot är eget -datorarbete. Från den stund då sändaren mottagit en bekräftelse på att -e-brevet anlänt är man utelämnad till att själv ta hand om e-posten. - -E-post är dessutom ett medium som alltid använts till att avhandla -strängt privata ämnen, och för många den viktigaste delen i deras -Internetanvändning, om än kanske inte alltid den mest -tidskrävande. Som nämnt är antalet länkar mellan sändare och mottagare -många och möjligheterna... (fortsatt utläggning om privatlivet, -spionage och övervakning) - -Loggar på nätets servrar och det kuvert som ingår i SMTP protokollet -är omöjligt att dölja för utomstående, men Ämnesrad och innehåll -däremot... (Något om kryptering och signering) - -[^5] Lite historia om Hotmail, Outlook och ägandeskap. Googles - e-posttjänst är Gmail. - -Organisering för förändring ---------------------------- - -Den dystra tendens som beskrivits, att vi lägger vår frihet händerna -på stora transnationella företag, gäller inte bara vårt -datoranvändande. Hela vår vardag genomsyras av den globalkapitaliska -världsordningen. Utvecklingen är inte önskvärd, men frågan är vilka -möjligheter det finns för enkla världsmedborgare att åstadkomma en -förändring, för sig själva och för världen i stort. (Se vidare. Naomi -klein *No logo*, Hart och Negri *Imperiet*, Mikael Löfgren -*Sorgens globala diktatur*. Man kan säkert göra prettolistan längre) - -Vad vi faktiskt kan göra är att besluta oss för att inte ge efter och -inte ge bort något till eller nytja oss av de stora ickedemokratiska -institutionerna som Google och Microsoft, besluta oss för att allt -datorarbete vi gör är fritt, och sky kommunikation över protokoll som -inte är öppna. En utväg som tar tillbaka makten över tekniken och -lägger den i folkets händer. - -### RAPS den fria e-postföreningen ### - -Vår idé är att starta en förening som tar tillbaka makten över en -liten men viktig del av våra liv: vår e-post. Det är ett problem -bland många men det är ett där vi tror oss ha en början på en lösning. - -Vi måste för det första ha den tekniska infrastruktur som krävs för -att driva en e-posttjänst. Denna måste konfigureras och ges åtkomst -till internet. Även om vi till en början kommer förlita oss på donerad -och utlånad hårdvara och internetåtkomst, måste vi på sikt bli -oberoende av enskilda individers givmildhet i detta avseende. Vi tror -att problemen i detta avseende är ganska små. Den som konkret -ansvarar för driften av detta måste bli styrelsen och av dem utsedda -ideellt arbetande funktionärer. - -Föreningen måste sätta interndemokratin och genomskinlighet i första -rummet. Om föreningen fattar beslut som bygger på andra grunder än de -som finns i denna principförklaring, urholkar det hela idén med -föreningen. Detta är den främsta garanten för att dessa värden -efterlevs - att styrelsen aktivt arbetar för att förverkliga -dem. Årsmötets rätt att revoltera mot föreningens ledningen är en -grundläggande princip, som garant mot alla tendenser till ledningens -byråkratisering. - -Det kan inte vara gratis att vara medlem i föreningen. Samtidigt som -detta kan göra att vissa med ekonomiska svårigheter får svårt att -delta, tvingas vi inse att självfinansiering är det enda sättet att -garantera ett långsiktigt oberoende och självbestämmande. Om vi -skulle acceptera att göra verksamheten beroende av statliga eller -kommunala bidrag, skulle vi också acceptera att man eventuellt ställer -vissa krav på verksamheten. Bidragsgivarna kan vilja styra -inriktningen på verksamheten i en speciell riktning, exempelvis med -riktade bidrag till speciella former av verksamhet. Detta kringskär -medlemsdemokratin på ett oacceptabelt sätt. Bara föreningens -medlemmar ska ha rätt att fatta beslut som påverkar föreningens -direkta verksamhet.[^6] - -[^6]: Om däremot bidrag finns för en verksamhet som föreningen ändå hade - tänkt genomföra så faller dessa argument, åtminstone så länge - föreningen inte gör sig beroende av dessa bidrag. - -### Föreningens principer ### - -Syftet med att blida en förening likt RAPS, den fria e-postföreningen, -är att möjliggöra för enskilda att ta kontroll över sitt -datoranvändande. Tillsammans besitter vi kunskaper och medel nog för -att genomföra investeringar och administrera system för en säker och -fri kommunikation via Internet. - -E-postföreningen förespråkar att - - * allt eget datorarbete ska vara fritt, - * Internet ska vara uppbyggt på ett decentraliserat sätt, och - * att system ska konstrueras så att den personliga integriteten - starkt bevaras. - -Vi ansera att skicka och ta emot e-post med hjälp av RAPS är fritt -arbete, så som definierat i (...). - -I och med den demokratiska strukturen och ägandeförhållande hos -idiella föreningar som RAPS så anser vi att skicka och ta emot e-post -via RAPS är fritt arbete. Därför är det extra vikigt att föreningens -styrning hålls transparant och att föreningens medlemmar fortlöpande -informeras om arbetet och att möjligheterna till demokratisk påverkan -förblir stora. - -RAPS och dess administration lovar - - 1. att ta emot e-post för medlemmar på ett tillförlitligt sätt, - 2. att skydda medlemmars integritet, dvs. att aldrig - 1. läsa eller analysera medlemmars e-post, vare sig fysiskt eller - via datorprogram, - 3. samla statistik om eller analysera medlemmars e-posttrafik via - föreningens servrar, - 5. under inga omständigheter lämna ut uppgifter om medlemmar, - deras e-post eller andra förehavanden, eller något annat till - tredje part,[^7] - 3. att sörja för god transparens vad gäller administration, ekonomi - och styrning, och - 4. att aldrig växa sig stor. - -För att sörja för punkt 1 ovan, dvs. driftsäkerheten, sparar RAPS -logar och tekninsk information. Men som punkt 2.1-3 säger är -föreningen beredd att gå långt för att denna information inte ska -komma andra till del, vilket t.ex. skulle kunna innebära förnekande om -dess existens eller radering. - -[^7]: göres undantag om lagen säger så? - -### Motargument ### - -Man får väl det man betalar för? Inget kan vara gratis! Google måste -få tjäna pengar, etc. - -Se FAQ:n - -Hur skiljer vi oss från andra e-postleverantörer? - -Vi är ingen e-postleverantör! Vi är en förening som förvisso -tillhandahåller e-posttjänster för medlemmarna, men det är fel att -tänka på medlemsskapet som ett kundförhållande. Rätt är att se det som -att man som medlem bestämt sig för att organiserat och tillsammans med -andra ta kontroll över (en del av) sin kommunikation. Jämför oss -hellre med facket eller Hyresgästföreningen än med Bredbandsbolaget -eller Bahnhof. - -Om du ändå vill ha en lista, här är den: - - * Inget vinstintresse. Alla pengar vi får in går till föreningens - verksamhet, som är att hålla igång eposttjänster och - informationsspridning. - * Genomskinlighet. Allt som sker beslutas demokratiskt och öppet. - * Medlemmarna har makten. På föreningens årsmöten formar vi - föreningen gemensamt, fattar viktiga beslut och stakar ut den - riktning vi ska gå i framtiden. - -Strävar ni efter världsdominans? - -Nej. Vi hoppas att folk kopierar vårt koncept och bygger demokratiskt -kontrollerad infrastruktur för e-post och allt annat. Helst skulle vi -se att det fanns en Folkets tekniska infrastrukturkommité i varje -kvarter, men än så länge... - -Långsiktiga framtidsutsikter/Avslutning ---------------------------------------- - -Vår förening är inte en modell för en slutgiltig lösning på de problem -vi beskrivit ovan. Vår förhoppning är att dessa våra idéer ska -inspirera andra att göra något liknande, eller som man kanske brukar -säga: låt tusen blommor blomma. Vår vision är enkel: ett samhälle där -makten över tekniken ligger i de direkta användarnas händer. Där -ingen central instans har rätt eller ens möjlighet att begränsa vad -användarna gör med tekniken. All makt åt användarna är idag det enda -sättet att garantera en långsiktigt demokratisk, solidarisk och -allmännyttig teknikutveckling. - -Vi har sett vad marknaden åstadkommer med vår teknik. Vi gillar det -inte. Makten över tekniken är för viktig för att lämna i händerna på -ett fåtal. Därför vill vi ta tillbaka makten över tekniken. - -Vår tid kännetecknas av stor oro inför samhällsutvecklingen, men -samtidigt av en utbredd uppgivenhet och passivitet. Vi tänker inte -knyta näven i byxfickorna, beklaga utvecklingen på vår kammare och -hoppas att någon annan löser problem åt oss. Vi tar det i våra egna -händer. Tillsammans är vi starka. - -Noter ------ - -Not 1: "[…] every switch in the Net is an independent, free-standing -entity whose volition is equivalent to the volition of th human beings -who whant to control it." - -Referenser ----------- - - * Turner, M. et.al. (2003). "Turning Software into a Service", - *Computer* vol. 36, IEEE Computer Society 2003. - * Stallman, R. M (2010). "Who does that server realy serve?", *Boston - review*, endast nätupplaga - [[https://bostonreview.net/BR35.2/stallman.php]]. Reviderad version på - [[https://www.gnu.org/philosophy/who-does-that-server-really-serve.html]]. - * Molgen … - * Wikipedia, "Software as a service", - [[https://en.wikipedia.org/wiki/Software_as_a_service]]. Hämtad - 2010-08-28. - * Free Software Foundation. "The Free Software Definition", - [[https://www.gnu.org/philosophy/free-sw.html]]. Hämtad 2010-08-30. |