summaryrefslogtreecommitdiffstats
path: root/ideology
diff options
context:
space:
mode:
Diffstat (limited to 'ideology')
-rw-r--r--ideology/fscons-2010.mdwn406
-rw-r--r--ideology/princip.mdwn473
2 files changed, 0 insertions, 879 deletions
diff --git a/ideology/fscons-2010.mdwn b/ideology/fscons-2010.mdwn
deleted file mode 100644
index 5224ec7..0000000
--- a/ideology/fscons-2010.mdwn
+++ /dev/null
@@ -1,406 +0,0 @@
-Syndicated E-mail Service Against Software as a Service
-=======================================================
-
-Denna sida innehåller dels allmänna anteckningar om Friposts bidrag
-till FSCONS 2010 genom Gustav Eek och Stefan Kangas, och dels
-innehåller en slutgiltig artikeltext. Rekommendationen är att direkt
-läsa artikeltexten.
-
-This page contains general notes that has to do with the preparation
-to Fripost's contribution to FSCONS 2010 through Gustav Eek and Stefan
-Kangas. It also contains a final article text. The recommendation is
-to directly read the article text.
-
-[[!toc levels=2]]
-
-Anteckningar om föreningens bidrag till konferensen FSCONS 2010
-===============================================================
-
- * *Authors* - Gustav Eek and Stefan Kangas
- * *Contact email* - skangas@skangas.se
- * *Preferred timeslot* - 30 min
- * *Proposal title* - Olika förslag...
- * "[Syndicated](https://en.wiktionary.org/wiki/syndicate) E-mail
- Service Against Software as a Service"
- * "Serve our self the server service"
- * "Servicing our own software as a service"
- * "Defeating SaaS by socializing email services"
- * "Collaborative email servers against SaaS"
-
-
-Proposal summary
-----------------
-
-It is becoming increasingly common for persons and organizations to
-hire external services for e-mail handling, and even for the use of
-spreadsheets and word processing. This phenomenon, known as *Software
-as a Service* (SaaS), implies restrictions in the users freedom that
-is not only tangential.
-
-In our ambition to counteract this tendency, we would like to present
-a project of constructing an independent and autonomous e-mail hosting
-service, run by a syndicate, *The Free E-mail Association*, for the
-associations members. The syndicate is driven by a simple framework
-that guarantees that it is
-
- * of independent means,
- * democratically structured,
- * built on trust between its members, and
- * ready to be far-reaching with regards to avoiding traffic logging and
- to protect the members privacy.
-
-The service that we are hoping to create is a full featured e-mail
-solution with high reliability and accessibility.
-
-This project exemplifies that the creation of a freedom preserving
-network service is possible, and it is also an example of what that
-can look like.
-
-The obvious question to raise is whether this service actually is not
-just another SaaS? Obviously, all individual members can not at all
-times reach absolute freedom and computational control. However, these
-limitations must be weighed against that investments in a more
-reliable technical infrastructure are possible only through
-collaboration. Also, we believe that the association's democratic
-structure and numerical and geographical boundaries are enough to
-mitigate the limitations; the limited user participation is still
-sufficient for the service to bee regarded as free.
-
-We hope that this project can raise curiosity enough to tantalise
-users away from private suppliers of e-mail and other services, to
-either join our association or even better start more similar
-projects.
-
-
-Other information
------------------
-
-It is preferred from our point of view that the talk is scheduled in
-an early stage of the conference. This since the hope is to raise
-questions for further discussion during the conference.
-
-
-Antagen till konferensen
-========================
-
-Den 24 juli blev föredraget "Syndicated E-mail Service Against
-Software as a Service" antagen till temat "Infrastructure" på FSCONS
-2010. Jeremiah Foster är koordinator för temat som har beskrivningen
-
-> Wikipedia defines infrastructure as "the basic physical and
-> organizational structures needed for the operation of a society."
-> The theme focuses on the infrastructure needs for tomorrows future
-> society, as well as the basic need for privacy and secure
-> communication, together with monitoring, both as a threat and as a
-> tool to manage our ever increasing networks.
-
-Det är ett antal saker som vi från Jonas Öberg blivit ombedda att
-utföra och återkomma till Jonas och Jeremiah angående.
-
- 1. Granska den föreslagna sammanfattningen av föredraget och revidera
- det med det övergripande temat i åtanke och om något tillkommit i
- föredraget.
- 2. Om vi har några begränsningar vad gäller schemaläggningen.
- 3. Frågan om när vi kommer till Göteborg och om vi ska vara med på de
- sociala tillställningarna.
-
-Frågan är också om konferensen vill ha någon längre artikel för
-föredraget. I så fall vore det bra att sätta igång med det nu,
-snart. En idé skulle vara att översätta principförklaringen om den kan
-skrivas på ett tillräckligt vetenskapligt sätt.
-
-
-Second article for the conference
-=================================
-
-This is the second proposal, which is longer and more adjusted to the
-infrastructure theme description. The proposal follows declaration of
-principals.
-
-
-Introduction
-------------
-
-User freedom is the most important property of tomorrows
-infrastructure. This property is necessary to safeguard the relative
-freedom of speech provided by the Internet against increasingly
-aggressive attacks by preying commercial and opportune state
-interests.
-
-In this abstract of a talk on FSCONS 2010 we first try to define
-freedom in computer work. Then the problem of increased centralization
-of the Internet is discussed and a number of ongoing threats to this
-freedom are identified. We then present the *Free Email Association*,
-what built up infrastructure we have, and our principles. Finally we
-try to sketch what we think the future paths might look like.
-
-
-Background
-----------
-
-The centralisation of influence and rectification of decision-making
-is not unique for the Internet. This is written in a wider context of
-general social criticism of economic and cultural globalisation and
-the current forms of the globalisation of information flows. Many
-decisions are made in multi-lateral arenas where the democratic
-control is limited.[^1] A decreasing number of transnational operators,
-not only controls the means of production and the production of goods,
-but also have great influence in markets demands.
-
-The Internet is, or will soon be, the most important communication
-medium in the majority of the industrialized world. The story of its
-development from its conception as a highly distributed network
-through the establishment of the free and open web, towards the
-increasingly privatized web we see today is indeed saddening for those
-who takes user freedom seriously. A few strong parties control major
-segments of important infrastructure that millions of users depend on
-every day. Those who control the technology and its infrastructure
-also have power over its users.
-
-[^1]: Good, recent examples are the European Unions IPRED directive or
- the ACTA agreement.
-
-
-Computing, computer labour, and power over the infrastructure
--------------------------------------------------------------
-
-The *Free Software Foundation* suggest definition of *free software*
-consisting of four requirements: the "freedom to run, copy,
-distribute, study, change and improve the software". (Free Software
-Foundation "The Free Software Definition") As a complement to those we
-define the more general *freedom with regard to own computer labour*
-[^2] as requiring that
-
- 1. the work is performed exclusively with free software,
- 2. the work is performed with computer hardware that entirely is at
- one's possession and control,
- 3. the information worked with is information that one possess, and
- 4. the result from the computer work also is at one's possession and
- control.
-
-We here use "information" to denote data and documents that are the
-object to computer work. In this context *computer labour* is all use
-of computers, and *own computer labour* is computer work performed for
-one's own part.[^3]
-
-[^2]: Stallman (Stallman 2010) uses *your own computing* to denote what
- we call *one's own computer labour*. We use the latter because of
- its broader associations.
-[^3]: Stallman (Stallman 2010) points out that work performed as
- employee in some company or in a cooperation project as Wikipedia
- is not one's own computer work, but a part of that company's or
- project's work. In that case it is not one's own freedom that is
- threatened, but the company's or project's.
-
-
-Internet and its servers
-------------------------
-
-The *Internet* seen as an infrastructure scheme was constructed as a
-distributed *peer-to-peer* non-hierarchical network of independent and
-self-determined parts.[^4] Despite this immanent property, the Internet
-today, seen from a regular user's point of view, is structured in a
-hierarchical manner around a decreasing number of server clouds, which
-are continuously growing in size and power. Historically the meaning
-of *servers* was to gather and publish information provided from its
-clients. However, in many applications today, publishing is not
-performed as a separate process, and the clients are no longer always
-independent. For example social networking sites, like Facebook, often
-require their users to perform their work directly on the company's
-servers. (Moglen 2010)
-
-[^4]: Technically the parts of a network are *nodes*, which in the case
- of Internet are servers, switches, and personal computers, and
- *edges*, which are interconnecting wires.
-
-
-Software as a service
----------------------
-
-A concept introduced in the spirit of centralisation is *Software as a
-Service* (SaaS). Shortly SaaS is that users are invited to perform
-their computer work on or through a network server on Internet or a
-local network. The main purpose of SaaS is to separate *possession*
-and *ownership* of software from its *usage*. This software is said to
-be *licenced on demand*. (Turner 2003)
-
-In this text *Software as a Service* is used in a more narrow sense in
-accordance with Stallman (Stallman 2010), to mean one's own computer
-work on hardware that the user do not control. Popular Internet
-services that are examples of SaaS are Google Docs and Facebook, but
-the concept is widely used. Computer work performed with this software
-is non-free in a double sense; using SaaS also leads to *vendor
-lock-in*. However, the complex of lock-in problems reach far outside
-SaaS.
-
-
-The infrastructure of email
----------------------------
-
-The email infrastructure is not an exception from the tendency towards
-centralisation and rectification of Internet's services and usage. We
-now see even large institutions being lured in by the economic
-benefits offered by these large scale solutions.
-
-Email communication through the Internet involves several computers
-and servers, among those a *mail user agent*, a computer program
-controlled by the sending person; several *mail transfer agents*,
-Internet servers responsible for getting the mail though using the
-SMTP protocol; *domain name system servers*, servers keeping track of
-the addresses to all those servers; and finally another *mail user
-agent*, used by the receiving person to read the emails. It is also
-common to make use of extra inbox handling services like *IMAP access*
-or *webmail*, which usually involve separate servers.
-
-What about email and freedom? We here need to distinguish what part of
-emailing that is one's own computer labour. Editing email definitely
-is, along with all sort of contact management. The transfer process,
-however, is not. Whether the email arrives is of course of great
-concern to the sender, but there is generally no human activity
-(directly) involved and thus no actual work performed. In principle
-the same holds also for the process of receiving email. However, most
-popular email services are not content with that. Stallman writes,
-
-> Some sites whose main service is publication and communication extend
-> it with *contact management*: keeping track of people you have
-> relationships with. Sending mail to those people for you is not SaaS,
-> but keeping track of your dealings with them, if substantial, is SaaS.
-> (Stallman 2010)
-
-And using SaaS is not free computer labour. Furthermore, whether hiring
-a company for handling one's email imply usage of SaaS or non-free
-computer labour might not be the only matter of importance.
-
-
-Privacy and survelliance
-------------------------
-
-With large clientele comes a lot of power. Google is currently not the
-largest email service provider; both Windows Live Hotmail and Yahoo
-Mail has more customers. (Brownlow 2010) We nonetheless believe it is
-important to single Google out as a company, because of how
-effectively they utilize privacy invading schemes that are integrated
-between their services. Together with Google's e-mail service one also
-get services that probably was not asked for: advertisement, semantic
-analyses of email contents, and spying. (Moglen 2010) The data
-resulting from Google's analysis and espionage is later used
-indirectly in marketing campaigns with Googles customers or sold
-directly to third party. Google is profiting on their email users with
-the means of the users private information provided by themselves.
-
-Google link that data to individuals' surf activities using Google's
-search engine, Google accounts and cookies. Additionally, many
-websites utilize Google's JavaScript APIs, web site statistics or
-reCAPTCHA service, which indirectly exposes individuals to Google's
-supervision.
-
-
-Organisation for a change
--------------------------
-
-Technology has never been neutral. Behind technology changes and
-innovations today lies commercial interests and social factors. On the
-one hand, the ownership structure of technology companies and their
-endeavour for profit ensures that usage of their services for work and
-communication will never be free. On the other hand, only a fraction
-of the everyday Internet users have knowledge and resources enough to
-create free alternatives on his or hers own hand. The question is also
-what we can reasonably expect from an average user in terms of
-engagement in their privacy and freedom.
-
-Our idea is to form an association and together take back a small but
-important part of our Internet life, namely the email communication
-infrastructure. We gather around several servers that receives and
-stores the members' email. The purpose of the association is to render
-it possible for individuals to bring their computer usage under their
-own control. And to show that user freedom is possible, even if only
-through active, prolonged and collective struggle.
-
-In more detail, we start with five or six servers spread out in Sweden
-and Europe connected through the Internet: at the very least two mail
-exchange and one IMAP server, separate backup and log servers, and
-hopefully a webmail server. In the beginning we will not have an SMTP
-send mail service, and we will hire the DNS service from third
-party. Though we will have tight economic boundaries, our focus on
-reliability and stability forces us to try hard to maintain a
-sufficiently high level of redundancy.
-
-The email service provided through the Free Email Association is free
-as in free speech, not as in free beer. This because of the democratic
-structure and of non-profit and commonly owned organisations like the
-Free Email Association. The free email association promises to
-
- 1. work hard to receive email for the sake of its members in a reliable manner
- 2. protect its member's integrity, that is to never
- * read or analyse its members emails, either manually or
- automatically, (possibly with exception for voluntary spam
- filter services and alike)
- * gather statistics about or analyse member's traffic through the association's servers, and
- * under no circumstances hand out information about members, their
- emailing and other activities, or any other information to third
- party, and
- 3. provide for transparency regarding administration, economy and the
- decision-making process.
-
-Transparency and continuous information about the work of the board is
-of cause extra important, and the democratic regime requires constant
-attention. A declaration of principles serve as a founding document
-for the association, but still a high level of trust is laid on the
-elected officers.
-
-
-On the long term
-----------------
-
-We recommend and encourage everyone to perform their computer labour
-with free software at machines that are in their own possession. But
-many solutions on Internet servers, like Google Docs and Facebook, are
-quite usable and practical and adopted to a modern way to meet and
-work computer-aided. The Free Software Community has a great challenge
-in the creation of free and distributed alternatives, where free means
-that their usage imply only free computing.
-
-Despite this, we must not deceive ourselves into thinking that the
-final and greatest challenge is about building physical infrastructure
-or programming advanced distributed social networking solutions. The
-real challenge is to get people engaged in the issue of the Internet's
-power structures and in their own freedom and privacy.
-
-No one in their right mind would put their blind trust in a government
-that was dabbling in surveillance on a scale anywhere near what Google
-is doing. But when it comes to Google, their marketing strategy has
-been so successful that many people need no additional guarantees that
-Google will behave - people are willing to take Google's word
-for it.
-
-The reasons behind the described changeover of the Internet are
-structural. The structural tendency, as described, is that already
-powerful operators get even more power when computer labour is
-generally becoming less free. Structural problems need structural
-change, but projects like the Free Email Association serve as an
-alternative to structural change for those who are eager to establish
-free alternatives. In the long-term, however, we realize that a larger
-social change on a structural level is necessary. The best we can hope
-for is to give a small contribution to bringing about that change.
-
-References
-----------
-
- 1. Turner, M. et.al. (2003). "Turning Software into a Service", Computer
- vol. 36, IEEE Computer Society 2003.
- 2. Stallman, R. M (2010). "Who does that server realy serve?",
- Boston review, only web version
- [[https://bostonreview.net/BR35.2/stallman.php]]. Revised version på
- [[https://www.gnu.org/philosophy/who-does-that-server-really-serve.html]]. Fetched
- 2010-08-30.
- 3. Moglen E. (2010). "Freedom in the Cloud", talk given to the New
- York chapter of ISOC February 2nd 2010. Video available at
- [[http://new.law.columbia.edu/isoc/eben_moglen_freedom_in_the_cloud.ogv]],
- and transcription at
- [[https://www.softwarefreedom.org/events/2010/isoc-ny/FreedomInTheCloud-transcript.html]]. Checked
- 2010-09-10.
- 4. Free Software Foundation. "The Free Software Definition",
- [[https://www.gnu.org/philosophy/free-sw.html]]. Fetched 2010-08-30.
- 5. Brownlow M. (2010). "Email and webmail statistics",
- [[http://www.email-marketing-reports.com/metrics/email-statistics.htm]]. Updated
- May 2010. First published April 2008. Fetched 2010-09-21.
diff --git a/ideology/princip.mdwn b/ideology/princip.mdwn
deleted file mode 100644
index 30dfa07..0000000
--- a/ideology/princip.mdwn
+++ /dev/null
@@ -1,473 +0,0 @@
-Förslag till principförklaring för Fripost
-==========================================
-
-Notera att merparten av denna text skrevs under sommaren 2010 av
-Gustav Eek och Stefan Kangas i samband med allmänna efterforskningar
-inför grundandet av föreningen. Notera t.ex. att Fripost ännu inte
-fått sitt namn, utan gick under arbetsnamnet RAPS.
-
-[[!toc levels=2]]
-
-Inledning
----------
-
-I takt med ett ökande Internetanvändande hos en bredare
-befolkningsgrupp så har inflytandet över materialet på Internet och
-kommunikationsvägarna flyttats från Internets användare till stora
-privata aktörer och annonsfirmor. Vi[^1] ser denna
-utveckling som en del i utvecklingen av det globalkapitalistiska
-civilsamhället, den världsordning, som råder idag. Befolkningens
-vardagliga behov tillgodoses idag av transnationella initiativ, men
-det är samma initiativ som kontrollerar och (faktiskt) *producerar*
-dessa behov; samma aktörer som skapar den kultur som konsumeras skapar
-också den kulturella efterfrågan. Internet och dess kommunikativa
-infrastruktur är här inget undantag. Effekten blir till och med
-förstärkt i och med Internets interaktiva egenskap, som ger dessa
-aktörer kontroll, inte bara över vilka budskap som sänds till
-samhällets medborgare, utan också vad och på vad sätt de kommunicerar
-med varandra.
-
-Vi tycker att denna tendens är olycklig. Utvecklingen måste ta en
-annan väg, en väg som bevarar friheten och möjligheterna som är
-inneboende i tekniken, men som ... Ta infrastrukturen i egna
-händer... organisering för stabilitet etc...
-
-RAPS den fria e-postföreningen vänder sig mot den annars allenarådande
-tendensen att såväl formandet av kultur och livsstilar som produktionen
-av och inflytandet över kommunikativ infrastruktur koncentreras i
-transnationella aktörer som minskar i antal men växer i storlek.
-
-I denna principförklaring diskuteras först infrastrukturens
-omvandling. Vi redogör för en hotbild mot vår frihet på Internet och i
-vardagen. Sedan presenteras idén med RAPS och föreningens principer
-och löften gentemot dess medlemmar.
-
-[^1]: Principförklaringens författare, i skrivande stund Gustav Eek och
- Stefan Kangas.
-
-Bakgrund
---------
-
-Kommunikation och datadistribution via Internet ökar stadigt, och
-samtidigt blir Internet en alt viktigare del av samhällets
-infrastruktur. Sedan 1990-talets början har det skett en explosion i
-användandet av inte bara e-post utan även av snabbmeddelanden, som
-ICQ, IRC och Jabber, och andra sociala medier som Facebook. Men det är
-inte bara det. Också lejonparten av kontakten med samhällets
-institutioner, banker och myndigheter, inköp och informationssökning
-sker över Internet.
-
-Detta avsnitt syftar till att ge en beskrivning av hur Internet
-används som kommunikationsinfrastruktur.
-
-### Datorarbete och makten över tekniken ###
-
-Det är tydligt att den som har makt över tekniken har makt över dess
-användare.
-
-Free Software Foundation har publicerat *de fyra friheterna* som
-utgör minimikravet för *fria datorprogram*. (Free Software
-Foundation "The Free Software Definition") Som komplement till *de
-fyra friheterna* föreslår vi fyra minimikrav för att eget datorarbete
-ska kunna betraktas som fritt. I denna kontext innefattar
-*datorarbete* allt handahavande av datorer. Dit räknas skrivande och
-räknande såväl som kommunikation och datorspel. *Eget datorarbete*
-är sådant datorarbete som utförs helt för egen del.[^2]
-
-*Frihet* vad gäller *eget datorarbete* innebär
-
- 1. att arbetet utförs med uteslutande fria datorprogram, enligt Free
- Software Foundations definition,
- 2. att arbetet utförs med hårdvara som man äger och direkt
- kontrollerar,
- 3. att man själv äger och direkt kontrollerar den information man
- arbetar med,
- 4. att man själv äger och direkt kontrollerar resultatet av arbetet,
- arbetets produkt.
-
-Samma sak menas också med att "ha kontroll" över sitt datorarbete,
-eller att datorarbetet är *fritt*. Vi använder här termen
-"information" för att beteckna den data, de dokument, etc., som man
-arbetar med.
-
-[^2]: Richard Stallman påpekar att om man utför arbete som anställd i
- något företag eller i något samarbetsprojekt som t.ex. Wikipedia
- så är det inget eget datorarbete utan del i deras datorarbete. I
- ett sådant läge är det inte ens egen frihet som är hotad utan
- snarare dens som man arbetar för eller med. (Stallman 2010).
-
-### Internet och Internets servrar ###
-
-Internet är från början konstruerat som ett *icke-hierarkiskt nät*
-(eng. *peer-to-peer network*), en decentraliserad struktur där varje
-del[^3] av nätet är självständig och självbestämmande. (Moglen 2010) Denna
-decentraliserade struktur möjliggör för alla deltagare att på lika
-villkor uttrycka åsikter, dela filer, marknadsföra burktomat eller vad
-som helst som faller en in.
-
-Trots detta är Internet idag, sett ur många vardagliga användares
-perspektiv, strukturerat på ett hierarkiskt vis kring ett minskande
-antal servrar av växande storlek. Man måste ansluta till servern för
-att kunna arbeta med sin information. I och med att sådana
-Internettjänster av olika slag blir vanligare och mer komplexa
-begränsas användarnas makt över sin datoranvändning. Man reduceras
-till passiv konsument av en tjänst som man får tillgång till enbart
-under allt-eller-ingetliknande omständigheter. Den egentliga makten
-över tekniken har koncentrerats i händerna en eller ett fåtal aktörer.
-
-Det egentliga syftet med en server på Internet är historiskt att samla
-och publicera information från serverns klienter. (Moglen 2010) Numera
-så sker publiceringen inte längre i ett separat steg utan är en
-integrerad och nödvändig del i det normala bruket av servertjänsten.
-
-Denna förändring har skett snabbt och utan demokratisk diskussion,
-vilket förvisso ofta är fallet när det kommer till teknik. Sociala
-medier har skapat helt nya sätt att kommunicera och snabbt sprida
-information. Samtidigt har det sätt på vilket de sociala medierna växt
-fram lett till att ett fåtal företag kunnat monopolisera dem. I kraft
-av sin blotta storlek har alternativ helt marginaliserats. Ovanpå det
-gamla decentraliserade nätverket Internet, har helt nya nätverkt vuxit
-fram. De här nätverken skiljer sig från det gamla internet redan
-därför att de är helt centraliserade.
-
-> Om man måste använda en server, då ska man använda en server vars
-> driftsledning ger en garant för tillit bortom en rent affärsmässig
-> relation (Stallman 2010).
-
-[^3]: man brukar prata om nät som bestående av *noder* och *kanter*.
- Noderna i Internät är servrar, växlar och persondatorer.
-
-### Datorprogram som tjänst ###
-
-*Datorprogram som tjänst*, eng. *Software as a Service* (SaaS),
-innebär i en vid betydelse att användare inbjuds till att utföra sitt
-datorarbete på eller via en nätserver på Internet eller på ett lokalt
-nät (LAN) med datorprogram som kör på den servern. Ett centralt syfte
-med SaaS är att separera *innehav* och *ägandeskap* av
-datorprogram från dess *användande* (Turner 2003); man säger att
-programen "licencieras vi anfodran" (Wikipedia "Software as a
-service"). Visionen från förespråkare är en dynamisk
-datorprogramsmarknad där tjänster sätts samman och levereras just vid
-användandet efter slutanvändarens momentana behov (Turner 2003).
-
-De flesta proprietära datorprogram levereras idag helt eller delvis
-efter dessa principer, men här används SaaS i enighet med Richard
-Stallman (2010) något smalare för att beteckna datoranvändande som
-inte sker på hårdvara som användaren själv besitter. Exempel på
-populära Internet-tjänster som kan anses vara datorprogram som tjänst
-är Google Docs, Facebook, och div. spel på Internet. Problemet med
-SaaS är att det i dubbel bemärkelse förvägrar användaren kontroll över
-sitt datorarbete. För det första så är användaren inte garanterad att
-arbete går att upprepa eller fortsätta eftersom omständigheterna för
-programmens distribution kan ändras alt efter leverantörens önskemål
-(vilket också gäller allt datorarbete med proprietära
-datorprogram). Och för det andra så, om arbetet utförs på en server,
-så är användaren inte garanterad att arbetetes produkt alltid kommer
-finnas tillgänglig när användaren så önskar.
-
-### Gratistjänster, finns de? ###
-
-Många Internettjänster omnämns ofta missvisande som gratistjänster,
-men det är dags att lyftafram och diskutera tjänsternas dolda
-kostnader. Det finns alltid ett pris att betala, om det inte är i
-pengar så är det genom inflytande, kontroll, makt, integritet eller
-rent arbete.
-
-Googles så kallade gratistjänst för e-post är ett bra
-exempel.[^4] Användare av tjänsten får
-förvisso, utan att behöva betala, en e-posttjänst med det mesta av vad
-man normalt förväntar sig av en sådan. Vad man också får, och även
-detta "gratis" är ständigt spioneri. Google går systematiskt igenom
-e-brev och visar reklam skräddarsytt för just den användaren. Google
-kan också koppla ihop informationen från med ett konto, som gör att de
-kan spåra många av de webbplatser du besöker, vilken information man
-söker efter och vilka klipp du ser på Youtube. Trots sitt starka
-varumärke och sin marknadsföringsslogan "do no evil" är de alltså
-värre än många andra.
-
-Vi har inga garantier för att de följer sin slogan, hur många gånger
-de en upprepar den. Det är inte användarna som har makten över
-Google, ja faktiskt inte ens de som arbetar där. Det är företagets
-ägare som har sista ordet, och i vanlig ordning fattas beslut på
-styrelsemöten och bolagsstämmor. På dessa möten väger din och min
-integritet lätt som en fjäder i förhållande till nästa
-kvartalsrapport. Andra företag kanske har mindre information att
-exploatera, men grundproblemen är i samtliga fall desamma.
-
-[^4]: Det är meningsfullt att här markera särskilt mot Google, då de har
- en så dominerande ställning att den på många områden börjar likna
- ett monopol, på samma sätt som GNU/Linux-förespråkare ofta vänder
- sig specifikt mot Microsoft.
-
-### Öppna och slutna standarder och protokoll ###
-
-I praktiken har man rutat in en del av internet och slagit upp en
-skylt som säger: "privat område - obehöriga äga ej tilträde". Så kan
-man exempelvis inte starta en egen del av Facebook och koppla ihop det
-med det övriga. I den mån man kan göra något eget måste man helt
-underställa sig de spelregler som Facebook själva har bestämt. Vi har
-blivit tillvanda vid extrem centralisering, integritetsproblem som
-inte tas på allvar och bristande kontroll över vår information. De
-användaravtal man måste acceptera för att släppas in i de
-monopoliserade tjänsterna innehåller ofta nära nog fullständig
-ansvarsfrihet för företaget samtidigt som det ger företaget makt att
-göra nästan vad som helst med den information man skapar eller
-publicerar på tjänsten.
-
-### Övervakning och privatliv ###
-
-En ständigt ökande del av vår kommunikation sker via Internet.
-Formerna för kommunikation är en angelägenhet för alla som deltar i
-den. Så exempelvis har vi traditionellt haft stränga regler för hur
-myndigheter och andra får bete sig vad gäller exempelvis förbud mot
-telefonavlyssning eller posthemligheten. Starka regler kring fri
-kommunikation är avgörande för att garantera individuella och
-kollektiva demokratiska fri- och rättigheter.
-
-Google är redan nämnt.
-
-Tekniken är alltså aldrig neutral. Vad som ligger bakom till synes
-"neutrala" och "tekniska" förändringar eller innovationer är sociala
-faktorer - ibland politiska opinioner som de kommer till uttryck i
-allmänna val, men oftare teknikföretagens ägarförhållanden och deras
-behov av att göra vinst. Sådana affärsintressen kommer aldrig kunna
-garantera oss den makt över tekniken som vi menar att alla borde ha
-rätt till. Att använda den fritt.
-
-### E-post ###
-
-Som redan nämnts är e-postandet inget undantag från tendensen att
-informationens jättar sprids. I Göteborg har Chalmers tekniska
-högskola och Göteborgs universitet lagt ut sitt e-postsystem på
-entreprenad till Microsoft respektive Google.[^5] Chalmers motiverar:
-
-> (Citat från webplatsen här)
-
-> (eller GU:s, vad som passar bäst)
-
-Också institutioner som utan problem skulle kunna förbli oberoende
-lockas alltså fördelarna som storskaligheten bär med sig.
-
-Vi kommer här inte redogöra för detaljerna i hur förmedlingen av
-e-post går till men för diskussionens fullständighet behöver vissa
-saker nämnas. E-post består av... (E-postinfrastrukturen extremt kort:
-SMTP, Mx, POP, IMAP, och inte minst DNS)
-
-Huruvida e-post som sådan kan anses vara datorprogram som tjänst är
-inte helt klart, men de tjänster som Microsoft och Google levererar
-gör definitivt mer än bara skickar e-post. Stallman skriver:
-
-> Vissa sidor vars huvudsakliga tjänst är publicering och
-> kommunikation utökar detta med "kontakthantering": att hålla reda på
-> personer som du har kontakt med. Att skicka e-post till dessa
-> personer är inte datorprogram som tjänst, men att hålla reda på dina
-> förehavanden med dem är datorprogram som tjänst (Stallman 2010).
-
-Enligt Fria e-postföreningens definition av fritt
-datorarbete innefattas skrivandeprocessen och det initiala
-sändinitiativet i eget datorarbete men inte själva förmedlingen av
-e-posten. (Motivera mer) Mottagandet av e-post däremot är eget
-datorarbete. Från den stund då sändaren mottagit en bekräftelse på att
-e-brevet anlänt är man utelämnad till att själv ta hand om e-posten.
-
-E-post är dessutom ett medium som alltid använts till att avhandla
-strängt privata ämnen, och för många den viktigaste delen i deras
-Internetanvändning, om än kanske inte alltid den mest
-tidskrävande. Som nämnt är antalet länkar mellan sändare och mottagare
-många och möjligheterna... (fortsatt utläggning om privatlivet,
-spionage och övervakning)
-
-Loggar på nätets servrar och det kuvert som ingår i SMTP protokollet
-är omöjligt att dölja för utomstående, men Ämnesrad och innehåll
-däremot... (Något om kryptering och signering)
-
-[^5] Lite historia om Hotmail, Outlook och ägandeskap. Googles
- e-posttjänst är Gmail.
-
-Organisering för förändring
----------------------------
-
-Den dystra tendens som beskrivits, att vi lägger vår frihet händerna
-på stora transnationella företag, gäller inte bara vårt
-datoranvändande. Hela vår vardag genomsyras av den globalkapitaliska
-världsordningen. Utvecklingen är inte önskvärd, men frågan är vilka
-möjligheter det finns för enkla världsmedborgare att åstadkomma en
-förändring, för sig själva och för världen i stort. (Se vidare. Naomi
-klein *No logo*, Hart och Negri *Imperiet*, Mikael Löfgren
-*Sorgens globala diktatur*. Man kan säkert göra prettolistan längre)
-
-Vad vi faktiskt kan göra är att besluta oss för att inte ge efter och
-inte ge bort något till eller nytja oss av de stora ickedemokratiska
-institutionerna som Google och Microsoft, besluta oss för att allt
-datorarbete vi gör är fritt, och sky kommunikation över protokoll som
-inte är öppna. En utväg som tar tillbaka makten över tekniken och
-lägger den i folkets händer.
-
-### RAPS den fria e-postföreningen ###
-
-Vår idé är att starta en förening som tar tillbaka makten över en
-liten men viktig del av våra liv: vår e-post. Det är ett problem
-bland många men det är ett där vi tror oss ha en början på en lösning.
-
-Vi måste för det första ha den tekniska infrastruktur som krävs för
-att driva en e-posttjänst. Denna måste konfigureras och ges åtkomst
-till internet. Även om vi till en början kommer förlita oss på donerad
-och utlånad hårdvara och internetåtkomst, måste vi på sikt bli
-oberoende av enskilda individers givmildhet i detta avseende. Vi tror
-att problemen i detta avseende är ganska små. Den som konkret
-ansvarar för driften av detta måste bli styrelsen och av dem utsedda
-ideellt arbetande funktionärer.
-
-Föreningen måste sätta interndemokratin och genomskinlighet i första
-rummet. Om föreningen fattar beslut som bygger på andra grunder än de
-som finns i denna principförklaring, urholkar det hela idén med
-föreningen. Detta är den främsta garanten för att dessa värden
-efterlevs - att styrelsen aktivt arbetar för att förverkliga
-dem. Årsmötets rätt att revoltera mot föreningens ledningen är en
-grundläggande princip, som garant mot alla tendenser till ledningens
-byråkratisering.
-
-Det kan inte vara gratis att vara medlem i föreningen. Samtidigt som
-detta kan göra att vissa med ekonomiska svårigheter får svårt att
-delta, tvingas vi inse att självfinansiering är det enda sättet att
-garantera ett långsiktigt oberoende och självbestämmande. Om vi
-skulle acceptera att göra verksamheten beroende av statliga eller
-kommunala bidrag, skulle vi också acceptera att man eventuellt ställer
-vissa krav på verksamheten. Bidragsgivarna kan vilja styra
-inriktningen på verksamheten i en speciell riktning, exempelvis med
-riktade bidrag till speciella former av verksamhet. Detta kringskär
-medlemsdemokratin på ett oacceptabelt sätt. Bara föreningens
-medlemmar ska ha rätt att fatta beslut som påverkar föreningens
-direkta verksamhet.[^6]
-
-[^6]: Om däremot bidrag finns för en verksamhet som föreningen ändå hade
- tänkt genomföra så faller dessa argument, åtminstone så länge
- föreningen inte gör sig beroende av dessa bidrag.
-
-### Föreningens principer ###
-
-Syftet med att blida en förening likt RAPS, den fria e-postföreningen,
-är att möjliggöra för enskilda att ta kontroll över sitt
-datoranvändande. Tillsammans besitter vi kunskaper och medel nog för
-att genomföra investeringar och administrera system för en säker och
-fri kommunikation via Internet.
-
-E-postföreningen förespråkar att
-
- * allt eget datorarbete ska vara fritt,
- * Internet ska vara uppbyggt på ett decentraliserat sätt, och
- * att system ska konstrueras så att den personliga integriteten
- starkt bevaras.
-
-Vi ansera att skicka och ta emot e-post med hjälp av RAPS är fritt
-arbete, så som definierat i (...).
-
-I och med den demokratiska strukturen och ägandeförhållande hos
-idiella föreningar som RAPS så anser vi att skicka och ta emot e-post
-via RAPS är fritt arbete. Därför är det extra vikigt att föreningens
-styrning hålls transparant och att föreningens medlemmar fortlöpande
-informeras om arbetet och att möjligheterna till demokratisk påverkan
-förblir stora.
-
-RAPS och dess administration lovar
-
- 1. att ta emot e-post för medlemmar på ett tillförlitligt sätt,
- 2. att skydda medlemmars integritet, dvs. att aldrig
- 1. läsa eller analysera medlemmars e-post, vare sig fysiskt eller
- via datorprogram,
- 3. samla statistik om eller analysera medlemmars e-posttrafik via
- föreningens servrar,
- 5. under inga omständigheter lämna ut uppgifter om medlemmar,
- deras e-post eller andra förehavanden, eller något annat till
- tredje part,[^7]
- 3. att sörja för god transparens vad gäller administration, ekonomi
- och styrning, och
- 4. att aldrig växa sig stor.
-
-För att sörja för punkt 1 ovan, dvs. driftsäkerheten, sparar RAPS
-logar och tekninsk information. Men som punkt 2.1-3 säger är
-föreningen beredd att gå långt för att denna information inte ska
-komma andra till del, vilket t.ex. skulle kunna innebära förnekande om
-dess existens eller radering.
-
-[^7]: göres undantag om lagen säger så?
-
-### Motargument ###
-
-Man får väl det man betalar för? Inget kan vara gratis! Google måste
-få tjäna pengar, etc.
-
-Se FAQ:n
-
-Hur skiljer vi oss från andra e-postleverantörer?
-
-Vi är ingen e-postleverantör! Vi är en förening som förvisso
-tillhandahåller e-posttjänster för medlemmarna, men det är fel att
-tänka på medlemsskapet som ett kundförhållande. Rätt är att se det som
-att man som medlem bestämt sig för att organiserat och tillsammans med
-andra ta kontroll över (en del av) sin kommunikation. Jämför oss
-hellre med facket eller Hyresgästföreningen än med Bredbandsbolaget
-eller Bahnhof.
-
-Om du ändå vill ha en lista, här är den:
-
- * Inget vinstintresse. Alla pengar vi får in går till föreningens
- verksamhet, som är att hålla igång eposttjänster och
- informationsspridning.
- * Genomskinlighet. Allt som sker beslutas demokratiskt och öppet.
- * Medlemmarna har makten. På föreningens årsmöten formar vi
- föreningen gemensamt, fattar viktiga beslut och stakar ut den
- riktning vi ska gå i framtiden.
-
-Strävar ni efter världsdominans?
-
-Nej. Vi hoppas att folk kopierar vårt koncept och bygger demokratiskt
-kontrollerad infrastruktur för e-post och allt annat. Helst skulle vi
-se att det fanns en Folkets tekniska infrastrukturkommité i varje
-kvarter, men än så länge...
-
-Långsiktiga framtidsutsikter/Avslutning
----------------------------------------
-
-Vår förening är inte en modell för en slutgiltig lösning på de problem
-vi beskrivit ovan. Vår förhoppning är att dessa våra idéer ska
-inspirera andra att göra något liknande, eller som man kanske brukar
-säga: låt tusen blommor blomma. Vår vision är enkel: ett samhälle där
-makten över tekniken ligger i de direkta användarnas händer. Där
-ingen central instans har rätt eller ens möjlighet att begränsa vad
-användarna gör med tekniken. All makt åt användarna är idag det enda
-sättet att garantera en långsiktigt demokratisk, solidarisk och
-allmännyttig teknikutveckling.
-
-Vi har sett vad marknaden åstadkommer med vår teknik. Vi gillar det
-inte. Makten över tekniken är för viktig för att lämna i händerna på
-ett fåtal. Därför vill vi ta tillbaka makten över tekniken.
-
-Vår tid kännetecknas av stor oro inför samhällsutvecklingen, men
-samtidigt av en utbredd uppgivenhet och passivitet. Vi tänker inte
-knyta näven i byxfickorna, beklaga utvecklingen på vår kammare och
-hoppas att någon annan löser problem åt oss. Vi tar det i våra egna
-händer. Tillsammans är vi starka.
-
-Noter
------
-
-Not 1: "[…] every switch in the Net is an independent, free-standing
-entity whose volition is equivalent to the volition of th human beings
-who whant to control it."
-
-Referenser
-----------
-
- * Turner, M. et.al. (2003). "Turning Software into a Service",
- *Computer* vol. 36, IEEE Computer Society 2003.
- * Stallman, R. M (2010). "Who does that server realy serve?", *Boston
- review*, endast nätupplaga
- [[https://bostonreview.net/BR35.2/stallman.php]]. Reviderad version på
- [[https://www.gnu.org/philosophy/who-does-that-server-really-serve.html]].
- * Molgen …
- * Wikipedia, "Software as a service",
- [[https://en.wikipedia.org/wiki/Software_as_a_service]]. Hämtad
- 2010-08-28.
- * Free Software Foundation. "The Free Software Definition",
- [[https://www.gnu.org/philosophy/free-sw.html]]. Hämtad 2010-08-30.