diff options
Diffstat (limited to 'ideology')
| -rw-r--r-- | ideology/princip.mdwn | 107 |
1 files changed, 55 insertions, 52 deletions
diff --git a/ideology/princip.mdwn b/ideology/princip.mdwn index 3d3e85b..958ad48 100644 --- a/ideology/princip.mdwn +++ b/ideology/princip.mdwn @@ -1,4 +1,5 @@ -# Förslag till principförklaring för Fripost +Förslag till principförklaring för Fripost +========================================== Notera att merparten av denna text skrevs under sommaren 2010 av Gustav Eek och Stefan Kangas i samband med allmänna efterforskningar @@ -7,12 +8,13 @@ fått sitt namn, utan gick under arbetsnamnet RAPS. [[!toc levels=2]] -## Inledning +Inledning +--------- I takt med ett ökande Internetanvändande hos en bredare befolkningsgrupp så har inflytandet över materialet på Internet och kommunikationsvägarna flyttats från Internets användare till stora -privata aktörer och annonsfirmor. Vi (fotnot: Principförklaringens +privata aktörer och annonsfirmor. Vi[^1](Principförklaringens författare, i skrivande stund Gustav Eek och Stefan Kangas) ser denna utveckling som en del i utvecklingen av det globalkapitalistiska civilsamhället, den världsordning, som råder idag. Befolkningens @@ -41,7 +43,8 @@ omvandling. Vi redogör för en hotbild mot vår frihet på Internet och i vardagen. Sedan presenteras idén med RAPS och föreningens principer och löften gentemot dess medlemmar. -## Bakgrund +Bakgrund +-------- Kommunikation och datadistribution via Internet ökar stadigt, och samtidigt blir Internet en alt viktigare del av samhällets @@ -55,7 +58,7 @@ sker över Internet. Detta avsnitt syftar till att ge en beskrivning av hur Internet används som kommunikationsinfrastruktur. -### Datorarbete och makten över tekniken +### Datorarbete och makten över tekniken ### Det är tydligt att den som har makt över tekniken har makt över dess användare. @@ -67,34 +70,35 @@ fyra friheterna* föreslår vi fyra minimikrav för att eget datorarbete ska kunna betraktas som fritt. I denna kontext innefattar *datorarbete* allt handahavande av datorer. Dit räknas skrivande och räknande såväl som kommunikation och datorspel. *Eget datorarbete* -är sådant datorarbete som utförs helt för egen del. (Fotnot: Richard -Stallman påpekar att om man utför arbete som anställd i något företag -eller i något samarbetsprojekt som t.ex. Wikipedia så är det inget -eget datorarbete utan del i deras datorarbete. I ett sådant läge är -det inte ens egen frihet som är hotad utan snarare dens som man -arbetar för eller med. (Stallman 2010)) +är sådant datorarbete som utförs helt för egen del.[^2] + +[^2]: Richard Stallman påpekar att om man utför arbete som anställd i + något företag eller i något samarbetsprojekt som t.ex. Wikipedia + så är det inget eget datorarbete utan del i deras datorarbete. I + ett sådant läge är det inte ens egen frihet som är hotad utan + snarare dens som man arbetar för eller med. (Stallman 2010). *Frihet* vad gäller *eget datorarbete* innebär 1. att arbetet utförs med uteslutande fria datorprogram, enligt Free - Software Foundations definition, - 1. att arbetet utförs med hårdvara som man äger och direkt - kontrollerar, - 1. att man själv äger och direkt kontrollerar den information man - arbetar med, - 1. att man själv äger och direkt kontrollerar resultatet av arbetet, - arbetets produkt. + Software Foundations definition, + 2. att arbetet utförs med hårdvara som man äger och direkt + kontrollerar, + 3. att man själv äger och direkt kontrollerar den information man + arbetar med, + 4. att man själv äger och direkt kontrollerar resultatet av arbetet, + arbetets produkt. Samma sak menas också med att "ha kontroll" över sitt datorarbete, eller att datorarbetet är *fritt*. Vi använder här termen "information" för att beteckna den data, de dokument, etc., som man arbetar med. -### Internet och Internets servrar +### Internet och Internets servrar ### Internet är från början konstruerat som ett *icke-hierarkiskt nät* (eng. *peer-to-peer network*), en decentraliserad struktur där varje -del(fotnot: man brukar prata om nät som bestående av *noder* och +del[^3](man brukar prata om nät som bestående av *noder* och *kanter*. Noderna i Internät är servrar, växlar och persondatorer.) av nätet är självständig och självbestämmande. (Moglen 2010) Denna decentraliserade struktur möjliggör för alla deltagare att på lika @@ -130,7 +134,7 @@ därför att de är helt centraliserade. > driftsledning ger en garant för tillit bortom en rent affärsmässig > relation (Stallman 2010). -### Datorprogram som tjänst +### Datorprogram som tjänst ### *Datorprogram som tjänst*, eng. *Software as a Service* (SaaS), innebär i en vid betydelse att användare inbjuds till att utföra sitt @@ -158,7 +162,7 @@ datorprogram). Och för det andra så, om arbetet utförs på en server, så är användaren inte garanterad att arbetetes produkt alltid kommer finnas tillgänglig när användaren så önskar. -### Gratistjänster, finns de? +### Gratistjänster, finns de? ### Många Internettjänster omnämns ofta missvisande som gratistjänster, men det är dags att lyftafram och diskutera tjänsternas dolda @@ -167,7 +171,7 @@ pengar så är det genom inflytande, kontroll, makt, integritet eller rent arbete. Googles så kallade gratistjänst för e-post är ett bra -exempel. (fotnot: Det är meningsfullt att här markera särskilt mot +exempel.[^4](Det är meningsfullt att här markera särskilt mot Google, då de har en så dominerande ställning att den på många områden börjar likna ett monopol, på samma sätt som GNU/Linux-förespråkare ofta vänder sig specifikt mot Microsoft.) Användare av tjänsten får @@ -190,10 +194,10 @@ integritet lätt som en fjäder i förhållande till nästa kvartalsrapport. Andra företag kanske har mindre information att exploatera, men grundproblemen är i samtliga fall desamma. -### Öppna och slutna standarder och protokoll +### Öppna och slutna standarder och protokoll ### I praktiken har man rutat in en del av internet och slagit upp en -skylt som säger: "privat område – obehöriga äga ej tilträde". Så kan +skylt som säger: "privat område - obehöriga äga ej tilträde". Så kan man exempelvis inte starta en egen del av Facebook och koppla ihop det med det övriga. I den mån man kan göra något eget måste man helt underställa sig de spelregler som Facebook själva har bestämt. Vi har @@ -205,7 +209,7 @@ ansvarsfrihet för företaget samtidigt som det ger företaget makt att göra nästan vad som helst med den information man skapar eller publicerar på tjänsten. -### Övervakning och privatliv +### Övervakning och privatliv ### En ständigt ökande del av vår kommunikation sker via Internet. Formerna för kommunikation är en angelägenhet för alla som deltar i @@ -219,18 +223,18 @@ Google är redan nämnt. Tekniken är alltså aldrig neutral. Vad som ligger bakom till synes "neutrala" och "tekniska" förändringar eller innovationer är sociala -faktorer – ibland politiska opinioner som de kommer till uttryck i +faktorer - ibland politiska opinioner som de kommer till uttryck i allmänna val, men oftare teknikföretagens ägarförhållanden och deras behov av att göra vinst. Sådana affärsintressen kommer aldrig kunna garantera oss den makt över tekniken som vi menar att alla borde ha rätt till. Att använda den fritt. -### E-post +### E-post ### Som redan nämnts är e-postandet inget undantag från tendensen att informationens jättar sprids. I Göteborg har Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet lagt ut sitt e-postsystem på -entreprenad till Microsoft respektive Google.(fotnot: Lite historia om +entreprenad till Microsoft respektive Google.[^5](Lite historia om Hotmail, Outlook och ägandeskap. Googles e-posttjänst är Gmail.) Chalmers motiverar: @@ -274,7 +278,8 @@ Loggar på nätets servrar och det kuvert som ingår i SMTP protokollet är omöjligt att dölja för utomstående, men Ämnesrad och innehåll däremot... (Något om kryptering och signering) -## Organisering för förändring +Organisering för förändring +--------------------------- Den dystra tendens som beskrivits, att vi lägger vår frihet händerna på stora transnationella företag, gäller inte bara vårt @@ -292,7 +297,7 @@ datorarbete vi gör är fritt, och sky kommunikation över protokoll som inte är öppna. En utväg som tar tillbaka makten över tekniken och lägger den i folkets händer. -### RAPS den fria e-postföreningen +### RAPS den fria e-postföreningen ### Vår idé är att starta en förening som tar tillbaka makten över en liten men viktig del av våra liv: vår e-post. Det är ett problem @@ -311,7 +316,7 @@ Föreningen måste sätta interndemokratin och genomskinlighet i första rummet. Om föreningen fattar beslut som bygger på andra grunder än de som finns i denna principförklaring, urholkar det hela idén med föreningen. Detta är den främsta garanten för att dessa värden -efterlevs – att styrelsen aktivt arbetar för att förverkliga +efterlevs - att styrelsen aktivt arbetar för att förverkliga dem. Årsmötets rätt att revoltera mot föreningens ledningen är en grundläggande princip, som garant mot alla tendenser till ledningens byråkratisering. @@ -327,12 +332,12 @@ inriktningen på verksamheten i en speciell riktning, exempelvis med riktade bidrag till speciella former av verksamhet. Detta kringskär medlemsdemokratin på ett oacceptabelt sätt. Bara föreningens medlemmar ska ha rätt att fatta beslut som påverkar föreningens -direkta verksamhet. (fotnot: Om däremot bidrag finns för en +direkta verksamhet.[^6](Om däremot bidrag finns för en verksamhet som föreningen ändå hade tänkt genomföra så faller dessa argument, åtminstone så länge föreningen inte gör sig beroende av dessa bidrag.) -### Föreningens principer +### Föreningens principer ### Syftet med att blida en förening likt RAPS, den fria e-postföreningen, är att möjliggöra för enskilda att ta kontroll över sitt @@ -361,29 +366,24 @@ RAPS och dess administration lovar 1. att ta emot e-post för medlemmar på ett tillförlitligt sätt, 2. att skydda medlemmars integritet, dvs. att aldrig - 1. läsa eller analysera medlemmars e-post, vare sig fysiskt eller - via datorprogram, - - 1. samla statistik om eller analysera medlemmars e-posttrafik via - föreningens servrar, - - 1. under inga omständigheter lämna ut uppgifter om medlemmar, - deras e-post eller andra förehavanden, eller något annat till - tredje part, (fotnot: göres undantag om lagen säger så?) - + via datorprogram, + 3. samla statistik om eller analysera medlemmars e-posttrafik via + föreningens servrar, + 5. under inga omständigheter lämna ut uppgifter om medlemmar, + deras e-post eller andra förehavanden, eller något annat till + tredje part,[^7](göres undantag om lagen säger så?) 3. att sörja för god transparens vad gäller administration, ekonomi - och styrning, och - + och styrning, och 4. att aldrig växa sig stor. För att sörja för punkt 1 ovan, dvs. driftsäkerheten, sparar RAPS -logar och tekninsk information. Men som punkt 2.1–3 säger är +logar och tekninsk information. Men som punkt 2.1-3 säger är föreningen beredd att gå långt för att denna information inte ska komma andra till del, vilket t.ex. skulle kunna innebära förnekande om dess existens eller radering. -### Motargument +### Motargument ### Man får väl det man betalar för? Inget kan vara gratis! Google måste få tjäna pengar, etc. @@ -417,7 +417,8 @@ kontrollerad infrastruktur för e-post och allt annat. Helst skulle vi se att det fanns en Folkets tekniska infrastrukturkommité i varje kvarter, men än så länge... -## Långsiktiga framtidsutsikter/Avslutning +Långsiktiga framtidsutsikter/Avslutning +--------------------------------------- Vår förening är inte en modell för en slutgiltig lösning på de problem vi beskrivit ovan. Vår förhoppning är att dessa våra idéer ska @@ -439,13 +440,15 @@ knyta näven i byxfickorna, beklaga utvecklingen på vår kammare och hoppas att någon annan löser problem åt oss. Vi tar det i våra egna händer. Tillsammans är vi starka. -## Noter +Noter +----- -Not 1: "[...] every switch in the Net is an independent, free-standing +Not 1: "[…] every switch in the Net is an independent, free-standing entity whose volition is equivalent to the volition of th human beings who whant to control it." -## Referenser +Referenser +---------- * Turner, M. et.al. (2003). "Turning Software into a Service", *Computer* vol. 36, IEEE Computer Society 2003. |