diff options
| -rw-r--r-- | dictionary.mdwn | 2 | ||||
| -rw-r--r-- | e-post/backup.mdwn | 10 | ||||
| -rw-r--r-- | faq.mdwn | 87 | ||||
| -rw-r--r-- | ideology/princip.mdwn | 107 | ||||
| -rw-r--r-- | website/english.mdwn | 10 |
5 files changed, 124 insertions, 92 deletions
diff --git a/dictionary.mdwn b/dictionary.mdwn index 54d234d..3e118c7 100644 --- a/dictionary.mdwn +++ b/dictionary.mdwn @@ -30,4 +30,4 @@ inte "e-post meddelande" eller "e-post-meddelande". # Översättningar av engelska termer -* switch – växel +* switch - växel diff --git a/e-post/backup.mdwn b/e-post/backup.mdwn index cb9d2b5..95c9195 100644 --- a/e-post/backup.mdwn +++ b/e-post/backup.mdwn @@ -1,16 +1,18 @@ -# Att säkerhetskopiera sin e-post +Att säkerhetskopiera sin e-post +=============================== Även om vi gör vårt bästa för att inte tappa bort någon data går det aldrig att lova något till 100 procent. För att vara riktigt säker rekommenderar vi dig därför att kopiera e-posten till din hemdator. -## Med hjälp av en e-postklient +Med hjälp av en e-postklient +---------------------------- Ett bra sätt att spara hem sina brev från Friposts servrar är genom att använda en [e-postklient](https://sv.wikipedia.org/wiki/E-postprogram). [Här](https://wiki.fripost.org/konfigurera/) kan du läsa om hur du får ditt Fripostkonto att fungera med en sådan. -### Icedove/Thunderbird +### Icedove/Thunderbird ### För att se var dina brev, kontakter m.m. sparas på datorn (för det skiljer sig mellan olika operativsystem), gå till `Inställningar -> Kontoinställningar` och klicka på `Lokala mappar` till vänster. I rutan till höger, under `Lokal katalog`, visas nu sökvägen till din e-post. Om du vill kan du leta upp katalogen i en filbläddrare och spara en kopia på ett externt lagringsmedium, förslagsvis som en krypterad tar.gz- eller zip-fil. -### Avancerade användare +### Avancerade användare ### * [getmail](http://pyropus.ca/software/getmail/) * [offlineimap](https://github.com/nicolas33/offlineimap) @@ -1,23 +1,29 @@ -# Vanliga frågor om Fripost +Vanliga frågor om Fripost +========================= [[!toc startlevel=2 levels=2]] -## Att ha sin e-post hos Fripost -### Är det svårt att ha sin e-post hos Fripost? +Att ha sin e-post hos Fripost +----------------------------- + +### Är det svårt att ha sin e-post hos Fripost? ### + Man behöver inga speciella kunskaper för att ha sin e-post hos Fripost. Om du idag använder till exempel Hotmail eller Gmail kommer du att känna dig som hemma direkt. -### Hur får jag hjälp? +### Hur får jag hjälp? ### + Du kan läsa dokumentation på vår [medlemswiki](konfigurera) eller fråga på vår [e-postlista](https://fripost.org/kontakt). Om frågan gäller ditt konto kan du ta det med administratörerna på [admin@fripost.org](mailto:admin@fripost.org). -### Var loggar jag in? +### Var loggar jag in? ### + Du kan logga in på din e-post här: [https://mail.fripost.org/](https://mail.fripost.org/). -### När får jag mina inloggningsuppgifter? +### När får jag mina inloggningsuppgifter? ### Alla som arbetar med Fripost gör det på sin fritid. Därför ber vi nya medlemmar visa tålamod med att det inte alltid går i raketfart att bli @@ -32,13 +38,13 @@ e-post. Man blir då hälsad välkommen, får lite allmän information, och får frågan om önskad e-postadress (tillika användarnamn). I samband med den dialogen kan kontot läggas till. -### Löpande medlemskap. Mellan vilka datum gäller medlemskapet? +### Löpande medlemskap. Mellan vilka datum gäller medlemskapet? ### Medlemskap i föreningen gäller för det kalenderår som man har betalt avgift, dvs. från januari till december. Fripost tillämpar inte löpande medlemskap. -### Boende i utlandet +### Boende i utlandet ### > Jeg er veldig interessert i å bli medlem i Fripost, men bor i > Norge. Jeg forstår svensk helt fint, og kan derfor henge med i deres @@ -62,37 +68,47 @@ dessa intressen är alltså den främsta anledningen till att man ska gå med i föreningen. -## Allmänt om Föreningen -### Vad är fria e-postföreningen? +Allmänt om Föreningen +--------------------- + +### Vad är fria e-postföreningen? ### + Vi är en grupp som organiserat oss för att försvara våra intressen i en alltmer digitaliserad värld. Detta genom att sätta igång en autonom och tekniskt riktig infrastruktur för e-post. Vi vill ta tillbaka makten över vår information och vårt privatliv. -### När bildades föreningen? +### När bildades föreningen? ### + Föreningen bildades formellt den 4 november 2010, men redan innan dess pågick förberedelser, diskussion och planering. Idén att starta föreningen väcktes redan i april samma år. -### Var är föreningens säte? +### Var är föreningens säte? ### + Föreningen har sitt säte i Göteborg men vi har medlemmar över hela Sverige. -### Vem kan gå med? +### Vem kan gå med? ### + Föreningen är öppen för alla som har möjlighet att delta i den demokratiska processen. I normalfallet innebär det att man är boende i Sverige. Meningen med begränsningen är att det måste vara möjligt för medlemmar, åtminstone i teorin, att delta på ett årsmöte. Om någon från Italien vill gå med är det till större nytta om personen startar en egen förening för alla italienare. -## Vårt arbete -### Hur långt har ni kommit? + +Vårt arbete +----------- + +### Hur långt har ni kommit? ### + Våra system används varje dag av ett hundratal medlemmar. Vår webbmejl finns [här](https://mail.fripost.org), och den som är nyfiken på dess utveckling kan kika [här](https://packages.debian.org/jessie-backports/roundcube). Vi arbetar kontinuerligt med dels tekniska och infrastrukturella förbättringar, dels utåtriktad verksamhet såsom föredrag, flygbladsutdelning och krypteringsverkstäder. -### Varför är det så dyrt att gå med? +### Varför är det så dyrt att gå med? ### Fripost använder för närvarande uteslutande hårdvara och internetuppkoppling som solidariska medlemmar har donerat eller lånat ut. Det kommer vi att fortsätta göra. Men @@ -111,7 +127,8 @@ kallade gratistjänster erbjuder. Sett ur det perspektivet tycker vi att 200 kronor är ett lågt pris för frihet. -### Vilka utgifter har Fripost? +### Vilka utgifter har Fripost? ### + Den som vill ha aktuell information om vår ekonomi rekommenderas att dyka upp på något av föreningens möten. Alla medlemmar har rätt att få insyn i föreningens ekonomi. @@ -119,8 +136,12 @@ ekonomi. Den som är tekniskt intresserad vill kanske veta att de största utgifterna är lagringsutrymme till våra e-brev och säkerhetskopior samt hotellavgiften för ett riktigt bra boende åt huvudservern. -## Skillnaden mellan oss och andra -### Hur skiljer ni er från andra e-postleverantörer? + +Skillnaden mellan oss och andra +------------------------------- + +### Hur skiljer ni er från andra e-postleverantörer? ### + Vi är ingen e-postleverantör! Vi är en förening som förvisso råkar tillhandahålla just e-postlösningar till sina medlemmar, men det är fel att tänka på medlemskapet som ett kundförhållande. Rätt är att se det som att den som är @@ -142,7 +163,7 @@ Om du ändå vill ha en lista kommer den här: föreningen gemensamt, fattar viktiga beslut och stakar ut den riktning vi ska gå i framtiden. -### Jag har hört om företaget X, Y eller Z som säljer "integritetssäkrad" e-post. Kan jag inte bara köpa deras tjänst? +### Jag har hört om företaget X, Y eller Z som säljer "integritetssäkrad" e-post. Kan jag inte bara köpa deras tjänst? ### Så klart kan du köpa en tjänst av ett privat företag. Frågan är varför du skulle vilja det. @@ -167,24 +188,30 @@ Ett företag är också en juridisk person som på ett eller annat sätt vill tjäna pengar på dig. Fripost är en förening av likasinnade, av kamrater som brinner för integritetsfrågor. Vem litar du mest på? -## Våra mål -### Strävar ni efter världsherravälde? +Våra mål +-------- + +### Strävar ni efter världsherravälde? ### + Nej. Vi hoppas att folk kopierar vårt koncept och bygger demokratiskt kontrollerad infrastruktur för e-post och allting annat. Helst skulle vi se att det fanns en Folkets tekniska infrastrukturkommitté i varje kvarter, men än så länge… -## Tekniska frågor -### Jag har en egen domän. Kan jag ha kvar den? +Tekniska frågor +--------------- + +### Jag har en egen domän. Kan jag ha kvar den? ### + Ja, du kan koppla din domän till Friposts servrar och fortsätta använda den. Du kan läsa mer om detta [här](e-post/doman). -### Hur stora mejl kan jag skicka? +### Hur stora mejl kan jag skicka? ### + Vi har väl tilltagna gränser. Ett e-brev får vara max 50 MB stort och totalt får varje medlem 10 GB att förfoga över. - -### Varför är *wiki.fripost.org* inte SSL när *mail.fripost.org* är det? +### Varför är *wiki.fripost.org* inte SSL när *mail.fripost.org* är det? ### *TODO: Revidera nedanstående stycke och formulera kanske om frågan. Vi använder ju numera "Let's encrypt" som certifikatutgivare för alla våra sidor.* @@ -192,16 +219,16 @@ Det är den. Använd adressen [[https://wiki.fripost.org]]. Eventuellt behöver Läs mer på [Certifikatsidan](https://fripost.org/certs). -### Kan man logga på wikin med e-postens användarnamn och lösenord? +### Kan man logga på wikin med e-postens användarnamn och lösenord? ### Nej. Wikin är inte integrerad med föreningens LDAP-system (Lightweight Directory Access Protocol) ännu, men det ingår i planen för framtiden. Fram till dess går det bra att välja inloggningsmetoden "other" och registrera ett konto direkt på wikin. -### Varför *kan man* logga in på wikin med Google och Yahoo? +### Varför *kan man* logga in på wikin med Google och Yahoo? ### Det är lätt att tycka att Fripost uppmuntrar till användning av ofria system som Googles och Yahoos i onödan. Dock ser föreningen det som att den sänker tröskeln för alla att bidra med information. Man skulle också kunna tycka att när inloggning till wikin med LDAP-uppgifterna väl fungerar så vore det lämpligt att ta bort de ofria inloggningsalternativen. Dock kan Friposts inloggningssystem aldrig bli en fullständig ersättare, eftersom wikin också vänder sig till ickemedlemmar. För den som inte vill använda ovan nämnda inloggningsmetoder går det utmärkt att välja "other" och registrera ett konto direkt på wikin. -### Hur ändrar man avsändare i webbmejlen? +### Hur ändrar man avsändare i webbmejlen? ### Det går att skapa och använda alternativa identiteter i Roundcube (Friposts webbmejl). Gör följande i det grafiska användargränssnittet: *Inställningar* (knapp diff --git a/ideology/princip.mdwn b/ideology/princip.mdwn index 3d3e85b..958ad48 100644 --- a/ideology/princip.mdwn +++ b/ideology/princip.mdwn @@ -1,4 +1,5 @@ -# Förslag till principförklaring för Fripost +Förslag till principförklaring för Fripost +========================================== Notera att merparten av denna text skrevs under sommaren 2010 av Gustav Eek och Stefan Kangas i samband med allmänna efterforskningar @@ -7,12 +8,13 @@ fått sitt namn, utan gick under arbetsnamnet RAPS. [[!toc levels=2]] -## Inledning +Inledning +--------- I takt med ett ökande Internetanvändande hos en bredare befolkningsgrupp så har inflytandet över materialet på Internet och kommunikationsvägarna flyttats från Internets användare till stora -privata aktörer och annonsfirmor. Vi (fotnot: Principförklaringens +privata aktörer och annonsfirmor. Vi[^1](Principförklaringens författare, i skrivande stund Gustav Eek och Stefan Kangas) ser denna utveckling som en del i utvecklingen av det globalkapitalistiska civilsamhället, den världsordning, som råder idag. Befolkningens @@ -41,7 +43,8 @@ omvandling. Vi redogör för en hotbild mot vår frihet på Internet och i vardagen. Sedan presenteras idén med RAPS och föreningens principer och löften gentemot dess medlemmar. -## Bakgrund +Bakgrund +-------- Kommunikation och datadistribution via Internet ökar stadigt, och samtidigt blir Internet en alt viktigare del av samhällets @@ -55,7 +58,7 @@ sker över Internet. Detta avsnitt syftar till att ge en beskrivning av hur Internet används som kommunikationsinfrastruktur. -### Datorarbete och makten över tekniken +### Datorarbete och makten över tekniken ### Det är tydligt att den som har makt över tekniken har makt över dess användare. @@ -67,34 +70,35 @@ fyra friheterna* föreslår vi fyra minimikrav för att eget datorarbete ska kunna betraktas som fritt. I denna kontext innefattar *datorarbete* allt handahavande av datorer. Dit räknas skrivande och räknande såväl som kommunikation och datorspel. *Eget datorarbete* -är sådant datorarbete som utförs helt för egen del. (Fotnot: Richard -Stallman påpekar att om man utför arbete som anställd i något företag -eller i något samarbetsprojekt som t.ex. Wikipedia så är det inget -eget datorarbete utan del i deras datorarbete. I ett sådant läge är -det inte ens egen frihet som är hotad utan snarare dens som man -arbetar för eller med. (Stallman 2010)) +är sådant datorarbete som utförs helt för egen del.[^2] + +[^2]: Richard Stallman påpekar att om man utför arbete som anställd i + något företag eller i något samarbetsprojekt som t.ex. Wikipedia + så är det inget eget datorarbete utan del i deras datorarbete. I + ett sådant läge är det inte ens egen frihet som är hotad utan + snarare dens som man arbetar för eller med. (Stallman 2010). *Frihet* vad gäller *eget datorarbete* innebär 1. att arbetet utförs med uteslutande fria datorprogram, enligt Free - Software Foundations definition, - 1. att arbetet utförs med hårdvara som man äger och direkt - kontrollerar, - 1. att man själv äger och direkt kontrollerar den information man - arbetar med, - 1. att man själv äger och direkt kontrollerar resultatet av arbetet, - arbetets produkt. + Software Foundations definition, + 2. att arbetet utförs med hårdvara som man äger och direkt + kontrollerar, + 3. att man själv äger och direkt kontrollerar den information man + arbetar med, + 4. att man själv äger och direkt kontrollerar resultatet av arbetet, + arbetets produkt. Samma sak menas också med att "ha kontroll" över sitt datorarbete, eller att datorarbetet är *fritt*. Vi använder här termen "information" för att beteckna den data, de dokument, etc., som man arbetar med. -### Internet och Internets servrar +### Internet och Internets servrar ### Internet är från början konstruerat som ett *icke-hierarkiskt nät* (eng. *peer-to-peer network*), en decentraliserad struktur där varje -del(fotnot: man brukar prata om nät som bestående av *noder* och +del[^3](man brukar prata om nät som bestående av *noder* och *kanter*. Noderna i Internät är servrar, växlar och persondatorer.) av nätet är självständig och självbestämmande. (Moglen 2010) Denna decentraliserade struktur möjliggör för alla deltagare att på lika @@ -130,7 +134,7 @@ därför att de är helt centraliserade. > driftsledning ger en garant för tillit bortom en rent affärsmässig > relation (Stallman 2010). -### Datorprogram som tjänst +### Datorprogram som tjänst ### *Datorprogram som tjänst*, eng. *Software as a Service* (SaaS), innebär i en vid betydelse att användare inbjuds till att utföra sitt @@ -158,7 +162,7 @@ datorprogram). Och för det andra så, om arbetet utförs på en server, så är användaren inte garanterad att arbetetes produkt alltid kommer finnas tillgänglig när användaren så önskar. -### Gratistjänster, finns de? +### Gratistjänster, finns de? ### Många Internettjänster omnämns ofta missvisande som gratistjänster, men det är dags att lyftafram och diskutera tjänsternas dolda @@ -167,7 +171,7 @@ pengar så är det genom inflytande, kontroll, makt, integritet eller rent arbete. Googles så kallade gratistjänst för e-post är ett bra -exempel. (fotnot: Det är meningsfullt att här markera särskilt mot +exempel.[^4](Det är meningsfullt att här markera särskilt mot Google, då de har en så dominerande ställning att den på många områden börjar likna ett monopol, på samma sätt som GNU/Linux-förespråkare ofta vänder sig specifikt mot Microsoft.) Användare av tjänsten får @@ -190,10 +194,10 @@ integritet lätt som en fjäder i förhållande till nästa kvartalsrapport. Andra företag kanske har mindre information att exploatera, men grundproblemen är i samtliga fall desamma. -### Öppna och slutna standarder och protokoll +### Öppna och slutna standarder och protokoll ### I praktiken har man rutat in en del av internet och slagit upp en -skylt som säger: "privat område – obehöriga äga ej tilträde". Så kan +skylt som säger: "privat område - obehöriga äga ej tilträde". Så kan man exempelvis inte starta en egen del av Facebook och koppla ihop det med det övriga. I den mån man kan göra något eget måste man helt underställa sig de spelregler som Facebook själva har bestämt. Vi har @@ -205,7 +209,7 @@ ansvarsfrihet för företaget samtidigt som det ger företaget makt att göra nästan vad som helst med den information man skapar eller publicerar på tjänsten. -### Övervakning och privatliv +### Övervakning och privatliv ### En ständigt ökande del av vår kommunikation sker via Internet. Formerna för kommunikation är en angelägenhet för alla som deltar i @@ -219,18 +223,18 @@ Google är redan nämnt. Tekniken är alltså aldrig neutral. Vad som ligger bakom till synes "neutrala" och "tekniska" förändringar eller innovationer är sociala -faktorer – ibland politiska opinioner som de kommer till uttryck i +faktorer - ibland politiska opinioner som de kommer till uttryck i allmänna val, men oftare teknikföretagens ägarförhållanden och deras behov av att göra vinst. Sådana affärsintressen kommer aldrig kunna garantera oss den makt över tekniken som vi menar att alla borde ha rätt till. Att använda den fritt. -### E-post +### E-post ### Som redan nämnts är e-postandet inget undantag från tendensen att informationens jättar sprids. I Göteborg har Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet lagt ut sitt e-postsystem på -entreprenad till Microsoft respektive Google.(fotnot: Lite historia om +entreprenad till Microsoft respektive Google.[^5](Lite historia om Hotmail, Outlook och ägandeskap. Googles e-posttjänst är Gmail.) Chalmers motiverar: @@ -274,7 +278,8 @@ Loggar på nätets servrar och det kuvert som ingår i SMTP protokollet är omöjligt att dölja för utomstående, men Ämnesrad och innehåll däremot... (Något om kryptering och signering) -## Organisering för förändring +Organisering för förändring +--------------------------- Den dystra tendens som beskrivits, att vi lägger vår frihet händerna på stora transnationella företag, gäller inte bara vårt @@ -292,7 +297,7 @@ datorarbete vi gör är fritt, och sky kommunikation över protokoll som inte är öppna. En utväg som tar tillbaka makten över tekniken och lägger den i folkets händer. -### RAPS den fria e-postföreningen +### RAPS den fria e-postföreningen ### Vår idé är att starta en förening som tar tillbaka makten över en liten men viktig del av våra liv: vår e-post. Det är ett problem @@ -311,7 +316,7 @@ Föreningen måste sätta interndemokratin och genomskinlighet i första rummet. Om föreningen fattar beslut som bygger på andra grunder än de som finns i denna principförklaring, urholkar det hela idén med föreningen. Detta är den främsta garanten för att dessa värden -efterlevs – att styrelsen aktivt arbetar för att förverkliga +efterlevs - att styrelsen aktivt arbetar för att förverkliga dem. Årsmötets rätt att revoltera mot föreningens ledningen är en grundläggande princip, som garant mot alla tendenser till ledningens byråkratisering. @@ -327,12 +332,12 @@ inriktningen på verksamheten i en speciell riktning, exempelvis med riktade bidrag till speciella former av verksamhet. Detta kringskär medlemsdemokratin på ett oacceptabelt sätt. Bara föreningens medlemmar ska ha rätt att fatta beslut som påverkar föreningens -direkta verksamhet. (fotnot: Om däremot bidrag finns för en +direkta verksamhet.[^6](Om däremot bidrag finns för en verksamhet som föreningen ändå hade tänkt genomföra så faller dessa argument, åtminstone så länge föreningen inte gör sig beroende av dessa bidrag.) -### Föreningens principer +### Föreningens principer ### Syftet med att blida en förening likt RAPS, den fria e-postföreningen, är att möjliggöra för enskilda att ta kontroll över sitt @@ -361,29 +366,24 @@ RAPS och dess administration lovar 1. att ta emot e-post för medlemmar på ett tillförlitligt sätt, 2. att skydda medlemmars integritet, dvs. att aldrig - 1. läsa eller analysera medlemmars e-post, vare sig fysiskt eller - via datorprogram, - - 1. samla statistik om eller analysera medlemmars e-posttrafik via - föreningens servrar, - - 1. under inga omständigheter lämna ut uppgifter om medlemmar, - deras e-post eller andra förehavanden, eller något annat till - tredje part, (fotnot: göres undantag om lagen säger så?) - + via datorprogram, + 3. samla statistik om eller analysera medlemmars e-posttrafik via + föreningens servrar, + 5. under inga omständigheter lämna ut uppgifter om medlemmar, + deras e-post eller andra förehavanden, eller något annat till + tredje part,[^7](göres undantag om lagen säger så?) 3. att sörja för god transparens vad gäller administration, ekonomi - och styrning, och - + och styrning, och 4. att aldrig växa sig stor. För att sörja för punkt 1 ovan, dvs. driftsäkerheten, sparar RAPS -logar och tekninsk information. Men som punkt 2.1–3 säger är +logar och tekninsk information. Men som punkt 2.1-3 säger är föreningen beredd att gå långt för att denna information inte ska komma andra till del, vilket t.ex. skulle kunna innebära förnekande om dess existens eller radering. -### Motargument +### Motargument ### Man får väl det man betalar för? Inget kan vara gratis! Google måste få tjäna pengar, etc. @@ -417,7 +417,8 @@ kontrollerad infrastruktur för e-post och allt annat. Helst skulle vi se att det fanns en Folkets tekniska infrastrukturkommité i varje kvarter, men än så länge... -## Långsiktiga framtidsutsikter/Avslutning +Långsiktiga framtidsutsikter/Avslutning +--------------------------------------- Vår förening är inte en modell för en slutgiltig lösning på de problem vi beskrivit ovan. Vår förhoppning är att dessa våra idéer ska @@ -439,13 +440,15 @@ knyta näven i byxfickorna, beklaga utvecklingen på vår kammare och hoppas att någon annan löser problem åt oss. Vi tar det i våra egna händer. Tillsammans är vi starka. -## Noter +Noter +----- -Not 1: "[...] every switch in the Net is an independent, free-standing +Not 1: "[…] every switch in the Net is an independent, free-standing entity whose volition is equivalent to the volition of th human beings who whant to control it." -## Referenser +Referenser +---------- * Turner, M. et.al. (2003). "Turning Software into a Service", *Computer* vol. 36, IEEE Computer Society 2003. diff --git a/website/english.mdwn b/website/english.mdwn index a266678..c178a98 100644 --- a/website/english.mdwn +++ b/website/english.mdwn @@ -1,4 +1,4 @@ -# Fripost – The Free Email Association +# Fripost - The Free Email Association Technology has never been neutral. The ownership structure of technology companies and their endeavour for profit ensures that usage of their services @@ -33,7 +33,7 @@ You become a member by sending 200 SEK to the association * PayPal, or * By cash payment at one of the association's meetings. -200 SEK – A small price for freedom +200 SEK - A small price for freedom Paying the membership fee corresponds to the smallest effort members commit to in the association, but we expect members to take larger part in the work of @@ -46,8 +46,8 @@ Donations are also appreciated. Fripost suggests that one can join and at the same time contribute with 300 SEK. To do so, pay 500 SEK to one of the bank accounts or use the special PayPal button. - * Plusgiro – 477884-1 - * Bankgiro – 311-5060 + * Plusgiro - 477884-1 + * Bankgiro - 311-5060 It is also possible to use cash payment in contact with someone in the association. @@ -102,7 +102,7 @@ you may want to join [#fripost](https://webchat.oftc.net/?channels=#fripost) at [OFTC](https://www.oftc.net/). -# Fripost – Free Mailing +# Fripost - Free Mailing Free your mailing! |