Merge branch 'website-separation'

Conflicts:
	templates/page.tmpl

2 files changed, 850 insertions, 0 deletions

diff --git a/ideology/fscons-2010.mdwn b/ideology/fscons-2010.mdwn
new file mode 100644
index 0000000..5c036f0
--- /dev/null
+++ b/ideology/fscons-2010.mdwn
@@ -0,0 +1,381 @@
+# Syndicated E-mail Service Against Software as a Service
+
+Denna sida innehåller dels allmänna anteckningar om Friposts bidrag
+till FSCONS 2010 genom Gustav Eek och Stefan Kangas, och dels
+innehåller en slutgiltig artikeltext. Rekommendationen är att direkt
+läsa artikeltexten.
+
+This page contains general notes that has to do with the preparation
+to Fripost's contribution to FSCONS 2010 through Gustav Eek and Stefan
+Kangas. It also contains a final article text. The recommendation is
+to directly read the article text.
+
+[[!toc levels=2]]
+
+# Anteckningar om föreningens bidrag till konferensen FSCONS 2010 
+
+ * *Authors* – Gustav Eek and Stefan Kangas
+
+ * *Contact email* – skangas@skangas.se
+
+ * *Preferred timeslot* – 30 min
+
+ * *Proposal title* – Olika förslag...
+
+   * "[http://en.wiktionary.org/wiki/syndicate Syndicated] E-mail
+     Service Against Software as a Service"
+   * "Serve our self the server service"
+   * "Servicing our own software as a service"
+   * "Defeating SaaS by socializing email services"
+   * "Collaborative email servers against SaaS"
+
+## Proposal summary
+
+It is becoming increasingly common for persons and organizations to
+hire external services for e-mail handling, and even for the use of
+spreadsheets and word processing. This phenomenon, known as *Software
+as a Service* (SaaS), implies restrictions in the users freedom that
+is not only tangential.
+
+In our ambition to counteract this tendency, we would like to present
+a project of constructing an independent and autonomous e-mail hosting
+service, run by a syndicate, *The Free E-mail Association*, for the
+associations members. The syndicate is driven by a simple framework
+that guarantees that it is
+
+ * of independent means,
+ * democratically structured, 
+ * built on trust between its members, and
+ * ready to be far-reaching with regards to avoiding traffic logging and to protect the members privacy.
+
+The service that we are hoping to create is a full featured e-mail
+solution with high reliability and accessibility.
+
+This project exemplifies that the creation of a freedom preserving
+network service is possible, and it is also an example of what that
+can look like.
+
+The obvious question to raise is whether this service actually is not
+just another SaaS? Obviously, all individual members can not at all
+times reach absolute freedom and computational control. However, these
+limitations must be weighed against that investments in a more
+reliable technical infrastructure are possible only through
+collaboration. Also, we believe that the association's democratic
+structure and numerical and geographical boundaries are enough to
+mitigate the limitations; the limited user participation is still
+sufficient for the service to bee regarded as free.
+
+We hope that this project can raise curiosity enough to tantalise
+users away from private suppliers of e-mail and other services, to
+either join our association or even better start more similar
+projects.
+
+## Other information
+
+It is preferred from our point of view that the talk is scheduled in
+an early stage of the conference. This since the hope is to raise
+questions for further discussion during the conference.
+
+# Antagen till konferensen
+
+Den 24 juli blev föredraget "Syndicated E-mail Service Against
+Software as a Service" antagen till temat "Infrastructure" på FSCONS
+2010. Jeremiah Foster är koordinator för temat som har beskrivningen
+
+> Wikipedia defines infrastructure as "the basic physical and
+> organizational structures needed for the operation of a society."
+> The theme focuses on the infrastructure needs for tomorrows future
+> society, as well as the basic need for privacy and secure
+> communication, together with monitoring, both as a threat and as a
+> tool to manage our ever increasing networks.
+
+Det är ett antal saker som vi från Jonas Öberg blivit ombedda att
+utföra och återkomma till Jonas och Jeremiah angående.
+
+ 1. Granska den föreslagna sammanfattningen av föredraget och revidera
+ det med det övergripande temat i åtanke och om något tillkommit i
+ föredraget.
+ 2. Om vi har några begränsningar vad gäller schemaläggningen. 
+ 3. Frågan om när vi kommer till Göteborg och om vi ska vara med på de
+ sociala tillställningarna.
+
+Frågan är också om konferensen vill ha någon längre artikel för
+föredraget. I så fall vore det bra att sätta igång med det nu,
+snart. En idé skulle vara att översätta principförklaringen om den kan
+skrivas på ett tillräckligt vetenskapligt sätt.
+
+# Second article for the conference
+
+This is the second proposal, which is longer and more adjusted to the
+infrastructure theme description. The proposal follows declaration of
+principals.
+
+## Introduction
+
+User freedom is the most important property of tomorrows
+infrastructure. This property is necessary to safeguard the relative
+freedom of speech provided by the Internet against increasingly
+aggressive attacks by preying commercial and opportune state
+interests.
+
+In this abstract of a talk on FSCONS 2010 we first try to define
+freedom in computer work. Then the problem of increased centralization
+of the Internet is discussed and a number of ongoing threats to this
+freedom are identified. We then present the *Free Email Association*,
+what built up infrastructure we have, and our principles. Finally we
+try to sketch what we think the future paths might look like.
+
+## Background
+
+The centralisation of influence and rectification of decision-making
+is not unique for the Internet. This is written in a wider context of
+general social criticism of economic and cultural globalisation and
+the current forms of the globalisation of information flows. Many
+decisions are made in multi-lateral arenas where the democratic
+control is limited.^1 A decreasing number of transnational operators,
+not only controls the means of production and the production of goods,
+but also have great influence in markets demands.
+
+The Internet is, or will soon be, the most important communication
+medium in the majority of the industrialized world. The story of its
+development from its conception as a highly distributed network
+through the establishment of the free and open web, towards the
+increasingly privatized web we see today is indeed saddening for those
+who takes user freedom seriously. A few strong parties control major
+segments of important infrastructure that millions of users depend on
+every day. Those who control the technology and its infrastructure
+also have power over its users.
+
+## Computing, computer labour, and power over the infrastructure
+
+The *Free Software Foundation* suggest definition of *free software*
+consisting of four requirements: the "freedom to run, copy,
+distribute, study, change and improve the software". (Free Software
+Foundation "The Free Software Definition") As a complement to those we
+define the more general *freedom with regard to own computer labour*
+^2 as requiring that
+
+ 1. the work is performed exclusively with free software,
+ 2. the work is performed with computer hardware that entirely is at
+ one's possession and control,
+ 3. the information worked with is information that one possess, and
+ 4. the result from the computer work also is at one's possession and
+ control.
+
+We here use "information" to denote data and documents that are the
+object to computer work. In this context *computer labour* is all use
+of computers, and *own computer labour* is computer work performed for
+one's own part. ^3
+
+## Internet and its servers
+
+The *Internet* seen as an infrastructure scheme was constructed as a
+distributed *peer-to-peer* non-hierarchical network of independent and
+self-determined parts. ^4 Despite this immanent property, the Internet
+today, seen from a regular user's point of view, is structured in a
+hierarchical manner around a decreasing number of server clouds, which
+are continuously growing in size and power. Historically the meaning
+of *servers* was to gather and publish information provided from its
+clients. However, in many applications today, publishing is not
+performed as a separate process, and the clients are no longer always
+independent. For example social networking sites, like Facebook, often
+require their users to perform their work directly on the company's
+servers. (Moglen 2010)
+
+## Software as a service
+
+A concept introduced in the spirit of centralisation is *Software as a
+Service* (SaaS). Shortly SaaS is that users are invited to perform
+their computer work on or through a network server on Internet or a
+local network. The main purpose of SaaS is to separate *possession*
+and *ownership* of software from its *usage*. This software is said to
+be *licenced on demand*. (Turner 2003)
+
+In this text *Software as a Service* is used in a more narrow sense in
+accordance with Stallman (Stallman 2010), to mean one's own computer
+work on hardware that the user do not control. Popular Internet
+services that are examples of SaaS are Google Docs and Facebook, but
+the concept is widely used. Computer work performed with this software
+is non-free in a double sense; using SaaS also leads to *vendor
+lock-in*. However, the complex of lock-in problems reach far outside
+SaaS.
+
+## The infrastructure of email
+
+The email infrastructure is not an exception from the tendency towards
+centralisation and rectification of Internet's services and usage. We
+now see even large institutions being lured in by the economic
+benefits offered by these large scale solutions.
+
+Email communication through the Internet involves several computers
+and servers, among those a *mail user agent*, a computer program
+controlled by the sending person; several *mail transfer agents*,
+Internet servers responsible for getting the mail though using the
+SMTP protocol; *domain name system servers*, servers keeping track of
+the addresses to all those servers; and finally another *mail user
+agent*, used by the receiving person to read the emails. It is also
+common to make use of extra inbox handling services like *IMAP access*
+or *webmail*, which usually involve separate servers.
+
+What about email and freedom? We here need to distinguish what part of
+emailing that is one's own computer labour. Editing email definitely
+is, along with all sort of contact management. The transfer process,
+however, is not. Whether the email arrives is of course of great
+concern to the sender, but there is generally no human activity
+(directly) involved and thus no actual work performed. In principle
+the same holds also for the process of receiving email. However, most
+popular email services are not content with that. Stallman writes,
+<blockquote>Some sites whose main service is publication and
+communication extend it with *contact management*: keeping track of
+people you have relationships with. Sending mail to those people for
+you is not SaaS, but keeping track of your dealings with them, if
+substantial, is SaaS. (Stallman 2010)</blockquote> And using SaaS is
+not free computer labour. Furthermore, whether hiring a company for
+handling one's email imply usage of SaaS or non-free computer labour
+might not be the only matter of importance.
+
+## Privacy and survelliance
+
+With large clientele comes a lot of power. Google is currently not the
+largest email service provider; both Windows Live Hotmail and Yahoo
+Mail has more customers. (Brownlow 2010) We nonetheless believe it is
+important to single Google out as a company, because of how
+effectively they utilize privacy invading schemes that are integrated
+between their services. Together with Google's e-mail service one also
+get services that probably was not asked for: advertisement, semantic
+analyses of email contents, and spying. (Moglen 2010) The data
+resulting from Google's analysis and espionage is later used
+indirectly in marketing campaigns with Googles customers or sold
+directly to third party. Google is profiting on their email users with
+the means of the users private information provided by themselves.
+
+Google link that data to individuals' surf activities using Google's
+search engine, Google accounts and cookies. Additionally, many
+websites utilize Google's JavaScript APIs, web site statistics or
+reCAPTCHA service, which indirectly exposes individuals to Google's
+supervision.
+
+## Organisation for a change
+
+Technology has never been neutral. Behind technology changes and
+innovations today lies commercial interests and social factors. On the
+one hand, the ownership structure of technology companies and their
+endeavour for profit ensures that usage of their services for work and
+communication will never be free. On the other hand, only a fraction
+of the everyday Internet users have knowledge and resources enough to
+create free alternatives on his or hers own hand. The question is also
+what we can reasonably expect from an average user in terms of
+engagement in their privacy and freedom.
+
+Our idea is to form an association and together take back a small but
+important part of our Internet life, namely the email communication
+infrastructure. We gather around several servers that receives and
+stores the members' email. The purpose of the association is to render
+it possible for individuals to bring their computer usage under their
+own control. And to show that user freedom is possible, even if only
+through active, prolonged and collective struggle.
+
+In more detail, we start with five or six servers spread out in Sweden
+and Europe connected through the Internet: at the very least two mail
+exchange and one IMAP server, separate backup and log servers, and
+hopefully a webmail server. In the beginning we will not have an SMTP
+send mail service, and we will hire the DNS service from third
+party. Though we will have tight economic boundaries, our focus on
+reliability and stability forces us to try hard to maintain a
+sufficiently high level of redundancy.
+
+The email service provided through the Free Email Association is free
+as in free speech, not as in free beer. This because of the democratic
+structure and of non-profit and commonly owned organisations like the
+Free Email Association. The free email association promises to
+
+ 1. work hard to receive email for the sake of its members in a reliable manner
+ 2. protect its member's integrity, that is to never
+    * read or analyse its members emails, either manually or
+      automatically, (possibly with exception for voluntary spam
+      filter services and alike)
+    * gather statistics about or analyse member's traffic through the association's servers, and
+    * under no circumstances hand out information about members, their
+      emailing and other activities, or any other information to third
+      party, and
+ 3. provide for transparency regarding administration, economy and the
+ decision-making process.
+
+Transparency and continuous information about the work of the board is
+of cause extra important, and the democratic regime requires constant
+attention. A declaration of principles serve as a founding document
+for the association, but still a high level of trust is laid on the
+elected officers.
+
+## On the long term
+
+We recommend and encourage everyone to perform their computer labour
+with free software at machines that are in their own possession. But
+many solutions on Internet servers, like Google Docs and Facebook, are
+quite usable and practical and adopted to a modern way to meet and
+work computer-aided. The Free Software Community has a great challenge
+in the creation of free and distributed alternatives, where free means
+that their usage imply only free computing.
+
+Despite this, we must not deceive ourselves into thinking that the
+final and greatest challenge is about building physical infrastructure
+or programming advanced distributed social networking solutions. The
+real challenge is to get people engaged in the issue of the Internet's
+power structures and in their own freedom and privacy.
+
+No one in their right mind would put their blind trust in a government
+that was dabbling in surveillance on a scale anywhere near what Google
+is doing. But when it comes to Google, their marketing strategy has
+been so successful that many people need no additional guarantees that
+Google will behave &ndash; people are willing to take Google's word
+for it.
+
+The reasons behind the described changeover of the Internet are
+structural. The structural tendency, as described, is that already
+powerful operators get even more power when computer labour is
+generally becoming less free. Structural problems need structural
+change, but projects like the Free Email Association serve as an
+alternative to structural change for those who are eager to establish
+free alternatives. In the long-term, however, we realize that a larger
+social change on a structural level is necessary. The best we can hope
+for is to give a small contribution to bringing about that change.
+
+## Footnotes
+
+^1 Good, recent examples are the European Unions IPRED directive or
+the ACTA agreement.
+
+^2 Stallman uses *your own computing* to denote what we call *one's
+own computer labour*. [2] We use the latter because of its broader
+associations.
+
+^3 Stallman points out that work performed as employee in some company
+or in a cooperation project as Wikipedia is not one's own computer
+work, but a part of that company's or project's work. In that case it
+is not one's own freedom that is threatened, but the company's or
+project's. (stallman 2010):
+
+^4 Technically the parts of a network are *nodes*, which in the case
+of Internet are servers, switches, and personal computers, and
+*edges*, which are interconnecting wires.
+
+## References
+
+ * [1] Turner, M. et.al. (2003). "Turning Software into a Service",
+   Computer vol. 36, IEEE Computer Society 2003.
+ * [2] Stallman, R. M (2010). "Who does that server realy serve?",
+   Boston review, only web version
+   http://bostonreview.net/BR35.2/stallman.php. Revised version på
+   http://www.gnu.org/philosophy/who-does-that-server-really-serve.html. Fetched
+   2010-08-30.
+ * [3] Moglen E. (2010). "Freedom in the Cloud", talk given to the New
+   York chapter of ISOC February 2nd 2010. Video available at
+   http://new.law.columbia.edu/isoc/eben_moglen_freedom_in_the_cloud.ogv,
+   and transcription at
+   http://www.softwarefreedom.org/events/2010/isoc-ny/FreedomInTheCloud-transcript.html. Checked
+   2010-09-10.
+ * [4] Free Software Foundation. "The Free Software Definition",
+   http://www.gnu.org/philosophy/free-sw.html. Fetched 2010-08-30.
+ * [5] Brownlow M. (2010). "Email and webmail statistics",
+   http://www.email-marketing-reports.com/metrics/email-statistics.htm. Updated
+   May 2010. First published April 2008. Fetched 2010-09-21.
diff --git a/ideology/princip.mdwn b/ideology/princip.mdwn
new file mode 100644
index 0000000..5e5a304
--- /dev/null
+++ b/ideology/princip.mdwn
@@ -0,0 +1,469 @@
+# Förslag till principförklaring för Fripost
+
+Notera att merparten av denna text skrevs under sommaren 2010 av
+Gustav Eek och Stefan Kangas i samband med allmänna efterforskningar
+inför grundandet av föreningen. Notera t.ex. att Fripost ännu inte
+fått sitt namn, utan gick under arbetsnamnet RAPS.
+
+[[!toc levels=2]]
+
+## Inledning
+
+I takt med ett ökande Internetanvändande hos en bredare
+befolkningsgrupp så har inflytandet över materialet på Internet och
+kommunikationsvägarna flyttats från Internets användare till stora
+privata aktörer och annonsfirmor. Vi (fotnot: Principförklaringens
+författare, i skrivande stund Gustav Eek och Stefan Kangas) ser denna
+utveckling som en del i utvecklingen av det globalkapitalistiska
+civilsamhället, den världsordning, som råder idag. Befolkningens
+vardagliga behov tillgodoses idag av transnationella initiativ, men
+det är samma initiativ som kontrollerar och (faktiskt) *producerar*
+dessa behov; samma aktörer som skapar den kultur som konsumeras skapar
+också den kulturella efterfrågan. Internet och dess kommunikativa
+infrastruktur är här inget undantag. Effekten blir till och med
+förstärkt i och med Internets interaktiva egenskap, som ger dessa
+aktörer kontroll, inte bara över vilka budskap som sänds till
+samhällets medborgare, utan också vad och på vad sätt de kommunicerar
+med varandra.
+
+Vi tycker att denna tendens är olycklig. Utvecklingen måste ta en
+annan väg, en väg som bevarar friheten och möjligheterna som är
+inneboende i tekniken, men som ...  Ta infrastrukturen i egna
+händer... organisering för stabilitet etc...
+
+RAPS den fria e-postföreningen vänder sig mot den annars allenarådande
+tendensen att såväl formandet av kultur och livsstilar som produktionen
+av och inflytandet över kommunikativ infrastruktur koncentreras i
+transnationella aktörer som minskar i antal men växer i storlek.
+
+I denna principförklaring diskuteras först infrastrukturens
+omvandling. Vi redogör för en hotbild mot vår frihet på Internet och i
+vardagen. Sedan presenteras idén med RAPS och föreningens principer
+och löften gentemot dess medlemmar.
+
+## Bakgrund
+
+Kommunikation och datadistribution via Internet ökar stadigt, och
+samtidigt blir Internet en alt viktigare del av samhällets
+infrastruktur. Sedan 1990-talets början har det skett en explosion i
+användandet av inte bara e-post utan även av snabbmeddelanden, som
+ICQ, IRC och Jabber, och andra sociala medier som Facebook. Men det är
+inte bara det. Också lejonparten av kontakten med samhällets
+institutioner, banker och myndigheter, inköp och informationssökning
+sker över Internet.
+
+Detta avsnitt syftar till att ge en beskrivning av hur Internet
+används som kommunikationsinfrastruktur.
+
+### Datorarbete och makten över tekniken
+
+Det är tydligt att den som har makt över tekniken har makt över dess
+användare.
+
+Free Software Foundation har publicerat *de fyra friheterna* som
+utgör minimikravet för *fria datorprogram*. (Free Software
+Foundation "The Free Software Definition") Som komplement till *de
+fyra friheterna* föreslår vi fyra minimikrav för att eget datorarbete
+ska kunna betraktas som fritt. I denna kontext innefattar
+*datorarbete* allt handahavande av datorer. Dit räknas skrivande och
+räknande såväl som kommunikation och datorspel. *Eget datorarbete*
+är sådant datorarbete som utförs helt för egen del. (Fotnot: Richard
+Stallman påpekar att om man utför arbete som anställd i något företag
+eller i något samarbetsprojekt som t.ex. Wikipedia så är det inget
+eget datorarbete utan del i deras datorarbete. I ett sådant läge är
+det inte ens egen frihet som är hotad utan snarare dens som man
+arbetar för eller med. (Stallman 2010))
+
+*Frihet* vad gäller *eget datorarbete* innebär
+
+ 1. att arbetet utförs med uteslutande fria datorprogram, enligt Free
+ Software Foundations definition,
+ 1. att arbetet utförs med hårdvara som man äger och direkt
+ kontrollerar,
+ 1. att man själv äger och direkt kontrollerar den information man
+ arbetar med,
+ 1. att man själv äger och direkt kontrollerar resultatet av arbetet,
+ arbetets produkt.
+
+Samma sak menas också med att "ha kontroll" över sitt datorarbete,
+eller att datorarbetet är *fritt*. Vi använder här termen
+"information" för att beteckna den data, de dokument, etc., som man
+arbetar med.
+
+### Internet och Internets servrar
+
+Internet är från början konstruerat som ett *icke-hierarkiskt nät*
+(eng. *peer-to-peer network*), en decentraliserad struktur där varje
+del(fotnot: man brukar prata om nät som bestående av *noder* och
+*kanter*. Noderna i Internät är servrar, växlar och persondatorer.)
+av nätet är självständig och självbestämmande. (Moglen 2010) Denna
+decentraliserade struktur möjliggör för alla deltagare att på lika
+villkor uttrycka åsikter, dela filer, marknadsföra burktomat eller vad
+som helst som faller en in.
+
+Trots detta är Internet idag, sett ur många vardagliga användares
+perspektiv, strukturerat på ett hierarkiskt vis kring ett minskande
+antal servrar av växande storlek.  Man måste ansluta till servern för
+att kunna arbeta med sin information. I och med att sådana
+Internettjänster av olika slag blir vanligare och mer komplexa
+begränsas användarnas makt över sin datoranvändning.  Man reduceras
+till passiv konsument av en tjänst som man får tillgång till enbart
+under allt-eller-ingetliknande omständigheter.  Den egentliga makten
+över tekniken har koncentrerats i händerna en eller ett fåtal aktörer.
+
+Det egentliga syftet med en server på Internet är historiskt att samla
+och publicera information från serverns klienter. (Moglen 2010) Numera
+så sker publiceringen inte längre i ett separat steg utan är en
+integrerad och nödvändig del i det normala bruket av servertjänsten.
+
+Denna förändring har skett snabbt och utan demokratisk diskussion,
+vilket förvisso ofta är fallet när det kommer till teknik.  Sociala
+medier har skapat helt nya sätt att kommunicera och snabbt sprida
+information. Samtidigt har det sätt på vilket de sociala medierna växt
+fram lett till att ett fåtal företag kunnat monopolisera dem. I kraft
+av sin blotta storlek har alternativ helt marginaliserats.  Ovanpå det
+gamla decentraliserade nätverket Internet, har helt nya nätverkt vuxit
+fram.  De här nätverken skiljer sig från det gamla internet redan
+därför att de är helt centraliserade.
+
+> Om man måste använda en server, då ska man använda en server vars
+> driftsledning ger en garant för tillit bortom en rent affärsmässig
+> relation (Stallman 2010).
+
+### Datorprogram som tjänst
+
+*Datorprogram som tjänst*, eng. *Software as a Service* (SaaS),
+innebär i en vid betydelse att användare inbjuds till att utföra sitt
+datorarbete på eller via en nätserver på Internet eller på ett lokalt
+nät (LAN) med datorprogram som kör på den servern. Ett centralt syfte
+med SaaS är att separera *innehav* och *ägandeskap* av
+datorprogram från dess *användande* (Turner 2003); man säger att
+programen "licencieras vi anfodran" (Wikipedia "Software as a
+service"). Visionen från förespråkare är en dynamisk
+datorprogramsmarknad där tjänster sätts samman och levereras just vid
+användandet efter slutanvändarens momentana behov (Turner 2003).
+
+De flesta proprietära datorprogram levereras idag helt eller delvis
+efter dessa principer, men här används SaaS i enighet med Richard
+Stallman (2010) något smalare för att beteckna datoranvändande som
+inte sker på hårdvara som användaren själv besitter. Exempel på
+populära Internet-tjänster som kan anses vara datorprogram som tjänst
+är Google Docs, Facebook, och div. spel på Internet. Problemet med
+SaaS är att det i dubbel bemärkelse förvägrar användaren kontroll över
+sitt datorarbete. För det första så är användaren inte garanterad att
+arbete går att upprepa eller fortsätta eftersom omständigheterna för
+programmens distribution kan ändras alt efter leverantörens önskemål
+(vilket också gäller allt datorarbete med proprietära
+datorprogram). Och för det andra så, om arbetet utförs på en server,
+så är användaren inte garanterad att arbetetes produkt alltid kommer
+finnas tillgänglig när användaren så önskar.
+
+### Gratistjänster, finns de?
+
+Många Internettjänster omnämns ofta missvisande som gratistjänster,
+men det är dags att lyftafram och diskutera tjänsternas dolda
+kostnader. Det finns alltid ett pris att betala, om det inte är i
+pengar så är det genom inflytande, kontroll, makt, integritet eller
+rent arbete.
+
+Googles så kallade gratistjänst för e-post är ett bra
+exempel. (fotnot: Det är meningsfullt att här markera särskilt mot
+Google, då de har en så dominerande ställning att den på många områden
+börjar likna ett monopol, på samma sätt som GNU/Linux-förespråkare
+ofta vänder sig specifikt mot Microsoft.) Användare av tjänsten får
+förvisso, utan att behöva betala, en e-posttjänst med det mesta av vad
+man normalt förväntar sig av en sådan. Vad man också får, och även
+detta "gratis" är ständigt spioneri. Google går systematiskt igenom
+e-brev och visar reklam skräddarsytt för just den användaren. Google
+kan också koppla ihop informationen från med ett konto, som gör att de
+kan spåra många av de webbplatser du besöker, vilken information man
+söker efter och vilka klipp du ser på Youtube.  Trots sitt starka
+varumärke och sin marknadsföringsslogan "do no evil" är de alltså
+värre än många andra.
+
+Vi har inga garantier för att de följer sin slogan, hur många gånger
+de en upprepar den.  Det är inte användarna som har makten över
+Google, ja faktiskt inte ens de som arbetar där.  Det är företagets
+ägare som har sista ordet, och i vanlig ordning fattas beslut på
+styrelsemöten och bolagsstämmor.  På dessa möten väger din och min
+integritet lätt som en fjäder i förhållande till nästa
+kvartalsrapport.  Andra företag kanske har mindre information att
+exploatera, men grundproblemen är i samtliga fall desamma.
+
+### Öppna och slutna standarder och protokoll
+
+I praktiken har man rutat in en del av internet och slagit upp en
+skylt som säger: "privat område &ndash; obehöriga äga ej tilträde".  Så kan
+man exempelvis inte starta en egen del av Facebook och koppla ihop det
+med det övriga.  I den mån man kan göra något eget måste man helt
+underställa sig de spelregler som Facebook själva har bestämt.  Vi har
+blivit tillvanda vid extrem centralisering, integritetsproblem som
+inte tas på allvar och bristande kontroll över vår information.  De
+användaravtal man måste acceptera för att släppas in i de
+monopoliserade tjänsterna innehåller ofta nära nog fullständig
+ansvarsfrihet för företaget samtidigt som det ger företaget makt att
+göra nästan vad som helst med den information man skapar eller
+publicerar på tjänsten.
+
+### Övervakning och privatliv
+
+En ständigt ökande del av vår kommunikation sker via Internet.
+Formerna för kommunikation är en angelägenhet för alla som deltar i
+den.  Så exempelvis har vi traditionellt haft stränga regler för hur
+myndigheter och andra får bete sig vad gäller exempelvis förbud mot
+telefonavlyssning eller posthemligheten.  Starka regler kring fri
+kommunikation är avgörande för att garantera individuella och
+kollektiva demokratiska fri- och rättigheter.
+
+Google är redan nämnt.
+
+Tekniken är alltså aldrig neutral.  Vad som ligger bakom till synes
+"neutrala" och "tekniska" förändringar eller innovationer är sociala
+faktorer &ndash; ibland politiska opinioner som de kommer till uttryck i
+allmänna val, men oftare teknikföretagens ägarförhållanden och deras
+behov av att göra vinst.  Sådana affärsintressen kommer aldrig kunna
+garantera oss den makt över tekniken som vi menar att alla borde ha
+rätt till.  Att använda den fritt.
+
+### E-post
+
+Som redan nämnts är e-postandet inget undantag från tendensen att
+informationens jättar sprids. I Göteborg har Chalmers tekniska
+högskola och Göteborgs universitet lagt ut sitt e-postsystem på
+entreprenad till Microsoft respektive Google.(fotnot: Lite historia om
+Hotmail, Outlook och ägandeskap. Googles e-posttjänst är Gmail.)
+Chalmers motiverar:
+
+> (Citat från webplatsen här)
+
+> (eller GU:s, vad som passar bäst)
+
+Också institutioner som utan problem skulle kunna förbli oberoende
+lockas alltså fördelarna som storskaligheten bär med sig.
+
+Vi kommer här inte redogöra för detaljerna i hur förmedlingen av
+e-post går till men för diskussionens fullständighet behöver vissa
+saker nämnas. E-post består av... (E-postinfrastrukturen extremt kort:
+SMTP, Mx, POP, IMAP, och inte minst DNS)
+
+Huruvida e-post som sådan kan anses vara datorprogram som tjänst är
+inte helt klart, men de tjänster som Microsoft och Google levererar
+gör definitivt mer än bara skickar e-post. Stallman skriver:
+
+> Vissa sidor vars huvudsakliga tjänst är publicering och
+> kommunikation utökar detta med "kontakthantering": att hålla reda på
+> personer som du har kontakt med. Att skicka e-post till dessa
+> personer är inte datorprogram som tjänst, men att hålla reda på dina
+> förehavanden med dem är datorprogram som tjänst (Stallman 2010).
+
+Enligt Fria e-postföreningens definition av fritt
+datorarbete innefattas skrivandeprocessen och det initiala
+sändinitiativet i eget datorarbete men inte själva förmedlingen av
+e-posten. (Motivera mer) Mottagandet av e-post däremot är eget
+datorarbete. Från den stund då sändaren mottagit en bekräftelse på att
+e-brevet anlänt är man utelämnad till att själv ta hand om e-posten.
+
+E-post är dessutom ett medium som alltid använts till att avhandla
+strängt privata ämnen, och för många den viktigaste delen i deras
+Internetanvändning, om än kanske inte alltid den mest
+tidskrävande. Som nämnt är antalet länkar mellan sändare och mottagare
+många och möjligheterna... (fortsatt utläggning om privatlivet,
+spionage och övervakning)
+
+Loggar på nätets servrar och det kuvert som ingår i SMTP protokollet
+är omöjligt att dölja för utomstående, men Ämnesrad och innehåll
+däremot... (Något om kryptering och signering)
+
+## Organisering för förändring
+
+Den dystra tendens som beskrivits, att vi lägger vår frihet händerna
+på stora transnationella företag, gäller inte bara vårt
+datoranvändande. Hela vår vardag genomsyras av den globalkapitaliska
+världsordningen. Utvecklingen är inte önskvärd, men frågan är vilka
+möjligheter det finns för enkla världsmedborgare att åstadkomma en
+förändring, för sig själva och för världen i stort. (Se vidare. Naomi
+klein *No logo*, Hart och Negri *Imperiet*, Mikael Löfgren
+*Sorgens globala diktatur*. Man kan säkert göra prettolistan längre)
+
+Vad vi faktiskt kan göra är att besluta oss för att inte ge efter och
+inte ge bort något till eller nytja oss av de stora ickedemokratiska
+institutionerna som Google och Microsoft, besluta oss för att allt
+datorarbete vi gör är fritt, och sky kommunikation över protokoll som
+inte är öppna. En utväg som tar tillbaka makten över tekniken och
+lägger den i folkets händer.
+
+### RAPS den fria e-postföreningen
+
+Vår idé är att starta en förening som tar tillbaka makten över en
+liten men viktig del av våra liv: vår e-post.  Det är ett problem
+bland många men det är ett där vi tror oss ha en början på en lösning.
+
+Vi måste för det första ha den tekniska infrastruktur som krävs för
+att driva en e-posttjänst.  Denna måste konfigureras och ges åtkomst
+till internet. Även om vi till en början kommer förlita oss på donerad
+och utlånad hårdvara och internetåtkomst, måste vi på sikt bli
+oberoende av enskilda individers givmildhet i detta avseende.  Vi tror
+att problemen i detta avseende är ganska små.  Den som konkret
+ansvarar för driften av detta måste bli styrelsen och av dem utsedda
+ideellt arbetande funktionärer.
+
+Föreningen måste sätta interndemokratin och genomskinlighet i första
+rummet.  Om föreningen fattar beslut som bygger på andra grunder än de
+som finns i denna principförklaring, urholkar det hela idén med
+föreningen.  Detta är den främsta garanten för att dessa värden
+efterlevs &ndash; att styrelsen aktivt arbetar för att förverkliga
+dem. Årsmötets rätt att revoltera mot föreningens ledningen är en
+grundläggande princip, som garant mot alla tendenser till ledningens
+byråkratisering.
+
+Det kan inte vara gratis att vara medlem i föreningen.  Samtidigt som
+detta kan göra att vissa med ekonomiska svårigheter får svårt att
+delta, tvingas vi inse att självfinansiering är det enda sättet att
+garantera ett långsiktigt oberoende och självbestämmande.  Om vi
+skulle acceptera att göra verksamheten beroende av statliga eller
+kommunala bidrag, skulle vi också acceptera att man eventuellt ställer
+vissa krav på verksamheten.  Bidragsgivarna kan vilja styra
+inriktningen på verksamheten i en speciell riktning, exempelvis med
+riktade bidrag till speciella former av verksamhet.  Detta kringskär
+medlemsdemokratin på ett oacceptabelt sätt.  Bara föreningens
+medlemmar ska ha rätt att fatta beslut som påverkar föreningens
+direkta verksamhet.  (fotnot: Om däremot bidrag finns för en
+verksamhet som föreningen ändå hade tänkt genomföra så faller dessa
+argument, åtminstone så länge föreningen inte gör sig beroende av
+dessa bidrag.)
+
+### Föreningens principer
+
+Syftet med att blida en förening likt RAPS, den fria e-postföreningen,
+är att möjliggöra för enskilda att ta kontroll över sitt
+datoranvändande. Tillsammans besitter vi kunskaper och medel nog för
+att genomföra investeringar och administrera system för en säker och
+fri kommunikation via Internet.
+
+E-postföreningen förespråkar att
+
+ * allt eget datorarbete ska vara fritt,
+ * Internet ska vara uppbyggt på ett decentraliserat sätt, och
+ * att system ska konstrueras så att den personliga integriteten
+   starkt bevaras.
+
+Vi ansera att skicka och ta emot e-post med hjälp av RAPS är fritt
+arbete, så som definierat i (...).
+
+I och med den demokratiska strukturen och ägandeförhållande hos
+idiella föreningar som RAPS så anser vi att skicka och ta emot e-post
+via RAPS är fritt arbete. Därför är det extra vikigt att föreningens
+styrning hålls transparant och att föreningens medlemmar fortlöpande
+informeras om arbetet och att möjligheterna till demokratisk påverkan
+förblir stora.
+
+RAPS och dess administration lovar
+
+ 1. att ta emot e-post för medlemmar på ett tillförlitligt sätt,
+ 2. att skydda medlemmars integritet, dvs. att aldrig
+
+    1. läsa eller analysera medlemmars e-post, vare sig fysiskt eller
+    via datorprogram,
+
+    1. samla statistik om eller analysera medlemmars e-posttrafik via
+    föreningens servrar,
+
+    1. under inga omständigheter lämna ut uppgifter om medlemmar,
+    deras e-post eller andra förehavanden, eller något annat till
+    tredje part, (fotnot: göres undantag om lagen säger så?)
+
+ 3. att sörja för god transparens vad gäller administration, ekonomi
+ och styrning, och
+
+ 4. att aldrig växa sig stor.
+
+För att sörja för punkt 1 ovan, dvs. driftsäkerheten, sparar RAPS
+logar och tekninsk information. Men som punkt 2.1&ndash;3 säger är
+föreningen beredd att gå långt för att denna information inte ska
+komma andra till del, vilket t.ex. skulle kunna innebära förnekande om
+dess existens eller radering.
+
+### Motargument
+
+Man får väl det man betalar för?  Inget kan vara gratis!  Google måste
+få tjäna pengar, etc.
+
+Se FAQ:n
+
+Hur skiljer vi oss från andra e-postleverantörer?
+
+Vi är ingen e-postleverantör! Vi är en förening som förvisso
+tillhandahåller e-posttjänster för medlemmarna, men det är fel att
+tänka på medlemsskapet som ett kundförhållande. Rätt är att se det som
+att man som medlem bestämt sig för att organiserat och tillsammans med
+andra ta kontroll över (en del av) sin kommunikation. Jämför oss
+hellre med facket eller Hyresgästföreningen än med Bredbandsbolaget
+eller Bahnhof.
+
+Om du ändå vill ha en lista, här är den:
+
+ * Inget vinstintresse. Alla pengar vi får in går till föreningens
+  verksamhet, som är att hålla igång eposttjänster och
+  informationsspridning.
+ * Genomskinlighet. Allt som sker beslutas demokratiskt och öppet.
+ * Medlemmarna har makten. På föreningens årsmöten formar vi
+   föreningen gemensamt, fattar viktiga beslut och stakar ut den
+   riktning vi ska gå i framtiden.
+
+Strävar ni efter världsdominans?
+
+Nej. Vi hoppas att folk kopierar vårt koncept och bygger demokratiskt
+kontrollerad infrastruktur för e-post och allt annat. Helst skulle vi
+se att det fanns en Folkets tekniska infrastrukturkommité i varje
+kvarter, men än så länge...
+
+## Långsiktiga framtidsutsikter/Avslutning
+
+Vår förening är inte en modell för en slutgiltig lösning på de problem
+vi beskrivit ovan.  Vår förhoppning är att dessa våra idéer ska
+inspirera andra att göra något liknande, eller som man kanske brukar
+säga: låt tusen blommor blomma.  Vår vision är enkel: ett samhälle där
+makten över tekniken ligger i de direkta användarnas händer.  Där
+ingen central instans har rätt eller ens möjlighet att begränsa vad
+användarna gör med tekniken.  All makt åt användarna är idag det enda
+sättet att garantera en långsiktigt demokratisk, solidarisk och
+allmännyttig teknikutveckling.
+
+Vi har sett vad marknaden åstadkommer med vår teknik.  Vi gillar det
+inte.  Makten över tekniken är för viktig för att lämna i händerna på
+ett fåtal.  Därför vill vi ta tillbaka makten över tekniken.
+
+Vår tid kännetecknas av stor oro inför samhällsutvecklingen, men
+samtidigt av en utbredd uppgivenhet och passivitet.  Vi tänker inte
+knyta näven i byxfickorna, beklaga utvecklingen på vår kammare och
+hoppas att någon annan löser problem åt oss.  Vi tar det i våra egna
+händer.  Tillsammans är vi starka.
+
+## Noter
+
+Not 1: "[...] every switch in the Net is an independent, free-standing
+entity whose volition is equivalent to the volition of th human beings
+who whant to control it."
+
+## Referenser
+
+ * Turner, M. et.al. (2003). "Turning Software into a Service",
+   *Computer* vol. 36, IEEE Computer Society 2003.
+
+ * Stallman, R. M (2010). "Who does that server realy serve?", *Boston
+   review*, endast nätupplaga
+   [http://bostonreview.net/BR35.2/stallman.php
+   http://bostonreview.net/BR35.2/stallman.php]. Reviderad version på
+   [http://www.gnu.org/philosophy/who-does-that-server-really-serve.html
+   http://www.gnu.org/philosophy/who-does-that-server-really-serve.html].
+
+ * Molgen ...
+
+ * Wikipedia, "Software as a service",
+   [http://en.wikipedia.org/wiki/Software_as_a_service
+   http://en.wikipedia.org/wiki/Software_as_a_service]. Hämtad
+   2010-08-28.
+
+ * Free Software Foundation. "The Free Software Definition",
+   [http://www.gnu.org/philosophy/free-sw.html
+   http://www.gnu.org/philosophy/free-sw.html]. Hämtad 2010-08-30.