1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
64
65
66
67
68
69
70
71
72
73
74
75
76
77
78
79
80
81
82
83
84
85
86
87
88
89
90
91
92
93
94
95
96
97
98
99
100
101
102
103
104
105
106
107
108
109
110
111
112
113
114
115
116
117
118
119
120
121
122
123
124
125
126
127
128
129
130
131
132
133
134
135
136
137
138
139
140
141
142
143
144
145
146
147
148
149
150
151
152
153
154
155
156
157
158
159
160
161
162
163
164
165
166
167
168
169
170
171
172
173
174
175
176
177
178
179
180
181
182
183
184
185
186
187
188
189
190
191
192
193
194
195
196
197
198
199
200
201
202
203
204
205
206
207
208
209
210
211
212
213
214
215
216
217
218
219
220
221
222
223
224
225
226
227
228
229
230
231
232
|
---
titel: 'Kommunikationsinfrastruktur -- en motståndsform?'
subtitle: 'Fripost: digital teknik som gemensam nyttighet för användarfrihet och -kontroll'
author: 'Gustav Eek <gustav@fripost.org>'
date: 30 sep 2017
...
# Inledning
Jag är Gustav Eek. Här för Fripost. Sekreterare.
Fripost är en förening, bildad 2010, tillhandahåller elektroniska
kommunikationslösningar, e-post, till medlemmarna under demokratiska
omständigheter
Här för att ställa frågor om organisation, kontroll och skala -- Finns
det en perfekt storlek på organisationer?
(*Läs titel och undertitel*)
# Bakgrund -- Gemensam nytta
Så, vad gör jag här -- här på Bokmassan?
Böker, bibliotek, och tidningar och journalistik är kommunikation. Det
är digitala s.k. "sociala media" också och e-post. Och Fripost:
\begin{centering}
Fripost är \\ Fri och demokratiskt \\ kontrollerad e-post.
\end{centering}
Gäller mer än så (problembilden, hotbilden):
Folk, särskilt unga, har ett större engagemang för politik. Men mindre
tilltro till traditionell politik. Vi ser etablisemangskritiken,
minskat förtroende för journalistik, "journalistikens kris", falska
nyheter, etc. "Elitdemokrati" (Tillsammansskapet, Bokmassan 2017)
Demokrati, varför är det viktigt? Varför måste vi kämpa mot elitismen?
Med bakgrund i Ugo Mattei, *Gemensam Nytta*.
Tycker *offenligt--privat* är fattig förståelse av resurser och
organiserande, bygger på ägande. Vill återinföra en tredje form:
*gemensamt* -- som måste hanteras av ett "gemensamt intellekt".
(*Om tid ges "kollektivt intellekt" (Digiden lab, Bokmassan 2017)*)
Det handlar om det gemensamma, gemensam nytta och
allmänningarna. Definition (inte men). Resurser, karraktäriseras av
t.ex:
* Bruk i.s.f. ägande: Maximalt nyttjande, "vad kan vi få ut av
detta?", inte "vad skulle jag kunna få istället?"
* Ekologi i.s.f. ekonomi
* Hållbarhet: en positiv (riktig) begränsning -- omsorg gentemot "den
andra" och nästa generation.
* "Det blir mer när man hjälps åt" (Lola om
t.ex. Tillsammansodlingen)
(*Om tid ges, jämför med Engels* ägande--varande (Mattei))
Västkust-amerikanska ekologen Garret Hardin presenterade 1968
*Allmänningarnas tragedi* ... för att förklara ....
*Citera Shiva. s. 44 p. 1*
Flera har följt efter, både använt och kritiserat teorin. Inte
möjlighet att gå in på detaljderna. Men det är tydligt att en
ekonomisktik grundsyn är en förutsättning för Hardins
slutsatser. Också tydligt att falsk, otillräcklig. Den som prompt vill
analysera måste presentera en mer dynamisk analys.
Ekonomer och andra har skrivit avhandlingar om äganderätten och privat
ägande senan 1600-talet. Heller inte möjlighet att gå in på
äganderättens historia.
Logiken är att resurser som inte är naturligt begränsade, de behöver
inte planeras och kontrolleras (eng. *managed*), och det som inte är
kontrollerat kan inte skapa vinst. Artificiellt skapade begränsningar.
Allmänningarna, "mjuka i kanten" svåra att avgränsa (bestämma). Vi tar
dem för givna. Blir tydliga under hotet att tas bort. (Shiva)
*Kolla formulering*
Utsätts ständigt för det hotet om privatisering. Återkommande attacker
mot det gemensamma, då måste vi stå emot och försvara oss.
Ex.
* Vår jord, som geografi och jordmån: de jordlösa böndernas kamp för
rätten att bruka den, *landsbyggdens kamp*.
* Vattnet är en gemensam resurs och rättighet. Kampen för rätten
till vatten: *urbana kamper*, mot Tatchers privatiseringsvåg i
England, i Bolivia för rätten att samla regn 2001
* Rätten att yttra sig och den fria journalistiken.
Process av inhägnad: artificiell begränsning (Mattei).
Ja, stå emot och försvara, vårt ansvar!
# Budskapet -- Fripost och demokrati
1. Kommunikaitonsinfrastrukturen är en allmänning precis som andra
2. Det gemensamma kräver demokratisk organisering.
3. Fripost är demokratisk
Detta är viktigt: Också elektronisk infrastruktur kan (och måste)
underställas demokratisk kontroll.
# Digital kommunikation och demokratiska resurser
Vad innebär en demokratisk resurs? Hur ska den organiseras?
Hur Fripost organiserar -- tre grundpelare:
1. *Tekniken* -- vad vi faktiskt gör möjligt och att det är något:
servrar och konfiguration
2. *Folkbildningen* -- verkstäder o.s.v.*
3. *Informationsspridning* -- det är det som jag gör här*
*Hållbarhet* är ledordet.
Alla tre lika viktiga: förutsättningar. Krav på tekniken. Respekterar
användarfriheten: bara *fri programvara*, egen kontroll på servrar,
o.s.v.
Folkbildning viktigt. Det är medskapande d.v.s. *inflytande på
riktigt*. Viktigt att kombinera digitala verktyg och fysiska möten
(Digiden lab, Bokmassan 2017)
Det är bara så jag kan förstå "Demokrati": *Likainflytande*.
Som sagt. Enkäter visar, folk, särskilt unga, har ett större intresse
för politik än på länge. Ändå minskar känslan att kunna påverka,
förtroendet för traditionella parlamentariska politiska processer, och
deltagande i partier.
Etablisemangets svara är *medborgardialog*. Föreslaget av SKL,
t.ex. infrastrukturprojekt. Rätfärdiga utan egentlig rättvisa.
Riktigt deltagande kräver *delegerad makt* på *riktigt*.
Likainflytande är ett ambitiöst anspråk. Mer än bara dialog. Det
handlar om kunskapsutjämning och gemensamt beslutsfattande. Fripost är
mer än ett fluffigt moln (tekniskt täcker föreningen förvisso in vad
som presenteras som "moln" av kommersiella giganter). Och tekniken är
inte svårare än att vi klarar av det tillsammans. Sju eller tusen
medlemmar.
Extremfallen -- när centraliering och utförsäljning gick för långt:
* Transportstyrelseskandalen -- vad har de med saken att göra?*
* Google i skolan
Det som sitter i ledningen för transportssyrelsen är uppenbarligen en
för liten grupp för att de ska kunna ta ansvar.
*Skalan -- finns det en optimal storlek?*
*Som sagt Internet är en gemensam infrastruktur.*
# Avslutning
Vi bildade föreningen 2010. Innan x, innan y, innan
Snowden-avslöjanderna i tid då FRA-debattan var den heta. Vi reagerade
mot centraliseringen av Internet och tjänster presenterade av Google
m.fl. (*programmvara som tjänst*).
*Se till att få en positiv klang. Detta är riktningen.*
Jag medger allra ödmjukast att det som vi gör är i litet till skala
och ambition. Men jag vill ända sätta det i en kontext av dessa
viktiga lokala kamperna med globala implikationer. I världen kämpar
bönderna för landet, stadsborna för vattnet, och studenter för
oberoende universitet. Vi kämpar för fri och oberoende åtkomst till
Internet och digitala kommunikaitonsmedel (och självklart vill vi ha
sällskap i den kampen).
Internet är designat för att vara distribuerat och för obegränsad
åtkomst för alla. Det låter för mig som en typisk allmänning. Och
allmänningar förutsätter likainflytande.
(*Citera matei s. 64*)
# Noter
Målet är tredelat
1. Att lyfta fram Fripost som förening och våra intressefrågor
2. Kritisera dikotomin offentligt--privat och föreslå "det gemensamma"
3. Uppmuntra till handling
* Genomskåda och säg nej till elitismen där den finns
* Organisera demokratiskt
Försök kritisera dikotomin *offentlig--privat* utan att använda
komplicerade uttryck: "dikotomin".
Som sagt. Enkäter visar, folk, särskilt unga, har ett större intresse
för politik än på länge. Ändå minskar känslan att kunna påverka,
förtroendet för traditionella parlamentariska politiska processer, och
deltagande i partier.
Etablisemangets svara är *medborgardialog*. Föreslaget av
SKL, t.ex. infrastrukturprojekt. Inspirerat av
> As a response, the municipalities and regions in Sweden (SKL (*Vad?*))
> suggest so called citizen dialogues (*medborgardialoger*), usually in
> connection with major infrastructure and city development projects, as
> a way gather peoples opinion. This (*tilltag*) is Inspired by Sherry
> Airnstein (*Kolla upp detta*) and planning research from the
> 1960'es. Her original ideas, however, had an equality idea
> (*rättvisetanke?*. That idea of equality is totally lost in the way
> these "dialoges" are committed: "Symbolic participation", Airnstein
> would call it. Real participation require delegated power. (Thörn 2017)
|
