summaryrefslogtreecommitdiffstats
path: root/presentations/common-goods
diff options
context:
space:
mode:
authorGustav Eek <gustav.eek@etraveli.com>2017-09-29 16:29:26 +0200
committerGustav Eek <gustav.eek@etraveli.com>2017-10-18 17:30:06 +0200
commite0f452d7aa5bf3f1b1074c657ada9514b8894f3a (patch)
treeebfa760dd1d9f283d21d561279105a29e02a76b0 /presentations/common-goods
parenteed9a77e80f4cee79c50da62f93914d64768048f (diff)
[prsnts/common-goods] Significant updates to swedish script
Diffstat (limited to 'presentations/common-goods')
-rw-r--r--presentations/common-goods/script-sv.mdwn229
1 files changed, 183 insertions, 46 deletions
diff --git a/presentations/common-goods/script-sv.mdwn b/presentations/common-goods/script-sv.mdwn
index c9cbf62..8a49642 100644
--- a/presentations/common-goods/script-sv.mdwn
+++ b/presentations/common-goods/script-sv.mdwn
@@ -1,5 +1,5 @@
---
-title: 'Kommunikationsinfrastruktur -- en motståndsform?'
+titel: 'Kommunikationsinfrastruktur -- en motståndsform?'
subtitle: 'Fripost: digital teknik som gemensam nyttighet för användarfrihet och -kontroll'
author: 'Gustav Eek <gustav@fripost.org>'
date: 30 sep 2017
@@ -8,88 +8,225 @@ date: 30 sep 2017
# Inledning
-*Vem är jag?*
+Jag är Gustav Eek. Här för Fripost. Sekreterare.
-*Vad är Fripost?*
+Fripost är en förening, bildad 2010, tillhandahåller elektroniska
+kommunikationslösningar, e-post, till medlemmarna under demokratiska
+omständigheter
+Här för att ställa frågor om organisation, kontroll och skala -- Finns
+det en perfekt storlek på organisationer?
-# Bakgrund
+(*Läs titel och undertitel*)
-*Vad gör jag här -- här på Bokmassan?*
+# Bakgrund -- Gemensam nytta
-*Problembilden, hotbilden*
+Så, vad gör jag här -- här på Bokmassan?
-*Demokrati, varför är det viktigt? Förtroendet för politiken, och
-kampen mot elitismen.*
+Böker, bibliotek, och tidningar och journalistik är kommunikation. Det
+är digitala s.k. "sociala media" också och e-post. Och Fripost:
-*Med bakgrund i Ugo Mattei*
+\begin{centering}
-*Det gemensamma, gemensam nytta och allmänning --
-definition. T.ex, allmänningen -- bruk i.s.f. ägande.*
+Fripost är \\ Fri och demokratiskt \\ kontrollerad e-post.
-*Det blir mer när man hjälps åt. ekologi i.s.f. ekonomi, hållbarhet
-i.s.f. begränsning*
+\end{centering}
+Gäller mer än så (problembilden, hotbilden):
-# Budskap -- Fripost är demokratisk
+Folk, särskilt unga, har ett större engagemang för politik. Men mindre
+tilltro till traditionell politik. Vi ser etablisemangskritiken,
+minskat förtroende för journalistik, "journalistikens kris", falska
+nyheter, etc. "Elitdemokrati" (Tillsammansskapet, Bokmassan 2017)
-*Det gemensamma kräver demokratisk organisering: Fuck
-etablisemanget och staten*
+Demokrati, varför är det viktigt? Varför måste vi kämpa mot elitismen?
-*Fripost är demokratisk*
+Med bakgrund i Ugo Mattei, *Gemensam Nytta*.
-*Kommunikaitonsinfrastrukturen är en allmänning precis som andra*
+Tycker *offenligt--privat* är fattig förståelse av resurser och
+organiserande, bygger på ägande. Vill återinföra en tredje form:
+*gemensamt* -- som måste hanteras av ett "gemensamt intellekt".
-# Belägg
+(*Om tid ges "kollektivt intellekt" (Digiden lab, Bokmassan 2017)*)
-*Hur vi organiserar -- de tre benen*
+Det handlar om det gemensamma, gemensam nytta och
+allmänningarna. Definition (inte men). Resurser, karraktäriseras av
+t.ex:
- * *Tekniken -- Vad vi faktiskt gör möjligt och att det är något*
+ * Bruk i.s.f. ägande: Maximalt nyttjande, "vad kan vi få ut av
+ detta?", inte "vad skulle jag kunna få istället?"
+ * Ekologi i.s.f. ekonomi
+ * Hållbarhet: en positiv (riktig) begränsning -- omsorg gentemot "den
+ andra" och nästa generation.
+ * "Det blir mer när man hjälps åt" (Lola om
+ t.ex. Tillsammansodlingen)
- * *Folkbildningen -- verkstäder o.s.v.*
+(*Om tid ges, jämför med Engels* ägande--varande (Mattei))
- * *Informationsspridning -- det är det som jag gör här*
+Västkust-amerikanska ekologen Garret Hardin presenterade 1968
+*Allmänningarnas tragedi* ... för att förklara ....
-*Folkbildning viktigt. Mer än bara dialog. Det är medskapande
-d.v.s. inflytande på riktigt.. Det handlar om
-Kunskapsutgämning. Fripost är mer än ett moln. Och teknike är inte
-svårare än att vi klarar av det tillsammans. Sju eller tusen
-medlemmar*
+*Citera Shiva. s. 44 p. 1*
-*Extremfallen -- när centraliering gick för långt*
-
- * *Transportstyrelseskandalen -- vad har de med saken att göra?*
+Flera har följt efter, både använt och kritiserat teorin. Inte
+möjlighet att gå in på detaljderna. Men det är tydligt att en
+ekonomisktik grundsyn är en förutsättning för Hardins
+slutsatser. Också tydligt att falsk, otillräcklig. Den som prompt vill
+analysera måste presentera en mer dynamisk analys.
- * *Google i skolan*
+Ekonomer och andra har skrivit avhandlingar om äganderätten och privat
+ägande senan 1600-talet. Heller inte möjlighet att gå in på
+äganderättens historia.
-*Det som sitter i ledningen för transportssyrelsen är uppenbarligen en
-för liten grupp för att de ska kunna ta ansvar.*
+Logiken är att resurser som inte är naturligt begränsade, de behöver
+inte planeras och kontrolleras (eng. *managed*), och det som inte är
+kontrollerat kan inte skapa vinst. Artificiellt skapade begränsningar.
-*Exempel på almänningar*
+Allmänningarna, "mjuka i kanten" svåra att avgränsa (bestämma). Vi tar
+dem för givna. Blir tydliga under hotet att tas bort. (Shiva)
+
+*Kolla formulering*
+
+Utsätts ständigt för det hotet om privatisering. Återkommande attacker
+mot det gemensamma, då måste vi stå emot och försvara oss.
+
+Ex.
+
+ * Vår jord, som geografi och jordmån: de jordlösa böndernas kamp för
+ rätten att bruka den, *landsbyggdens kamp*.
+
+ * Vattnet är en gemensam resurs och rättighet. Kampen för rätten
+ till vatten: *urbana kamper*, mot Tatchers privatiseringsvåg i
+ England, i Bolivia för rätten att samla regn 2001
+
+ * Rätten att yttra sig och den fria journalistiken.
+
+Process av inhägnad: artificiell begränsning (Mattei).
+
+Ja, stå emot och försvara, vårt ansvar!
+
+
+# Budskapet -- Fripost och demokrati
+
+ 1. Kommunikaitonsinfrastrukturen är en allmänning precis som andra
+
+ 2. Det gemensamma kräver demokratisk organisering.
+
+ 3. Fripost är demokratisk
+
+Detta är viktigt: Också elektronisk infrastruktur kan (och måste)
+underställas demokratisk kontroll.
+
+
+# Digital kommunikation och demokratiska resurser
+
+Vad innebär en demokratisk resurs? Hur ska den organiseras?
+
+Hur Fripost organiserar -- tre grundpelare:
+
+ 1. *Tekniken* -- vad vi faktiskt gör möjligt och att det är något:
+ servrar och konfiguration
+
+ 2. *Folkbildningen* -- verkstäder o.s.v.*
+
+ 3. *Informationsspridning* -- det är det som jag gör här*
+
+*Hållbarhet* är ledordet.
+
+Alla tre lika viktiga: förutsättningar. Krav på tekniken. Respekterar
+användarfriheten: bara *fri programvara*, egen kontroll på servrar,
+o.s.v.
+
+Folkbildning viktigt. Det är medskapande d.v.s. *inflytande på
+riktigt*. Viktigt att kombinera digitala verktyg och fysiska möten
+(Digiden lab, Bokmassan 2017)
+
+Det är bara så jag kan förstå "Demokrati": *Likainflytande*.
+
+Som sagt. Enkäter visar, folk, särskilt unga, har ett större intresse
+för politik än på länge. Ändå minskar känslan att kunna påverka,
+förtroendet för traditionella parlamentariska politiska processer, och
+deltagande i partier.
+
+Etablisemangets svara är *medborgardialog*. Föreslaget av SKL,
+t.ex. infrastrukturprojekt. Rätfärdiga utan egentlig rättvisa.
+
+Riktigt deltagande kräver *delegerad makt* på *riktigt*.
+
+Likainflytande är ett ambitiöst anspråk. Mer än bara dialog. Det
+handlar om kunskapsutjämning och gemensamt beslutsfattande. Fripost är
+mer än ett fluffigt moln (tekniskt täcker föreningen förvisso in vad
+som presenteras som "moln" av kommersiella giganter). Och tekniken är
+inte svårare än att vi klarar av det tillsammans. Sju eller tusen
+medlemmar.
+
+Extremfallen -- när centraliering och utförsäljning gick för långt:
+
+ * Transportstyrelseskandalen -- vad har de med saken att göra?*
+
+ * Google i skolan
+
+Det som sitter i ledningen för transportssyrelsen är uppenbarligen en
+för liten grupp för att de ska kunna ta ansvar.
- * *Böndernas kamp för jord*
-
- * *Kampen för rätten till vatten*
-
-*Som sagt Internet är en gemensam infrastruktur.*
-
*Skalan -- finns det en optimal storlek?*
+*Som sagt Internet är en gemensam infrastruktur.*
+
# Avslutning
-Se till att få en positiv klang. Detta är riktningen.
+Vi bildade föreningen 2010. Innan x, innan y, innan
+Snowden-avslöjanderna i tid då FRA-debattan var den heta. Vi reagerade
+mot centraliseringen av Internet och tjänster presenterade av Google
+m.fl. (*programmvara som tjänst*).
+
+*Se till att få en positiv klang. Detta är riktningen.*
+
+Jag medger allra ödmjukast att det som vi gör är i litet till skala
+och ambition. Men jag vill ända sätta det i en kontext av dessa
+viktiga lokala kamperna med globala implikationer. I världen kämpar
+bönderna för landet, stadsborna för vattnet, och studenter för
+oberoende universitet. Vi kämpar för fri och oberoende åtkomst till
+Internet och digitala kommunikaitonsmedel (och självklart vill vi ha
+sällskap i den kampen).
+
+Internet är designat för att vara distribuerat och för obegränsad
+åtkomst för alla. Det låter för mig som en typisk allmänning. Och
+allmänningar förutsätter likainflytande.
+
+(*Citera matei s. 64*)
+
# Noter
-Målet är tredelat
+Målet är tredelat
1. Att lyfta fram Fripost som förening och våra intressefrågor
-
+
2. Kritisera dikotomin offentligt--privat och föreslå "det gemensamma"
-
+
3. Uppmuntra till handling
* Genomskåda och säg nej till elitismen där den finns
* Organisera demokratiskt
-
+Försök kritisera dikotomin *offentlig--privat* utan att använda
+komplicerade uttryck: "dikotomin".
+
+Som sagt. Enkäter visar, folk, särskilt unga, har ett större intresse
+för politik än på länge. Ändå minskar känslan att kunna påverka,
+förtroendet för traditionella parlamentariska politiska processer, och
+deltagande i partier.
+
+Etablisemangets svara är *medborgardialog*. Föreslaget av
+SKL, t.ex. infrastrukturprojekt. Inspirerat av
+
+> As a response, the municipalities and regions in Sweden (SKL (*Vad?*))
+> suggest so called citizen dialogues (*medborgardialoger*), usually in
+> connection with major infrastructure and city development projects, as
+> a way gather peoples opinion. This (*tilltag*) is Inspired by Sherry
+> Airnstein (*Kolla upp detta*) and planning research from the
+> 1960'es. Her original ideas, however, had an equality idea
+> (*rättvisetanke?*. That idea of equality is totally lost in the way
+> these "dialoges" are committed: "Symbolic participation", Airnstein
+> would call it. Real participation require delegated power. (Thörn 2017)