From 919d4fb552e2f42b0cc0fab4b9a8f9731f815827 Mon Sep 17 00:00:00 2001 From: Guilhem Moulin Date: Sun, 22 May 2016 06:12:37 +0200 Subject: Convert ideology/fscons-2010 page to Pandoc Markdown. --- ideology/fscons-2010.mdwn | 151 +++++++++++++++++++++++++++------------------- 1 file changed, 89 insertions(+), 62 deletions(-) (limited to 'ideology') diff --git a/ideology/fscons-2010.mdwn b/ideology/fscons-2010.mdwn index d3096a2..6368619 100644 --- a/ideology/fscons-2010.mdwn +++ b/ideology/fscons-2010.mdwn @@ -1,4 +1,5 @@ -# Syndicated E-mail Service Against Software as a Service +Syndicated E-mail Service Against Software as a Service +======================================================= Denna sida innehåller dels allmänna anteckningar om Friposts bidrag till FSCONS 2010 genom Gustav Eek och Stefan Kangas, och dels @@ -12,24 +13,23 @@ to directly read the article text. [[!toc levels=2]] -# Anteckningar om föreningens bidrag till konferensen FSCONS 2010 +Anteckningar om föreningens bidrag till konferensen FSCONS 2010 +=============================================================== - * *Authors* – Gustav Eek and Stefan Kangas + * *Authors* - Gustav Eek and Stefan Kangas + * *Contact email* - skangas@skangas.se + * *Preferred timeslot* - 30 min + * *Proposal title* - Olika förslag... + * "[Syndicated](https://en.wiktionary.org/wiki/syndicate) E-mail + Service Against Software as a Service" + * "Serve our self the server service" + * "Servicing our own software as a service" + * "Defeating SaaS by socializing email services" + * "Collaborative email servers against SaaS" - * *Contact email* – skangas@skangas.se - * *Preferred timeslot* – 30 min - - * *Proposal title* – Olika förslag... - - * "[Syndicated](https://en.wiktionary.org/wiki/syndicate) E-mail - Service Against Software as a Service" - * "Serve our self the server service" - * "Servicing our own software as a service" - * "Defeating SaaS by socializing email services" - * "Collaborative email servers against SaaS" - -## Proposal summary +Proposal summary +---------------- It is becoming increasingly common for persons and organizations to hire external services for e-mail handling, and even for the use of @@ -46,7 +46,8 @@ that guarantees that it is * of independent means, * democratically structured, * built on trust between its members, and - * ready to be far-reaching with regards to avoiding traffic logging and to protect the members privacy. + * ready to be far-reaching with regards to avoiding traffic logging and + to protect the members privacy. The service that we are hoping to create is a full featured e-mail solution with high reliability and accessibility. @@ -70,13 +71,17 @@ users away from private suppliers of e-mail and other services, to either join our association or even better start more similar projects. -## Other information + +Other information +----------------- It is preferred from our point of view that the talk is scheduled in an early stage of the conference. This since the hope is to raise questions for further discussion during the conference. -# Antagen till konferensen + +Antagen till konferensen +------------------------ Den 24 juli blev föredraget "Syndicated E-mail Service Against Software as a Service" antagen till temat "Infrastructure" på FSCONS @@ -93,24 +98,28 @@ Det är ett antal saker som vi från Jonas Öberg blivit ombedda att utföra och återkomma till Jonas och Jeremiah angående. 1. Granska den föreslagna sammanfattningen av föredraget och revidera - det med det övergripande temat i åtanke och om något tillkommit i - föredraget. + det med det övergripande temat i åtanke och om något tillkommit i + föredraget. 2. Om vi har några begränsningar vad gäller schemaläggningen. 3. Frågan om när vi kommer till Göteborg och om vi ska vara med på de - sociala tillställningarna. + sociala tillställningarna. Frågan är också om konferensen vill ha någon längre artikel för föredraget. I så fall vore det bra att sätta igång med det nu, snart. En idé skulle vara att översätta principförklaringen om den kan skrivas på ett tillräckligt vetenskapligt sätt. -# Second article for the conference + +Second article for the conference +================================= This is the second proposal, which is longer and more adjusted to the infrastructure theme description. The proposal follows declaration of principals. -## Introduction + +Introduction +------------ User freedom is the most important property of tomorrows infrastructure. This property is necessary to safeguard the relative @@ -125,14 +134,16 @@ freedom are identified. We then present the *Free Email Association*, what built up infrastructure we have, and our principles. Finally we try to sketch what we think the future paths might look like. -## Background + +Background +---------- The centralisation of influence and rectification of decision-making is not unique for the Internet. This is written in a wider context of general social criticism of economic and cultural globalisation and the current forms of the globalisation of information flows. Many decisions are made in multi-lateral arenas where the democratic -control is limited.^1 A decreasing number of transnational operators, +control is limited.[^1] A decreasing number of transnational operators, not only controls the means of production and the production of goods, but also have great influence in markets demands. @@ -146,32 +157,36 @@ segments of important infrastructure that millions of users depend on every day. Those who control the technology and its infrastructure also have power over its users. -## Computing, computer labour, and power over the infrastructure + +Computing, computer labour, and power over the infrastructure +------------------------------------------------------------- The *Free Software Foundation* suggest definition of *free software* consisting of four requirements: the "freedom to run, copy, distribute, study, change and improve the software". (Free Software Foundation "The Free Software Definition") As a complement to those we define the more general *freedom with regard to own computer labour* -^2 as requiring that +[^2] as requiring that 1. the work is performed exclusively with free software, 2. the work is performed with computer hardware that entirely is at - one's possession and control, + one's possession and control, 3. the information worked with is information that one possess, and 4. the result from the computer work also is at one's possession and - control. + control. We here use "information" to denote data and documents that are the object to computer work. In this context *computer labour* is all use of computers, and *own computer labour* is computer work performed for -one's own part. ^3 +one's own part.[^3] + -## Internet and its servers +Internet and its servers +------------------------ The *Internet* seen as an infrastructure scheme was constructed as a distributed *peer-to-peer* non-hierarchical network of independent and -self-determined parts. ^4 Despite this immanent property, the Internet +self-determined parts.[^4] Despite this immanent property, the Internet today, seen from a regular user's point of view, is structured in a hierarchical manner around a decreasing number of server clouds, which are continuously growing in size and power. Historically the meaning @@ -182,7 +197,9 @@ independent. For example social networking sites, like Facebook, often require their users to perform their work directly on the company's servers. (Moglen 2010) -## Software as a service + +Software as a service +--------------------- A concept introduced in the spirit of centralisation is *Software as a Service* (SaaS). Shortly SaaS is that users are invited to perform @@ -200,7 +217,9 @@ is non-free in a double sense; using SaaS also leads to *vendor lock-in*. However, the complex of lock-in problems reach far outside SaaS. -## The infrastructure of email + +The infrastructure of email +--------------------------- The email infrastructure is not an exception from the tendency towards centralisation and rectification of Internet's services and usage. We @@ -225,16 +244,18 @@ concern to the sender, but there is generally no human activity (directly) involved and thus no actual work performed. In principle the same holds also for the process of receiving email. However, most popular email services are not content with that. Stallman writes, -
Some sites whose main service is publication and -communication extend it with *contact management*: keeping track of -people you have relationships with. Sending mail to those people for -you is not SaaS, but keeping track of your dealings with them, if -substantial, is SaaS. (Stallman 2010)
And using SaaS is -not free computer labour. Furthermore, whether hiring a company for -handling one's email imply usage of SaaS or non-free computer labour -might not be the only matter of importance. +> Some sites whose main service is publication and communication extend +> it with *contact management*: keeping track of people you have +> relationships with. Sending mail to those people for you is not SaaS, +> but keeping track of your dealings with them, if substantial, is SaaS. +> (Stallman 2010) +And using SaaS is not free computer labour. Furthermore, whether hiring +a company for handling one's email imply usage of SaaS or non-free +computer labour might not be the only matter of importance. -## Privacy and survelliance + +Privacy and survelliance +------------------------ With large clientele comes a lot of power. Google is currently not the largest email service provider; both Windows Live Hotmail and Yahoo @@ -255,7 +276,9 @@ websites utilize Google's JavaScript APIs, web site statistics or reCAPTCHA service, which indirectly exposes individuals to Google's supervision. -## Organisation for a change + +Organisation for a change +------------------------- Technology has never been neutral. Behind technology changes and innovations today lies commercial interests and social factors. On the @@ -307,7 +330,9 @@ attention. A declaration of principles serve as a founding document for the association, but still a high level of trust is laid on the elected officers. -## On the long term + +On the long term +---------------- We recommend and encourage everyone to perform their computer labour with free software at machines that are in their own possession. But @@ -327,7 +352,7 @@ No one in their right mind would put their blind trust in a government that was dabbling in surveillance on a scale anywhere near what Google is doing. But when it comes to Google, their marketing strategy has been so successful that many people need no additional guarantees that -Google will behave – people are willing to take Google's word +Google will behave - people are willing to take Google's word for it. The reasons behind the described changeover of the Internet are @@ -340,26 +365,28 @@ free alternatives. In the long-term, however, we realize that a larger social change on a structural level is necessary. The best we can hope for is to give a small contribution to bringing about that change. -## Footnotes +Footnotes +--------- -^1 Good, recent examples are the European Unions IPRED directive or -the ACTA agreement. +[^1]: Good, recent examples are the European Unions IPRED directive or + the ACTA agreement. -^2 Stallman uses *your own computing* to denote what we call *one's -own computer labour*. [2] We use the latter because of its broader -associations. +[^2]: Stallman uses *your own computing* to denote what we call *one's + own computer labour*. [2] We use the latter because of its broader + associations. -^3 Stallman points out that work performed as employee in some company -or in a cooperation project as Wikipedia is not one's own computer -work, but a part of that company's or project's work. In that case it -is not one's own freedom that is threatened, but the company's or -project's. (stallman 2010): +[^3]: Stallman points out that work performed as employee in some company + or in a cooperation project as Wikipedia is not one's own computer + work, but a part of that company's or project's work. In that case + it is not one's own freedom that is threatened, but the company's + or project's. (stallman 2010): -^4 Technically the parts of a network are *nodes*, which in the case -of Internet are servers, switches, and personal computers, and -*edges*, which are interconnecting wires. +[^4]: Technically the parts of a network are *nodes*, which in the case + of Internet are servers, switches, and personal computers, and + *edges*, which are interconnecting wires. -## References +References +---------- * [1] Turner, M. et.al. (2003). "Turning Software into a Service", Computer vol. 36, IEEE Computer Society 2003. -- cgit v1.2.3 From 43787b180ea5013c2652b09e052bf7b133de99be Mon Sep 17 00:00:00 2001 From: Guilhem Moulin Date: Sun, 22 May 2016 06:18:40 +0200 Subject: fix formatting --- ideology/fscons-2010.mdwn | 76 +++++++++++++++++++++++------------------------ 1 file changed, 37 insertions(+), 39 deletions(-) (limited to 'ideology') diff --git a/ideology/fscons-2010.mdwn b/ideology/fscons-2010.mdwn index 6368619..846312d 100644 --- a/ideology/fscons-2010.mdwn +++ b/ideology/fscons-2010.mdwn @@ -81,7 +81,7 @@ questions for further discussion during the conference. Antagen till konferensen ------------------------- +======================== Den 24 juli blev föredraget "Syndicated E-mail Service Against Software as a Service" antagen till temat "Infrastructure" på FSCONS @@ -157,6 +157,9 @@ segments of important infrastructure that millions of users depend on every day. Those who control the technology and its infrastructure also have power over its users. +[^1]: Good, recent examples are the European Unions IPRED directive or + the ACTA agreement. + Computing, computer labour, and power over the infrastructure ------------------------------------------------------------- @@ -180,6 +183,15 @@ object to computer work. In this context *computer labour* is all use of computers, and *own computer labour* is computer work performed for one's own part.[^3] +[^2]: Stallman uses *your own computing* to denote what we call *one's + own computer labour*. [2] We use the latter because of its broader + associations. +[^3]: Stallman points out that work performed as employee in some company + or in a cooperation project as Wikipedia is not one's own computer + work, but a part of that company's or project's work. In that case + it is not one's own freedom that is threatened, but the company's + or project's. (stallman 2010): + Internet and its servers ------------------------ @@ -197,6 +209,10 @@ independent. For example social networking sites, like Facebook, often require their users to perform their work directly on the company's servers. (Moglen 2010) +[^4]: Technically the parts of a network are *nodes*, which in the case + of Internet are servers, switches, and personal computers, and + *edges*, which are interconnecting wires. + Software as a service --------------------- @@ -244,11 +260,13 @@ concern to the sender, but there is generally no human activity (directly) involved and thus no actual work performed. In principle the same holds also for the process of receiving email. However, most popular email services are not content with that. Stallman writes, + > Some sites whose main service is publication and communication extend > it with *contact management*: keeping track of people you have > relationships with. Sending mail to those people for you is not SaaS, > but keeping track of your dealings with them, if substantial, is SaaS. > (Stallman 2010) + And using SaaS is not free computer labour. Furthermore, whether hiring a company for handling one's email imply usage of SaaS or non-free computer labour might not be the only matter of importance. @@ -365,44 +383,24 @@ free alternatives. In the long-term, however, we realize that a larger social change on a structural level is necessary. The best we can hope for is to give a small contribution to bringing about that change. -Footnotes ---------- - -[^1]: Good, recent examples are the European Unions IPRED directive or - the ACTA agreement. - -[^2]: Stallman uses *your own computing* to denote what we call *one's - own computer labour*. [2] We use the latter because of its broader - associations. - -[^3]: Stallman points out that work performed as employee in some company - or in a cooperation project as Wikipedia is not one's own computer - work, but a part of that company's or project's work. In that case - it is not one's own freedom that is threatened, but the company's - or project's. (stallman 2010): - -[^4]: Technically the parts of a network are *nodes*, which in the case - of Internet are servers, switches, and personal computers, and - *edges*, which are interconnecting wires. - References ---------- - * [1] Turner, M. et.al. (2003). "Turning Software into a Service", - Computer vol. 36, IEEE Computer Society 2003. - * [2] Stallman, R. M (2010). "Who does that server realy serve?", - Boston review, only web version - [[https://bostonreview.net/BR35.2/stallman.php]]. Revised version på - [[https://www.gnu.org/philosophy/who-does-that-server-really-serve.html]]. Fetched - 2010-08-30. - * [3] Moglen E. (2010). "Freedom in the Cloud", talk given to the New - York chapter of ISOC February 2nd 2010. Video available at - [[http://new.law.columbia.edu/isoc/eben_moglen_freedom_in_the_cloud.ogv]], - and transcription at - [[https://www.softwarefreedom.org/events/2010/isoc-ny/FreedomInTheCloud-transcript.html]]. Checked - 2010-09-10. - * [4] Free Software Foundation. "The Free Software Definition", - [[https://www.gnu.org/philosophy/free-sw.html]]. Fetched 2010-08-30. - * [5] Brownlow M. (2010). "Email and webmail statistics", - [[http://www.email-marketing-reports.com/metrics/email-statistics.htm]]. Updated - May 2010. First published April 2008. Fetched 2010-09-21. + 1. Turner, M. et.al. (2003). "Turning Software into a Service", Computer + vol. 36, IEEE Computer Society 2003. + 2. Stallman, R. M (2010). "Who does that server realy serve?", + Boston review, only web version + [[https://bostonreview.net/BR35.2/stallman.php]]. Revised version på + [[https://www.gnu.org/philosophy/who-does-that-server-really-serve.html]]. Fetched + 2010-08-30. + 3. Moglen E. (2010). "Freedom in the Cloud", talk given to the New + York chapter of ISOC February 2nd 2010. Video available at + [[http://new.law.columbia.edu/isoc/eben_moglen_freedom_in_the_cloud.ogv]], + and transcription at + [[https://www.softwarefreedom.org/events/2010/isoc-ny/FreedomInTheCloud-transcript.html]]. Checked + 2010-09-10. + 4. Free Software Foundation. "The Free Software Definition", + [[https://www.gnu.org/philosophy/free-sw.html]]. Fetched 2010-08-30. + 5. Brownlow M. (2010). "Email and webmail statistics", + [[http://www.email-marketing-reports.com/metrics/email-statistics.htm]]. Updated + May 2010. First published April 2008. Fetched 2010-09-21. -- cgit v1.2.3 From a855e689ab2040485649fcd71df1973f7d33a0ac Mon Sep 17 00:00:00 2001 From: Guilhem Moulin Date: Sun, 22 May 2016 06:20:09 +0200 Subject: fix formatting --- ideology/fscons-2010.mdwn | 10 +++++----- 1 file changed, 5 insertions(+), 5 deletions(-) (limited to 'ideology') diff --git a/ideology/fscons-2010.mdwn b/ideology/fscons-2010.mdwn index 846312d..dffae09 100644 --- a/ideology/fscons-2010.mdwn +++ b/ideology/fscons-2010.mdwn @@ -186,11 +186,11 @@ one's own part.[^3] [^2]: Stallman uses *your own computing* to denote what we call *one's own computer labour*. [2] We use the latter because of its broader associations. -[^3]: Stallman points out that work performed as employee in some company - or in a cooperation project as Wikipedia is not one's own computer - work, but a part of that company's or project's work. In that case - it is not one's own freedom that is threatened, but the company's - or project's. (stallman 2010): +[^3]: Stallman (Stallman 2010) points out that work performed as + employee in some company or in a cooperation project as Wikipedia + is not one's own computer work, but a part of that company's or + project's work. In that case it is not one's own freedom that is + threatened, but the company's or project's. Internet and its servers -- cgit v1.2.3 From cbcb9e15f51c8bf81d07970ac4f1bd102d2e0b09 Mon Sep 17 00:00:00 2001 From: Guilhem Moulin Date: Sun, 22 May 2016 06:21:43 +0200 Subject: typo --- ideology/fscons-2010.mdwn | 6 +++--- 1 file changed, 3 insertions(+), 3 deletions(-) (limited to 'ideology') diff --git a/ideology/fscons-2010.mdwn b/ideology/fscons-2010.mdwn index dffae09..5224ec7 100644 --- a/ideology/fscons-2010.mdwn +++ b/ideology/fscons-2010.mdwn @@ -183,9 +183,9 @@ object to computer work. In this context *computer labour* is all use of computers, and *own computer labour* is computer work performed for one's own part.[^3] -[^2]: Stallman uses *your own computing* to denote what we call *one's - own computer labour*. [2] We use the latter because of its broader - associations. +[^2]: Stallman (Stallman 2010) uses *your own computing* to denote what + we call *one's own computer labour*. We use the latter because of + its broader associations. [^3]: Stallman (Stallman 2010) points out that work performed as employee in some company or in a cooperation project as Wikipedia is not one's own computer work, but a part of that company's or -- cgit v1.2.3 From d0cef702346f2a0813d128e4f5ee5104a1b6295d Mon Sep 17 00:00:00 2001 From: Guilhem Moulin Date: Sun, 22 May 2016 07:26:35 +0200 Subject: Use Pandoc-style headings. --- ideology/princip.mdwn | 107 ++++++++++++++++++++++++++------------------------ 1 file changed, 55 insertions(+), 52 deletions(-) (limited to 'ideology') diff --git a/ideology/princip.mdwn b/ideology/princip.mdwn index 3d3e85b..958ad48 100644 --- a/ideology/princip.mdwn +++ b/ideology/princip.mdwn @@ -1,4 +1,5 @@ -# Förslag till principförklaring för Fripost +Förslag till principförklaring för Fripost +========================================== Notera att merparten av denna text skrevs under sommaren 2010 av Gustav Eek och Stefan Kangas i samband med allmänna efterforskningar @@ -7,12 +8,13 @@ fått sitt namn, utan gick under arbetsnamnet RAPS. [[!toc levels=2]] -## Inledning +Inledning +--------- I takt med ett ökande Internetanvändande hos en bredare befolkningsgrupp så har inflytandet över materialet på Internet och kommunikationsvägarna flyttats från Internets användare till stora -privata aktörer och annonsfirmor. Vi (fotnot: Principförklaringens +privata aktörer och annonsfirmor. Vi[^1](Principförklaringens författare, i skrivande stund Gustav Eek och Stefan Kangas) ser denna utveckling som en del i utvecklingen av det globalkapitalistiska civilsamhället, den världsordning, som råder idag. Befolkningens @@ -41,7 +43,8 @@ omvandling. Vi redogör för en hotbild mot vår frihet på Internet och i vardagen. Sedan presenteras idén med RAPS och föreningens principer och löften gentemot dess medlemmar. -## Bakgrund +Bakgrund +-------- Kommunikation och datadistribution via Internet ökar stadigt, och samtidigt blir Internet en alt viktigare del av samhällets @@ -55,7 +58,7 @@ sker över Internet. Detta avsnitt syftar till att ge en beskrivning av hur Internet används som kommunikationsinfrastruktur. -### Datorarbete och makten över tekniken +### Datorarbete och makten över tekniken ### Det är tydligt att den som har makt över tekniken har makt över dess användare. @@ -67,34 +70,35 @@ fyra friheterna* föreslår vi fyra minimikrav för att eget datorarbete ska kunna betraktas som fritt. I denna kontext innefattar *datorarbete* allt handahavande av datorer. Dit räknas skrivande och räknande såväl som kommunikation och datorspel. *Eget datorarbete* -är sådant datorarbete som utförs helt för egen del. (Fotnot: Richard -Stallman påpekar att om man utför arbete som anställd i något företag -eller i något samarbetsprojekt som t.ex. Wikipedia så är det inget -eget datorarbete utan del i deras datorarbete. I ett sådant läge är -det inte ens egen frihet som är hotad utan snarare dens som man -arbetar för eller med. (Stallman 2010)) +är sådant datorarbete som utförs helt för egen del.[^2] + +[^2]: Richard Stallman påpekar att om man utför arbete som anställd i + något företag eller i något samarbetsprojekt som t.ex. Wikipedia + så är det inget eget datorarbete utan del i deras datorarbete. I + ett sådant läge är det inte ens egen frihet som är hotad utan + snarare dens som man arbetar för eller med. (Stallman 2010). *Frihet* vad gäller *eget datorarbete* innebär 1. att arbetet utförs med uteslutande fria datorprogram, enligt Free - Software Foundations definition, - 1. att arbetet utförs med hårdvara som man äger och direkt - kontrollerar, - 1. att man själv äger och direkt kontrollerar den information man - arbetar med, - 1. att man själv äger och direkt kontrollerar resultatet av arbetet, - arbetets produkt. + Software Foundations definition, + 2. att arbetet utförs med hårdvara som man äger och direkt + kontrollerar, + 3. att man själv äger och direkt kontrollerar den information man + arbetar med, + 4. att man själv äger och direkt kontrollerar resultatet av arbetet, + arbetets produkt. Samma sak menas också med att "ha kontroll" över sitt datorarbete, eller att datorarbetet är *fritt*. Vi använder här termen "information" för att beteckna den data, de dokument, etc., som man arbetar med. -### Internet och Internets servrar +### Internet och Internets servrar ### Internet är från början konstruerat som ett *icke-hierarkiskt nät* (eng. *peer-to-peer network*), en decentraliserad struktur där varje -del(fotnot: man brukar prata om nät som bestående av *noder* och +del[^3](man brukar prata om nät som bestående av *noder* och *kanter*. Noderna i Internät är servrar, växlar och persondatorer.) av nätet är självständig och självbestämmande. (Moglen 2010) Denna decentraliserade struktur möjliggör för alla deltagare att på lika @@ -130,7 +134,7 @@ därför att de är helt centraliserade. > driftsledning ger en garant för tillit bortom en rent affärsmässig > relation (Stallman 2010). -### Datorprogram som tjänst +### Datorprogram som tjänst ### *Datorprogram som tjänst*, eng. *Software as a Service* (SaaS), innebär i en vid betydelse att användare inbjuds till att utföra sitt @@ -158,7 +162,7 @@ datorprogram). Och för det andra så, om arbetet utförs på en server, så är användaren inte garanterad att arbetetes produkt alltid kommer finnas tillgänglig när användaren så önskar. -### Gratistjänster, finns de? +### Gratistjänster, finns de? ### Många Internettjänster omnämns ofta missvisande som gratistjänster, men det är dags att lyftafram och diskutera tjänsternas dolda @@ -167,7 +171,7 @@ pengar så är det genom inflytande, kontroll, makt, integritet eller rent arbete. Googles så kallade gratistjänst för e-post är ett bra -exempel. (fotnot: Det är meningsfullt att här markera särskilt mot +exempel.[^4](Det är meningsfullt att här markera särskilt mot Google, då de har en så dominerande ställning att den på många områden börjar likna ett monopol, på samma sätt som GNU/Linux-förespråkare ofta vänder sig specifikt mot Microsoft.) Användare av tjänsten får @@ -190,10 +194,10 @@ integritet lätt som en fjäder i förhållande till nästa kvartalsrapport. Andra företag kanske har mindre information att exploatera, men grundproblemen är i samtliga fall desamma. -### Öppna och slutna standarder och protokoll +### Öppna och slutna standarder och protokoll ### I praktiken har man rutat in en del av internet och slagit upp en -skylt som säger: "privat område – obehöriga äga ej tilträde". Så kan +skylt som säger: "privat område - obehöriga äga ej tilträde". Så kan man exempelvis inte starta en egen del av Facebook och koppla ihop det med det övriga. I den mån man kan göra något eget måste man helt underställa sig de spelregler som Facebook själva har bestämt. Vi har @@ -205,7 +209,7 @@ ansvarsfrihet för företaget samtidigt som det ger företaget makt att göra nästan vad som helst med den information man skapar eller publicerar på tjänsten. -### Övervakning och privatliv +### Övervakning och privatliv ### En ständigt ökande del av vår kommunikation sker via Internet. Formerna för kommunikation är en angelägenhet för alla som deltar i @@ -219,18 +223,18 @@ Google är redan nämnt. Tekniken är alltså aldrig neutral. Vad som ligger bakom till synes "neutrala" och "tekniska" förändringar eller innovationer är sociala -faktorer – ibland politiska opinioner som de kommer till uttryck i +faktorer - ibland politiska opinioner som de kommer till uttryck i allmänna val, men oftare teknikföretagens ägarförhållanden och deras behov av att göra vinst. Sådana affärsintressen kommer aldrig kunna garantera oss den makt över tekniken som vi menar att alla borde ha rätt till. Att använda den fritt. -### E-post +### E-post ### Som redan nämnts är e-postandet inget undantag från tendensen att informationens jättar sprids. I Göteborg har Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet lagt ut sitt e-postsystem på -entreprenad till Microsoft respektive Google.(fotnot: Lite historia om +entreprenad till Microsoft respektive Google.[^5](Lite historia om Hotmail, Outlook och ägandeskap. Googles e-posttjänst är Gmail.) Chalmers motiverar: @@ -274,7 +278,8 @@ Loggar på nätets servrar och det kuvert som ingår i SMTP protokollet är omöjligt att dölja för utomstående, men Ämnesrad och innehåll däremot... (Något om kryptering och signering) -## Organisering för förändring +Organisering för förändring +--------------------------- Den dystra tendens som beskrivits, att vi lägger vår frihet händerna på stora transnationella företag, gäller inte bara vårt @@ -292,7 +297,7 @@ datorarbete vi gör är fritt, och sky kommunikation över protokoll som inte är öppna. En utväg som tar tillbaka makten över tekniken och lägger den i folkets händer. -### RAPS den fria e-postföreningen +### RAPS den fria e-postföreningen ### Vår idé är att starta en förening som tar tillbaka makten över en liten men viktig del av våra liv: vår e-post. Det är ett problem @@ -311,7 +316,7 @@ Föreningen måste sätta interndemokratin och genomskinlighet i första rummet. Om föreningen fattar beslut som bygger på andra grunder än de som finns i denna principförklaring, urholkar det hela idén med föreningen. Detta är den främsta garanten för att dessa värden -efterlevs – att styrelsen aktivt arbetar för att förverkliga +efterlevs - att styrelsen aktivt arbetar för att förverkliga dem. Årsmötets rätt att revoltera mot föreningens ledningen är en grundläggande princip, som garant mot alla tendenser till ledningens byråkratisering. @@ -327,12 +332,12 @@ inriktningen på verksamheten i en speciell riktning, exempelvis med riktade bidrag till speciella former av verksamhet. Detta kringskär medlemsdemokratin på ett oacceptabelt sätt. Bara föreningens medlemmar ska ha rätt att fatta beslut som påverkar föreningens -direkta verksamhet. (fotnot: Om däremot bidrag finns för en +direkta verksamhet.[^6](Om däremot bidrag finns för en verksamhet som föreningen ändå hade tänkt genomföra så faller dessa argument, åtminstone så länge föreningen inte gör sig beroende av dessa bidrag.) -### Föreningens principer +### Föreningens principer ### Syftet med att blida en förening likt RAPS, den fria e-postföreningen, är att möjliggöra för enskilda att ta kontroll över sitt @@ -361,29 +366,24 @@ RAPS och dess administration lovar 1. att ta emot e-post för medlemmar på ett tillförlitligt sätt, 2. att skydda medlemmars integritet, dvs. att aldrig - 1. läsa eller analysera medlemmars e-post, vare sig fysiskt eller - via datorprogram, - - 1. samla statistik om eller analysera medlemmars e-posttrafik via - föreningens servrar, - - 1. under inga omständigheter lämna ut uppgifter om medlemmar, - deras e-post eller andra förehavanden, eller något annat till - tredje part, (fotnot: göres undantag om lagen säger så?) - + via datorprogram, + 3. samla statistik om eller analysera medlemmars e-posttrafik via + föreningens servrar, + 5. under inga omständigheter lämna ut uppgifter om medlemmar, + deras e-post eller andra förehavanden, eller något annat till + tredje part,[^7](göres undantag om lagen säger så?) 3. att sörja för god transparens vad gäller administration, ekonomi - och styrning, och - + och styrning, och 4. att aldrig växa sig stor. För att sörja för punkt 1 ovan, dvs. driftsäkerheten, sparar RAPS -logar och tekninsk information. Men som punkt 2.1–3 säger är +logar och tekninsk information. Men som punkt 2.1-3 säger är föreningen beredd att gå långt för att denna information inte ska komma andra till del, vilket t.ex. skulle kunna innebära förnekande om dess existens eller radering. -### Motargument +### Motargument ### Man får väl det man betalar för? Inget kan vara gratis! Google måste få tjäna pengar, etc. @@ -417,7 +417,8 @@ kontrollerad infrastruktur för e-post och allt annat. Helst skulle vi se att det fanns en Folkets tekniska infrastrukturkommité i varje kvarter, men än så länge... -## Långsiktiga framtidsutsikter/Avslutning +Långsiktiga framtidsutsikter/Avslutning +--------------------------------------- Vår förening är inte en modell för en slutgiltig lösning på de problem vi beskrivit ovan. Vår förhoppning är att dessa våra idéer ska @@ -439,13 +440,15 @@ knyta näven i byxfickorna, beklaga utvecklingen på vår kammare och hoppas att någon annan löser problem åt oss. Vi tar det i våra egna händer. Tillsammans är vi starka. -## Noter +Noter +----- -Not 1: "[...] every switch in the Net is an independent, free-standing +Not 1: "[…] every switch in the Net is an independent, free-standing entity whose volition is equivalent to the volition of th human beings who whant to control it." -## Referenser +Referenser +---------- * Turner, M. et.al. (2003). "Turning Software into a Service", *Computer* vol. 36, IEEE Computer Society 2003. -- cgit v1.2.3 From 7a4aa6ce34beded86925c82fc1eee0ca9d93b666 Mon Sep 17 00:00:00 2001 From: Guilhem Moulin Date: Sun, 22 May 2016 07:31:32 +0200 Subject: Fix footnotes. --- ideology/princip.mdwn | 59 +++++++++++++++++++++++++++++---------------------- 1 file changed, 34 insertions(+), 25 deletions(-) (limited to 'ideology') diff --git a/ideology/princip.mdwn b/ideology/princip.mdwn index 958ad48..564f645 100644 --- a/ideology/princip.mdwn +++ b/ideology/princip.mdwn @@ -14,8 +14,7 @@ Inledning I takt med ett ökande Internetanvändande hos en bredare befolkningsgrupp så har inflytandet över materialet på Internet och kommunikationsvägarna flyttats från Internets användare till stora -privata aktörer och annonsfirmor. Vi[^1](Principförklaringens -författare, i skrivande stund Gustav Eek och Stefan Kangas) ser denna +privata aktörer och annonsfirmor. Vi[^1] ser denna utveckling som en del i utvecklingen av det globalkapitalistiska civilsamhället, den världsordning, som råder idag. Befolkningens vardagliga behov tillgodoses idag av transnationella initiativ, men @@ -43,6 +42,9 @@ omvandling. Vi redogör för en hotbild mot vår frihet på Internet och i vardagen. Sedan presenteras idén med RAPS och föreningens principer och löften gentemot dess medlemmar. +[^1]: Principförklaringens författare, i skrivande stund Gustav Eek och + Stefan Kangas. + Bakgrund -------- @@ -72,12 +74,6 @@ ska kunna betraktas som fritt. I denna kontext innefattar räknande såväl som kommunikation och datorspel. *Eget datorarbete* är sådant datorarbete som utförs helt för egen del.[^2] -[^2]: Richard Stallman påpekar att om man utför arbete som anställd i - något företag eller i något samarbetsprojekt som t.ex. Wikipedia - så är det inget eget datorarbete utan del i deras datorarbete. I - ett sådant läge är det inte ens egen frihet som är hotad utan - snarare dens som man arbetar för eller med. (Stallman 2010). - *Frihet* vad gäller *eget datorarbete* innebär 1. att arbetet utförs med uteslutande fria datorprogram, enligt Free @@ -94,13 +90,17 @@ eller att datorarbetet är *fritt*. Vi använder här termen "information" för att beteckna den data, de dokument, etc., som man arbetar med. +[^2]: Richard Stallman påpekar att om man utför arbete som anställd i + något företag eller i något samarbetsprojekt som t.ex. Wikipedia + så är det inget eget datorarbete utan del i deras datorarbete. I + ett sådant läge är det inte ens egen frihet som är hotad utan + snarare dens som man arbetar för eller med. (Stallman 2010). + ### Internet och Internets servrar ### Internet är från början konstruerat som ett *icke-hierarkiskt nät* (eng. *peer-to-peer network*), en decentraliserad struktur där varje -del[^3](man brukar prata om nät som bestående av *noder* och -*kanter*. Noderna i Internät är servrar, växlar och persondatorer.) -av nätet är självständig och självbestämmande. (Moglen 2010) Denna +del[^3] av nätet är självständig och självbestämmande. (Moglen 2010) Denna decentraliserade struktur möjliggör för alla deltagare att på lika villkor uttrycka åsikter, dela filer, marknadsföra burktomat eller vad som helst som faller en in. @@ -134,6 +134,9 @@ därför att de är helt centraliserade. > driftsledning ger en garant för tillit bortom en rent affärsmässig > relation (Stallman 2010). +[^3]: man brukar prata om nät som bestående av *noder* och *kanter*. + Noderna i Internät är servrar, växlar och persondatorer. + ### Datorprogram som tjänst ### *Datorprogram som tjänst*, eng. *Software as a Service* (SaaS), @@ -171,10 +174,7 @@ pengar så är det genom inflytande, kontroll, makt, integritet eller rent arbete. Googles så kallade gratistjänst för e-post är ett bra -exempel.[^4](Det är meningsfullt att här markera särskilt mot -Google, då de har en så dominerande ställning att den på många områden -börjar likna ett monopol, på samma sätt som GNU/Linux-förespråkare -ofta vänder sig specifikt mot Microsoft.) Användare av tjänsten får +exempel.[^4] Användare av tjänsten får förvisso, utan att behöva betala, en e-posttjänst med det mesta av vad man normalt förväntar sig av en sådan. Vad man också får, och även detta "gratis" är ständigt spioneri. Google går systematiskt igenom @@ -194,6 +194,11 @@ integritet lätt som en fjäder i förhållande till nästa kvartalsrapport. Andra företag kanske har mindre information att exploatera, men grundproblemen är i samtliga fall desamma. +[^4]: Det är meningsfullt att här markera särskilt mot Google, då de har + en så dominerande ställning att den på många områden börjar likna + ett monopol, på samma sätt som GNU/Linux-förespråkare ofta vänder + sig specifikt mot Microsoft. + ### Öppna och slutna standarder och protokoll ### I praktiken har man rutat in en del av internet och slagit upp en @@ -234,9 +239,7 @@ rätt till. Att använda den fritt. Som redan nämnts är e-postandet inget undantag från tendensen att informationens jättar sprids. I Göteborg har Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet lagt ut sitt e-postsystem på -entreprenad till Microsoft respektive Google.[^5](Lite historia om -Hotmail, Outlook och ägandeskap. Googles e-posttjänst är Gmail.) -Chalmers motiverar: +entreprenad till Microsoft respektive Google.[^5] Chalmers motiverar: > (Citat från webplatsen här) @@ -278,6 +281,9 @@ Loggar på nätets servrar och det kuvert som ingår i SMTP protokollet är omöjligt att dölja för utomstående, men Ämnesrad och innehåll däremot... (Något om kryptering och signering) +[^5] Lite historia om Hotmail, Outlook och ägandeskap. Googles + e-posttjänst är Gmail. + Organisering för förändring --------------------------- @@ -332,10 +338,11 @@ inriktningen på verksamheten i en speciell riktning, exempelvis med riktade bidrag till speciella former av verksamhet. Detta kringskär medlemsdemokratin på ett oacceptabelt sätt. Bara föreningens medlemmar ska ha rätt att fatta beslut som påverkar föreningens -direkta verksamhet.[^6](Om däremot bidrag finns för en -verksamhet som föreningen ändå hade tänkt genomföra så faller dessa -argument, åtminstone så länge föreningen inte gör sig beroende av -dessa bidrag.) +direkta verksamhet.[^6] + +[^6]: Om däremot bidrag finns för en verksamhet som föreningen ändå hade + tänkt genomföra så faller dessa argument, åtminstone så länge + föreningen inte gör sig beroende av dessa bidrag. ### Föreningens principer ### @@ -372,7 +379,7 @@ RAPS och dess administration lovar föreningens servrar, 5. under inga omständigheter lämna ut uppgifter om medlemmar, deras e-post eller andra förehavanden, eller något annat till - tredje part,[^7](göres undantag om lagen säger så?) + tredje part,[^7] 3. att sörja för god transparens vad gäller administration, ekonomi och styrning, och 4. att aldrig växa sig stor. @@ -383,6 +390,8 @@ föreningen beredd att gå långt för att denna information inte ska komma andra till del, vilket t.ex. skulle kunna innebära förnekande om dess existens eller radering. +[^7]: göres undantag om lagen säger så? + ### Motargument ### Man får väl det man betalar för? Inget kan vara gratis! Google måste @@ -403,8 +412,8 @@ eller Bahnhof. Om du ändå vill ha en lista, här är den: * Inget vinstintresse. Alla pengar vi får in går till föreningens - verksamhet, som är att hålla igång eposttjänster och - informationsspridning. + verksamhet, som är att hålla igång eposttjänster och + informationsspridning. * Genomskinlighet. Allt som sker beslutas demokratiskt och öppet. * Medlemmarna har makten. På föreningens årsmöten formar vi föreningen gemensamt, fattar viktiga beslut och stakar ut den -- cgit v1.2.3 From 64f5676f0fcdeea3edec79ba6e77e0728859a1c1 Mon Sep 17 00:00:00 2001 From: Guilhem Moulin Date: Sun, 22 May 2016 07:37:50 +0200 Subject: Use Pandoc-style headings. --- ideology/princip.mdwn | 6 +----- 1 file changed, 1 insertion(+), 5 deletions(-) (limited to 'ideology') diff --git a/ideology/princip.mdwn b/ideology/princip.mdwn index 564f645..30dfa07 100644 --- a/ideology/princip.mdwn +++ b/ideology/princip.mdwn @@ -461,17 +461,13 @@ Referenser * Turner, M. et.al. (2003). "Turning Software into a Service", *Computer* vol. 36, IEEE Computer Society 2003. - * Stallman, R. M (2010). "Who does that server realy serve?", *Boston review*, endast nätupplaga [[https://bostonreview.net/BR35.2/stallman.php]]. Reviderad version på [[https://www.gnu.org/philosophy/who-does-that-server-really-serve.html]]. - - * Molgen ... - + * Molgen … * Wikipedia, "Software as a service", [[https://en.wikipedia.org/wiki/Software_as_a_service]]. Hämtad 2010-08-28. - * Free Software Foundation. "The Free Software Definition", [[https://www.gnu.org/philosophy/free-sw.html]]. Hämtad 2010-08-30. -- cgit v1.2.3