From 4bc5505ee19ca0b66bdaf375d0af9f77e1daa790 Mon Sep 17 00:00:00 2001 From: Gustav Eek Date: Tue, 20 Jan 2015 20:03:18 +0100 Subject: Website merge, ideological texts added Two ideologically important texts were found in the org-mode based website's *from_wiki* directory: *princip.txt* and *fscons.txt*, a suggestion to declaration of principals for Fripost and an article text for FSCONS 2010. An *ideology* category (directory) is created with an overview page, *ideology.mdwn* and to content pages *princip.mdwn* and *fscons-2010.mdwn*. The index, *index.mdwn* is updated accordingly. --- ideology/princip.mdwn | 469 ++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++ 1 file changed, 469 insertions(+) create mode 100644 ideology/princip.mdwn (limited to 'ideology/princip.mdwn') diff --git a/ideology/princip.mdwn b/ideology/princip.mdwn new file mode 100644 index 0000000..5e5a304 --- /dev/null +++ b/ideology/princip.mdwn @@ -0,0 +1,469 @@ +# Förslag till principförklaring för Fripost + +Notera att merparten av denna text skrevs under sommaren 2010 av +Gustav Eek och Stefan Kangas i samband med allmänna efterforskningar +inför grundandet av föreningen. Notera t.ex. att Fripost ännu inte +fått sitt namn, utan gick under arbetsnamnet RAPS. + +[[!toc levels=2]] + +## Inledning + +I takt med ett ökande Internetanvändande hos en bredare +befolkningsgrupp så har inflytandet över materialet på Internet och +kommunikationsvägarna flyttats från Internets användare till stora +privata aktörer och annonsfirmor. Vi (fotnot: Principförklaringens +författare, i skrivande stund Gustav Eek och Stefan Kangas) ser denna +utveckling som en del i utvecklingen av det globalkapitalistiska +civilsamhället, den världsordning, som råder idag. Befolkningens +vardagliga behov tillgodoses idag av transnationella initiativ, men +det är samma initiativ som kontrollerar och (faktiskt) *producerar* +dessa behov; samma aktörer som skapar den kultur som konsumeras skapar +också den kulturella efterfrågan. Internet och dess kommunikativa +infrastruktur är här inget undantag. Effekten blir till och med +förstärkt i och med Internets interaktiva egenskap, som ger dessa +aktörer kontroll, inte bara över vilka budskap som sänds till +samhällets medborgare, utan också vad och på vad sätt de kommunicerar +med varandra. + +Vi tycker att denna tendens är olycklig. Utvecklingen måste ta en +annan väg, en väg som bevarar friheten och möjligheterna som är +inneboende i tekniken, men som ... Ta infrastrukturen i egna +händer... organisering för stabilitet etc... + +RAPS den fria e-postföreningen vänder sig mot den annars allenarådande +tendensen att såväl formandet av kultur och livsstilar som produktionen +av och inflytandet över kommunikativ infrastruktur koncentreras i +transnationella aktörer som minskar i antal men växer i storlek. + +I denna principförklaring diskuteras först infrastrukturens +omvandling. Vi redogör för en hotbild mot vår frihet på Internet och i +vardagen. Sedan presenteras idén med RAPS och föreningens principer +och löften gentemot dess medlemmar. + +## Bakgrund + +Kommunikation och datadistribution via Internet ökar stadigt, och +samtidigt blir Internet en alt viktigare del av samhällets +infrastruktur. Sedan 1990-talets början har det skett en explosion i +användandet av inte bara e-post utan även av snabbmeddelanden, som +ICQ, IRC och Jabber, och andra sociala medier som Facebook. Men det är +inte bara det. Också lejonparten av kontakten med samhällets +institutioner, banker och myndigheter, inköp och informationssökning +sker över Internet. + +Detta avsnitt syftar till att ge en beskrivning av hur Internet +används som kommunikationsinfrastruktur. + +### Datorarbete och makten över tekniken + +Det är tydligt att den som har makt över tekniken har makt över dess +användare. + +Free Software Foundation har publicerat *de fyra friheterna* som +utgör minimikravet för *fria datorprogram*. (Free Software +Foundation "The Free Software Definition") Som komplement till *de +fyra friheterna* föreslår vi fyra minimikrav för att eget datorarbete +ska kunna betraktas som fritt. I denna kontext innefattar +*datorarbete* allt handahavande av datorer. Dit räknas skrivande och +räknande såväl som kommunikation och datorspel. *Eget datorarbete* +är sådant datorarbete som utförs helt för egen del. (Fotnot: Richard +Stallman påpekar att om man utför arbete som anställd i något företag +eller i något samarbetsprojekt som t.ex. Wikipedia så är det inget +eget datorarbete utan del i deras datorarbete. I ett sådant läge är +det inte ens egen frihet som är hotad utan snarare dens som man +arbetar för eller med. (Stallman 2010)) + +*Frihet* vad gäller *eget datorarbete* innebär + + 1. att arbetet utförs med uteslutande fria datorprogram, enligt Free + Software Foundations definition, + 1. att arbetet utförs med hårdvara som man äger och direkt + kontrollerar, + 1. att man själv äger och direkt kontrollerar den information man + arbetar med, + 1. att man själv äger och direkt kontrollerar resultatet av arbetet, + arbetets produkt. + +Samma sak menas också med att "ha kontroll" över sitt datorarbete, +eller att datorarbetet är *fritt*. Vi använder här termen +"information" för att beteckna den data, de dokument, etc., som man +arbetar med. + +### Internet och Internets servrar + +Internet är från början konstruerat som ett *icke-hierarkiskt nät* +(eng. *peer-to-peer network*), en decentraliserad struktur där varje +del(fotnot: man brukar prata om nät som bestående av *noder* och +*kanter*. Noderna i Internät är servrar, växlar och persondatorer.) +av nätet är självständig och självbestämmande. (Moglen 2010) Denna +decentraliserade struktur möjliggör för alla deltagare att på lika +villkor uttrycka åsikter, dela filer, marknadsföra burktomat eller vad +som helst som faller en in. + +Trots detta är Internet idag, sett ur många vardagliga användares +perspektiv, strukturerat på ett hierarkiskt vis kring ett minskande +antal servrar av växande storlek. Man måste ansluta till servern för +att kunna arbeta med sin information. I och med att sådana +Internettjänster av olika slag blir vanligare och mer komplexa +begränsas användarnas makt över sin datoranvändning. Man reduceras +till passiv konsument av en tjänst som man får tillgång till enbart +under allt-eller-ingetliknande omständigheter. Den egentliga makten +över tekniken har koncentrerats i händerna en eller ett fåtal aktörer. + +Det egentliga syftet med en server på Internet är historiskt att samla +och publicera information från serverns klienter. (Moglen 2010) Numera +så sker publiceringen inte längre i ett separat steg utan är en +integrerad och nödvändig del i det normala bruket av servertjänsten. + +Denna förändring har skett snabbt och utan demokratisk diskussion, +vilket förvisso ofta är fallet när det kommer till teknik. Sociala +medier har skapat helt nya sätt att kommunicera och snabbt sprida +information. Samtidigt har det sätt på vilket de sociala medierna växt +fram lett till att ett fåtal företag kunnat monopolisera dem. I kraft +av sin blotta storlek har alternativ helt marginaliserats. Ovanpå det +gamla decentraliserade nätverket Internet, har helt nya nätverkt vuxit +fram. De här nätverken skiljer sig från det gamla internet redan +därför att de är helt centraliserade. + +> Om man måste använda en server, då ska man använda en server vars +> driftsledning ger en garant för tillit bortom en rent affärsmässig +> relation (Stallman 2010). + +### Datorprogram som tjänst + +*Datorprogram som tjänst*, eng. *Software as a Service* (SaaS), +innebär i en vid betydelse att användare inbjuds till att utföra sitt +datorarbete på eller via en nätserver på Internet eller på ett lokalt +nät (LAN) med datorprogram som kör på den servern. Ett centralt syfte +med SaaS är att separera *innehav* och *ägandeskap* av +datorprogram från dess *användande* (Turner 2003); man säger att +programen "licencieras vi anfodran" (Wikipedia "Software as a +service"). Visionen från förespråkare är en dynamisk +datorprogramsmarknad där tjänster sätts samman och levereras just vid +användandet efter slutanvändarens momentana behov (Turner 2003). + +De flesta proprietära datorprogram levereras idag helt eller delvis +efter dessa principer, men här används SaaS i enighet med Richard +Stallman (2010) något smalare för att beteckna datoranvändande som +inte sker på hårdvara som användaren själv besitter. Exempel på +populära Internet-tjänster som kan anses vara datorprogram som tjänst +är Google Docs, Facebook, och div. spel på Internet. Problemet med +SaaS är att det i dubbel bemärkelse förvägrar användaren kontroll över +sitt datorarbete. För det första så är användaren inte garanterad att +arbete går att upprepa eller fortsätta eftersom omständigheterna för +programmens distribution kan ändras alt efter leverantörens önskemål +(vilket också gäller allt datorarbete med proprietära +datorprogram). Och för det andra så, om arbetet utförs på en server, +så är användaren inte garanterad att arbetetes produkt alltid kommer +finnas tillgänglig när användaren så önskar. + +### Gratistjänster, finns de? + +Många Internettjänster omnämns ofta missvisande som gratistjänster, +men det är dags att lyftafram och diskutera tjänsternas dolda +kostnader. Det finns alltid ett pris att betala, om det inte är i +pengar så är det genom inflytande, kontroll, makt, integritet eller +rent arbete. + +Googles så kallade gratistjänst för e-post är ett bra +exempel. (fotnot: Det är meningsfullt att här markera särskilt mot +Google, då de har en så dominerande ställning att den på många områden +börjar likna ett monopol, på samma sätt som GNU/Linux-förespråkare +ofta vänder sig specifikt mot Microsoft.) Användare av tjänsten får +förvisso, utan att behöva betala, en e-posttjänst med det mesta av vad +man normalt förväntar sig av en sådan. Vad man också får, och även +detta "gratis" är ständigt spioneri. Google går systematiskt igenom +e-brev och visar reklam skräddarsytt för just den användaren. Google +kan också koppla ihop informationen från med ett konto, som gör att de +kan spåra många av de webbplatser du besöker, vilken information man +söker efter och vilka klipp du ser på Youtube. Trots sitt starka +varumärke och sin marknadsföringsslogan "do no evil" är de alltså +värre än många andra. + +Vi har inga garantier för att de följer sin slogan, hur många gånger +de en upprepar den. Det är inte användarna som har makten över +Google, ja faktiskt inte ens de som arbetar där. Det är företagets +ägare som har sista ordet, och i vanlig ordning fattas beslut på +styrelsemöten och bolagsstämmor. På dessa möten väger din och min +integritet lätt som en fjäder i förhållande till nästa +kvartalsrapport. Andra företag kanske har mindre information att +exploatera, men grundproblemen är i samtliga fall desamma. + +### Öppna och slutna standarder och protokoll + +I praktiken har man rutat in en del av internet och slagit upp en +skylt som säger: "privat område – obehöriga äga ej tilträde". Så kan +man exempelvis inte starta en egen del av Facebook och koppla ihop det +med det övriga. I den mån man kan göra något eget måste man helt +underställa sig de spelregler som Facebook själva har bestämt. Vi har +blivit tillvanda vid extrem centralisering, integritetsproblem som +inte tas på allvar och bristande kontroll över vår information. De +användaravtal man måste acceptera för att släppas in i de +monopoliserade tjänsterna innehåller ofta nära nog fullständig +ansvarsfrihet för företaget samtidigt som det ger företaget makt att +göra nästan vad som helst med den information man skapar eller +publicerar på tjänsten. + +### Övervakning och privatliv + +En ständigt ökande del av vår kommunikation sker via Internet. +Formerna för kommunikation är en angelägenhet för alla som deltar i +den. Så exempelvis har vi traditionellt haft stränga regler för hur +myndigheter och andra får bete sig vad gäller exempelvis förbud mot +telefonavlyssning eller posthemligheten. Starka regler kring fri +kommunikation är avgörande för att garantera individuella och +kollektiva demokratiska fri- och rättigheter. + +Google är redan nämnt. + +Tekniken är alltså aldrig neutral. Vad som ligger bakom till synes +"neutrala" och "tekniska" förändringar eller innovationer är sociala +faktorer – ibland politiska opinioner som de kommer till uttryck i +allmänna val, men oftare teknikföretagens ägarförhållanden och deras +behov av att göra vinst. Sådana affärsintressen kommer aldrig kunna +garantera oss den makt över tekniken som vi menar att alla borde ha +rätt till. Att använda den fritt. + +### E-post + +Som redan nämnts är e-postandet inget undantag från tendensen att +informationens jättar sprids. I Göteborg har Chalmers tekniska +högskola och Göteborgs universitet lagt ut sitt e-postsystem på +entreprenad till Microsoft respektive Google.(fotnot: Lite historia om +Hotmail, Outlook och ägandeskap. Googles e-posttjänst är Gmail.) +Chalmers motiverar: + +> (Citat från webplatsen här) + +> (eller GU:s, vad som passar bäst) + +Också institutioner som utan problem skulle kunna förbli oberoende +lockas alltså fördelarna som storskaligheten bär med sig. + +Vi kommer här inte redogöra för detaljerna i hur förmedlingen av +e-post går till men för diskussionens fullständighet behöver vissa +saker nämnas. E-post består av... (E-postinfrastrukturen extremt kort: +SMTP, Mx, POP, IMAP, och inte minst DNS) + +Huruvida e-post som sådan kan anses vara datorprogram som tjänst är +inte helt klart, men de tjänster som Microsoft och Google levererar +gör definitivt mer än bara skickar e-post. Stallman skriver: + +> Vissa sidor vars huvudsakliga tjänst är publicering och +> kommunikation utökar detta med "kontakthantering": att hålla reda på +> personer som du har kontakt med. Att skicka e-post till dessa +> personer är inte datorprogram som tjänst, men att hålla reda på dina +> förehavanden med dem är datorprogram som tjänst (Stallman 2010). + +Enligt Fria e-postföreningens definition av fritt +datorarbete innefattas skrivandeprocessen och det initiala +sändinitiativet i eget datorarbete men inte själva förmedlingen av +e-posten. (Motivera mer) Mottagandet av e-post däremot är eget +datorarbete. Från den stund då sändaren mottagit en bekräftelse på att +e-brevet anlänt är man utelämnad till att själv ta hand om e-posten. + +E-post är dessutom ett medium som alltid använts till att avhandla +strängt privata ämnen, och för många den viktigaste delen i deras +Internetanvändning, om än kanske inte alltid den mest +tidskrävande. Som nämnt är antalet länkar mellan sändare och mottagare +många och möjligheterna... (fortsatt utläggning om privatlivet, +spionage och övervakning) + +Loggar på nätets servrar och det kuvert som ingår i SMTP protokollet +är omöjligt att dölja för utomstående, men Ämnesrad och innehåll +däremot... (Något om kryptering och signering) + +## Organisering för förändring + +Den dystra tendens som beskrivits, att vi lägger vår frihet händerna +på stora transnationella företag, gäller inte bara vårt +datoranvändande. Hela vår vardag genomsyras av den globalkapitaliska +världsordningen. Utvecklingen är inte önskvärd, men frågan är vilka +möjligheter det finns för enkla världsmedborgare att åstadkomma en +förändring, för sig själva och för världen i stort. (Se vidare. Naomi +klein *No logo*, Hart och Negri *Imperiet*, Mikael Löfgren +*Sorgens globala diktatur*. Man kan säkert göra prettolistan längre) + +Vad vi faktiskt kan göra är att besluta oss för att inte ge efter och +inte ge bort något till eller nytja oss av de stora ickedemokratiska +institutionerna som Google och Microsoft, besluta oss för att allt +datorarbete vi gör är fritt, och sky kommunikation över protokoll som +inte är öppna. En utväg som tar tillbaka makten över tekniken och +lägger den i folkets händer. + +### RAPS den fria e-postföreningen + +Vår idé är att starta en förening som tar tillbaka makten över en +liten men viktig del av våra liv: vår e-post. Det är ett problem +bland många men det är ett där vi tror oss ha en början på en lösning. + +Vi måste för det första ha den tekniska infrastruktur som krävs för +att driva en e-posttjänst. Denna måste konfigureras och ges åtkomst +till internet. Även om vi till en början kommer förlita oss på donerad +och utlånad hårdvara och internetåtkomst, måste vi på sikt bli +oberoende av enskilda individers givmildhet i detta avseende. Vi tror +att problemen i detta avseende är ganska små. Den som konkret +ansvarar för driften av detta måste bli styrelsen och av dem utsedda +ideellt arbetande funktionärer. + +Föreningen måste sätta interndemokratin och genomskinlighet i första +rummet. Om föreningen fattar beslut som bygger på andra grunder än de +som finns i denna principförklaring, urholkar det hela idén med +föreningen. Detta är den främsta garanten för att dessa värden +efterlevs – att styrelsen aktivt arbetar för att förverkliga +dem. Årsmötets rätt att revoltera mot föreningens ledningen är en +grundläggande princip, som garant mot alla tendenser till ledningens +byråkratisering. + +Det kan inte vara gratis att vara medlem i föreningen. Samtidigt som +detta kan göra att vissa med ekonomiska svårigheter får svårt att +delta, tvingas vi inse att självfinansiering är det enda sättet att +garantera ett långsiktigt oberoende och självbestämmande. Om vi +skulle acceptera att göra verksamheten beroende av statliga eller +kommunala bidrag, skulle vi också acceptera att man eventuellt ställer +vissa krav på verksamheten. Bidragsgivarna kan vilja styra +inriktningen på verksamheten i en speciell riktning, exempelvis med +riktade bidrag till speciella former av verksamhet. Detta kringskär +medlemsdemokratin på ett oacceptabelt sätt. Bara föreningens +medlemmar ska ha rätt att fatta beslut som påverkar föreningens +direkta verksamhet. (fotnot: Om däremot bidrag finns för en +verksamhet som föreningen ändå hade tänkt genomföra så faller dessa +argument, åtminstone så länge föreningen inte gör sig beroende av +dessa bidrag.) + +### Föreningens principer + +Syftet med att blida en förening likt RAPS, den fria e-postföreningen, +är att möjliggöra för enskilda att ta kontroll över sitt +datoranvändande. Tillsammans besitter vi kunskaper och medel nog för +att genomföra investeringar och administrera system för en säker och +fri kommunikation via Internet. + +E-postföreningen förespråkar att + + * allt eget datorarbete ska vara fritt, + * Internet ska vara uppbyggt på ett decentraliserat sätt, och + * att system ska konstrueras så att den personliga integriteten + starkt bevaras. + +Vi ansera att skicka och ta emot e-post med hjälp av RAPS är fritt +arbete, så som definierat i (...). + +I och med den demokratiska strukturen och ägandeförhållande hos +idiella föreningar som RAPS så anser vi att skicka och ta emot e-post +via RAPS är fritt arbete. Därför är det extra vikigt att föreningens +styrning hålls transparant och att föreningens medlemmar fortlöpande +informeras om arbetet och att möjligheterna till demokratisk påverkan +förblir stora. + +RAPS och dess administration lovar + + 1. att ta emot e-post för medlemmar på ett tillförlitligt sätt, + 2. att skydda medlemmars integritet, dvs. att aldrig + + 1. läsa eller analysera medlemmars e-post, vare sig fysiskt eller + via datorprogram, + + 1. samla statistik om eller analysera medlemmars e-posttrafik via + föreningens servrar, + + 1. under inga omständigheter lämna ut uppgifter om medlemmar, + deras e-post eller andra förehavanden, eller något annat till + tredje part, (fotnot: göres undantag om lagen säger så?) + + 3. att sörja för god transparens vad gäller administration, ekonomi + och styrning, och + + 4. att aldrig växa sig stor. + +För att sörja för punkt 1 ovan, dvs. driftsäkerheten, sparar RAPS +logar och tekninsk information. Men som punkt 2.1–3 säger är +föreningen beredd att gå långt för att denna information inte ska +komma andra till del, vilket t.ex. skulle kunna innebära förnekande om +dess existens eller radering. + +### Motargument + +Man får väl det man betalar för? Inget kan vara gratis! Google måste +få tjäna pengar, etc. + +Se FAQ:n + +Hur skiljer vi oss från andra e-postleverantörer? + +Vi är ingen e-postleverantör! Vi är en förening som förvisso +tillhandahåller e-posttjänster för medlemmarna, men det är fel att +tänka på medlemsskapet som ett kundförhållande. Rätt är att se det som +att man som medlem bestämt sig för att organiserat och tillsammans med +andra ta kontroll över (en del av) sin kommunikation. Jämför oss +hellre med facket eller Hyresgästföreningen än med Bredbandsbolaget +eller Bahnhof. + +Om du ändå vill ha en lista, här är den: + + * Inget vinstintresse. Alla pengar vi får in går till föreningens + verksamhet, som är att hålla igång eposttjänster och + informationsspridning. + * Genomskinlighet. Allt som sker beslutas demokratiskt och öppet. + * Medlemmarna har makten. På föreningens årsmöten formar vi + föreningen gemensamt, fattar viktiga beslut och stakar ut den + riktning vi ska gå i framtiden. + +Strävar ni efter världsdominans? + +Nej. Vi hoppas att folk kopierar vårt koncept och bygger demokratiskt +kontrollerad infrastruktur för e-post och allt annat. Helst skulle vi +se att det fanns en Folkets tekniska infrastrukturkommité i varje +kvarter, men än så länge... + +## Långsiktiga framtidsutsikter/Avslutning + +Vår förening är inte en modell för en slutgiltig lösning på de problem +vi beskrivit ovan. Vår förhoppning är att dessa våra idéer ska +inspirera andra att göra något liknande, eller som man kanske brukar +säga: låt tusen blommor blomma. Vår vision är enkel: ett samhälle där +makten över tekniken ligger i de direkta användarnas händer. Där +ingen central instans har rätt eller ens möjlighet att begränsa vad +användarna gör med tekniken. All makt åt användarna är idag det enda +sättet att garantera en långsiktigt demokratisk, solidarisk och +allmännyttig teknikutveckling. + +Vi har sett vad marknaden åstadkommer med vår teknik. Vi gillar det +inte. Makten över tekniken är för viktig för att lämna i händerna på +ett fåtal. Därför vill vi ta tillbaka makten över tekniken. + +Vår tid kännetecknas av stor oro inför samhällsutvecklingen, men +samtidigt av en utbredd uppgivenhet och passivitet. Vi tänker inte +knyta näven i byxfickorna, beklaga utvecklingen på vår kammare och +hoppas att någon annan löser problem åt oss. Vi tar det i våra egna +händer. Tillsammans är vi starka. + +## Noter + +Not 1: "[...] every switch in the Net is an independent, free-standing +entity whose volition is equivalent to the volition of th human beings +who whant to control it." + +## Referenser + + * Turner, M. et.al. (2003). "Turning Software into a Service", + *Computer* vol. 36, IEEE Computer Society 2003. + + * Stallman, R. M (2010). "Who does that server realy serve?", *Boston + review*, endast nätupplaga + [http://bostonreview.net/BR35.2/stallman.php + http://bostonreview.net/BR35.2/stallman.php]. Reviderad version på + [http://www.gnu.org/philosophy/who-does-that-server-really-serve.html + http://www.gnu.org/philosophy/who-does-that-server-really-serve.html]. + + * Molgen ... + + * Wikipedia, "Software as a service", + [http://en.wikipedia.org/wiki/Software_as_a_service + http://en.wikipedia.org/wiki/Software_as_a_service]. Hämtad + 2010-08-28. + + * Free Software Foundation. "The Free Software Definition", + [http://www.gnu.org/philosophy/free-sw.html + http://www.gnu.org/philosophy/free-sw.html]. Hämtad 2010-08-30. -- cgit v1.2.3