diff options
Diffstat (limited to 'ideology/princip.mdwn')
| -rw-r--r-- | ideology/princip.mdwn | 473 |
1 files changed, 0 insertions, 473 deletions
diff --git a/ideology/princip.mdwn b/ideology/princip.mdwn deleted file mode 100644 index 30dfa07..0000000 --- a/ideology/princip.mdwn +++ /dev/null @@ -1,473 +0,0 @@ -Förslag till principförklaring för Fripost -========================================== - -Notera att merparten av denna text skrevs under sommaren 2010 av -Gustav Eek och Stefan Kangas i samband med allmänna efterforskningar -inför grundandet av föreningen. Notera t.ex. att Fripost ännu inte -fått sitt namn, utan gick under arbetsnamnet RAPS. - -[[!toc levels=2]] - -Inledning ---------- - -I takt med ett ökande Internetanvändande hos en bredare -befolkningsgrupp så har inflytandet över materialet på Internet och -kommunikationsvägarna flyttats från Internets användare till stora -privata aktörer och annonsfirmor. Vi[^1] ser denna -utveckling som en del i utvecklingen av det globalkapitalistiska -civilsamhället, den världsordning, som råder idag. Befolkningens -vardagliga behov tillgodoses idag av transnationella initiativ, men -det är samma initiativ som kontrollerar och (faktiskt) *producerar* -dessa behov; samma aktörer som skapar den kultur som konsumeras skapar -också den kulturella efterfrågan. Internet och dess kommunikativa -infrastruktur är här inget undantag. Effekten blir till och med -förstärkt i och med Internets interaktiva egenskap, som ger dessa -aktörer kontroll, inte bara över vilka budskap som sänds till -samhällets medborgare, utan också vad och på vad sätt de kommunicerar -med varandra. - -Vi tycker att denna tendens är olycklig. Utvecklingen måste ta en -annan väg, en väg som bevarar friheten och möjligheterna som är -inneboende i tekniken, men som ... Ta infrastrukturen i egna -händer... organisering för stabilitet etc... - -RAPS den fria e-postföreningen vänder sig mot den annars allenarådande -tendensen att såväl formandet av kultur och livsstilar som produktionen -av och inflytandet över kommunikativ infrastruktur koncentreras i -transnationella aktörer som minskar i antal men växer i storlek. - -I denna principförklaring diskuteras först infrastrukturens -omvandling. Vi redogör för en hotbild mot vår frihet på Internet och i -vardagen. Sedan presenteras idén med RAPS och föreningens principer -och löften gentemot dess medlemmar. - -[^1]: Principförklaringens författare, i skrivande stund Gustav Eek och - Stefan Kangas. - -Bakgrund --------- - -Kommunikation och datadistribution via Internet ökar stadigt, och -samtidigt blir Internet en alt viktigare del av samhällets -infrastruktur. Sedan 1990-talets början har det skett en explosion i -användandet av inte bara e-post utan även av snabbmeddelanden, som -ICQ, IRC och Jabber, och andra sociala medier som Facebook. Men det är -inte bara det. Också lejonparten av kontakten med samhällets -institutioner, banker och myndigheter, inköp och informationssökning -sker över Internet. - -Detta avsnitt syftar till att ge en beskrivning av hur Internet -används som kommunikationsinfrastruktur. - -### Datorarbete och makten över tekniken ### - -Det är tydligt att den som har makt över tekniken har makt över dess -användare. - -Free Software Foundation har publicerat *de fyra friheterna* som -utgör minimikravet för *fria datorprogram*. (Free Software -Foundation "The Free Software Definition") Som komplement till *de -fyra friheterna* föreslår vi fyra minimikrav för att eget datorarbete -ska kunna betraktas som fritt. I denna kontext innefattar -*datorarbete* allt handahavande av datorer. Dit räknas skrivande och -räknande såväl som kommunikation och datorspel. *Eget datorarbete* -är sådant datorarbete som utförs helt för egen del.[^2] - -*Frihet* vad gäller *eget datorarbete* innebär - - 1. att arbetet utförs med uteslutande fria datorprogram, enligt Free - Software Foundations definition, - 2. att arbetet utförs med hårdvara som man äger och direkt - kontrollerar, - 3. att man själv äger och direkt kontrollerar den information man - arbetar med, - 4. att man själv äger och direkt kontrollerar resultatet av arbetet, - arbetets produkt. - -Samma sak menas också med att "ha kontroll" över sitt datorarbete, -eller att datorarbetet är *fritt*. Vi använder här termen -"information" för att beteckna den data, de dokument, etc., som man -arbetar med. - -[^2]: Richard Stallman påpekar att om man utför arbete som anställd i - något företag eller i något samarbetsprojekt som t.ex. Wikipedia - så är det inget eget datorarbete utan del i deras datorarbete. I - ett sådant läge är det inte ens egen frihet som är hotad utan - snarare dens som man arbetar för eller med. (Stallman 2010). - -### Internet och Internets servrar ### - -Internet är från början konstruerat som ett *icke-hierarkiskt nät* -(eng. *peer-to-peer network*), en decentraliserad struktur där varje -del[^3] av nätet är självständig och självbestämmande. (Moglen 2010) Denna -decentraliserade struktur möjliggör för alla deltagare att på lika -villkor uttrycka åsikter, dela filer, marknadsföra burktomat eller vad -som helst som faller en in. - -Trots detta är Internet idag, sett ur många vardagliga användares -perspektiv, strukturerat på ett hierarkiskt vis kring ett minskande -antal servrar av växande storlek. Man måste ansluta till servern för -att kunna arbeta med sin information. I och med att sådana -Internettjänster av olika slag blir vanligare och mer komplexa -begränsas användarnas makt över sin datoranvändning. Man reduceras -till passiv konsument av en tjänst som man får tillgång till enbart -under allt-eller-ingetliknande omständigheter. Den egentliga makten -över tekniken har koncentrerats i händerna en eller ett fåtal aktörer. - -Det egentliga syftet med en server på Internet är historiskt att samla -och publicera information från serverns klienter. (Moglen 2010) Numera -så sker publiceringen inte längre i ett separat steg utan är en -integrerad och nödvändig del i det normala bruket av servertjänsten. - -Denna förändring har skett snabbt och utan demokratisk diskussion, -vilket förvisso ofta är fallet när det kommer till teknik. Sociala -medier har skapat helt nya sätt att kommunicera och snabbt sprida -information. Samtidigt har det sätt på vilket de sociala medierna växt -fram lett till att ett fåtal företag kunnat monopolisera dem. I kraft -av sin blotta storlek har alternativ helt marginaliserats. Ovanpå det -gamla decentraliserade nätverket Internet, har helt nya nätverkt vuxit -fram. De här nätverken skiljer sig från det gamla internet redan -därför att de är helt centraliserade. - -> Om man måste använda en server, då ska man använda en server vars -> driftsledning ger en garant för tillit bortom en rent affärsmässig -> relation (Stallman 2010). - -[^3]: man brukar prata om nät som bestående av *noder* och *kanter*. - Noderna i Internät är servrar, växlar och persondatorer. - -### Datorprogram som tjänst ### - -*Datorprogram som tjänst*, eng. *Software as a Service* (SaaS), -innebär i en vid betydelse att användare inbjuds till att utföra sitt -datorarbete på eller via en nätserver på Internet eller på ett lokalt -nät (LAN) med datorprogram som kör på den servern. Ett centralt syfte -med SaaS är att separera *innehav* och *ägandeskap* av -datorprogram från dess *användande* (Turner 2003); man säger att -programen "licencieras vi anfodran" (Wikipedia "Software as a -service"). Visionen från förespråkare är en dynamisk -datorprogramsmarknad där tjänster sätts samman och levereras just vid -användandet efter slutanvändarens momentana behov (Turner 2003). - -De flesta proprietära datorprogram levereras idag helt eller delvis -efter dessa principer, men här används SaaS i enighet med Richard -Stallman (2010) något smalare för att beteckna datoranvändande som -inte sker på hårdvara som användaren själv besitter. Exempel på -populära Internet-tjänster som kan anses vara datorprogram som tjänst -är Google Docs, Facebook, och div. spel på Internet. Problemet med -SaaS är att det i dubbel bemärkelse förvägrar användaren kontroll över -sitt datorarbete. För det första så är användaren inte garanterad att -arbete går att upprepa eller fortsätta eftersom omständigheterna för -programmens distribution kan ändras alt efter leverantörens önskemål -(vilket också gäller allt datorarbete med proprietära -datorprogram). Och för det andra så, om arbetet utförs på en server, -så är användaren inte garanterad att arbetetes produkt alltid kommer -finnas tillgänglig när användaren så önskar. - -### Gratistjänster, finns de? ### - -Många Internettjänster omnämns ofta missvisande som gratistjänster, -men det är dags att lyftafram och diskutera tjänsternas dolda -kostnader. Det finns alltid ett pris att betala, om det inte är i -pengar så är det genom inflytande, kontroll, makt, integritet eller -rent arbete. - -Googles så kallade gratistjänst för e-post är ett bra -exempel.[^4] Användare av tjänsten får -förvisso, utan att behöva betala, en e-posttjänst med det mesta av vad -man normalt förväntar sig av en sådan. Vad man också får, och även -detta "gratis" är ständigt spioneri. Google går systematiskt igenom -e-brev och visar reklam skräddarsytt för just den användaren. Google -kan också koppla ihop informationen från med ett konto, som gör att de -kan spåra många av de webbplatser du besöker, vilken information man -söker efter och vilka klipp du ser på Youtube. Trots sitt starka -varumärke och sin marknadsföringsslogan "do no evil" är de alltså -värre än många andra. - -Vi har inga garantier för att de följer sin slogan, hur många gånger -de en upprepar den. Det är inte användarna som har makten över -Google, ja faktiskt inte ens de som arbetar där. Det är företagets -ägare som har sista ordet, och i vanlig ordning fattas beslut på -styrelsemöten och bolagsstämmor. På dessa möten väger din och min -integritet lätt som en fjäder i förhållande till nästa -kvartalsrapport. Andra företag kanske har mindre information att -exploatera, men grundproblemen är i samtliga fall desamma. - -[^4]: Det är meningsfullt att här markera särskilt mot Google, då de har - en så dominerande ställning att den på många områden börjar likna - ett monopol, på samma sätt som GNU/Linux-förespråkare ofta vänder - sig specifikt mot Microsoft. - -### Öppna och slutna standarder och protokoll ### - -I praktiken har man rutat in en del av internet och slagit upp en -skylt som säger: "privat område - obehöriga äga ej tilträde". Så kan -man exempelvis inte starta en egen del av Facebook och koppla ihop det -med det övriga. I den mån man kan göra något eget måste man helt -underställa sig de spelregler som Facebook själva har bestämt. Vi har -blivit tillvanda vid extrem centralisering, integritetsproblem som -inte tas på allvar och bristande kontroll över vår information. De -användaravtal man måste acceptera för att släppas in i de -monopoliserade tjänsterna innehåller ofta nära nog fullständig -ansvarsfrihet för företaget samtidigt som det ger företaget makt att -göra nästan vad som helst med den information man skapar eller -publicerar på tjänsten. - -### Övervakning och privatliv ### - -En ständigt ökande del av vår kommunikation sker via Internet. -Formerna för kommunikation är en angelägenhet för alla som deltar i -den. Så exempelvis har vi traditionellt haft stränga regler för hur -myndigheter och andra får bete sig vad gäller exempelvis förbud mot -telefonavlyssning eller posthemligheten. Starka regler kring fri -kommunikation är avgörande för att garantera individuella och -kollektiva demokratiska fri- och rättigheter. - -Google är redan nämnt. - -Tekniken är alltså aldrig neutral. Vad som ligger bakom till synes -"neutrala" och "tekniska" förändringar eller innovationer är sociala -faktorer - ibland politiska opinioner som de kommer till uttryck i -allmänna val, men oftare teknikföretagens ägarförhållanden och deras -behov av att göra vinst. Sådana affärsintressen kommer aldrig kunna -garantera oss den makt över tekniken som vi menar att alla borde ha -rätt till. Att använda den fritt. - -### E-post ### - -Som redan nämnts är e-postandet inget undantag från tendensen att -informationens jättar sprids. I Göteborg har Chalmers tekniska -högskola och Göteborgs universitet lagt ut sitt e-postsystem på -entreprenad till Microsoft respektive Google.[^5] Chalmers motiverar: - -> (Citat från webplatsen här) - -> (eller GU:s, vad som passar bäst) - -Också institutioner som utan problem skulle kunna förbli oberoende -lockas alltså fördelarna som storskaligheten bär med sig. - -Vi kommer här inte redogöra för detaljerna i hur förmedlingen av -e-post går till men för diskussionens fullständighet behöver vissa -saker nämnas. E-post består av... (E-postinfrastrukturen extremt kort: -SMTP, Mx, POP, IMAP, och inte minst DNS) - -Huruvida e-post som sådan kan anses vara datorprogram som tjänst är -inte helt klart, men de tjänster som Microsoft och Google levererar -gör definitivt mer än bara skickar e-post. Stallman skriver: - -> Vissa sidor vars huvudsakliga tjänst är publicering och -> kommunikation utökar detta med "kontakthantering": att hålla reda på -> personer som du har kontakt med. Att skicka e-post till dessa -> personer är inte datorprogram som tjänst, men att hålla reda på dina -> förehavanden med dem är datorprogram som tjänst (Stallman 2010). - -Enligt Fria e-postföreningens definition av fritt -datorarbete innefattas skrivandeprocessen och det initiala -sändinitiativet i eget datorarbete men inte själva förmedlingen av -e-posten. (Motivera mer) Mottagandet av e-post däremot är eget -datorarbete. Från den stund då sändaren mottagit en bekräftelse på att -e-brevet anlänt är man utelämnad till att själv ta hand om e-posten. - -E-post är dessutom ett medium som alltid använts till att avhandla -strängt privata ämnen, och för många den viktigaste delen i deras -Internetanvändning, om än kanske inte alltid den mest -tidskrävande. Som nämnt är antalet länkar mellan sändare och mottagare -många och möjligheterna... (fortsatt utläggning om privatlivet, -spionage och övervakning) - -Loggar på nätets servrar och det kuvert som ingår i SMTP protokollet -är omöjligt att dölja för utomstående, men Ämnesrad och innehåll -däremot... (Något om kryptering och signering) - -[^5] Lite historia om Hotmail, Outlook och ägandeskap. Googles - e-posttjänst är Gmail. - -Organisering för förändring ---------------------------- - -Den dystra tendens som beskrivits, att vi lägger vår frihet händerna -på stora transnationella företag, gäller inte bara vårt -datoranvändande. Hela vår vardag genomsyras av den globalkapitaliska -världsordningen. Utvecklingen är inte önskvärd, men frågan är vilka -möjligheter det finns för enkla världsmedborgare att åstadkomma en -förändring, för sig själva och för världen i stort. (Se vidare. Naomi -klein *No logo*, Hart och Negri *Imperiet*, Mikael Löfgren -*Sorgens globala diktatur*. Man kan säkert göra prettolistan längre) - -Vad vi faktiskt kan göra är att besluta oss för att inte ge efter och -inte ge bort något till eller nytja oss av de stora ickedemokratiska -institutionerna som Google och Microsoft, besluta oss för att allt -datorarbete vi gör är fritt, och sky kommunikation över protokoll som -inte är öppna. En utväg som tar tillbaka makten över tekniken och -lägger den i folkets händer. - -### RAPS den fria e-postföreningen ### - -Vår idé är att starta en förening som tar tillbaka makten över en -liten men viktig del av våra liv: vår e-post. Det är ett problem -bland många men det är ett där vi tror oss ha en början på en lösning. - -Vi måste för det första ha den tekniska infrastruktur som krävs för -att driva en e-posttjänst. Denna måste konfigureras och ges åtkomst -till internet. Även om vi till en början kommer förlita oss på donerad -och utlånad hårdvara och internetåtkomst, måste vi på sikt bli -oberoende av enskilda individers givmildhet i detta avseende. Vi tror -att problemen i detta avseende är ganska små. Den som konkret -ansvarar för driften av detta måste bli styrelsen och av dem utsedda -ideellt arbetande funktionärer. - -Föreningen måste sätta interndemokratin och genomskinlighet i första -rummet. Om föreningen fattar beslut som bygger på andra grunder än de -som finns i denna principförklaring, urholkar det hela idén med -föreningen. Detta är den främsta garanten för att dessa värden -efterlevs - att styrelsen aktivt arbetar för att förverkliga -dem. Årsmötets rätt att revoltera mot föreningens ledningen är en -grundläggande princip, som garant mot alla tendenser till ledningens -byråkratisering. - -Det kan inte vara gratis att vara medlem i föreningen. Samtidigt som -detta kan göra att vissa med ekonomiska svårigheter får svårt att -delta, tvingas vi inse att självfinansiering är det enda sättet att -garantera ett långsiktigt oberoende och självbestämmande. Om vi -skulle acceptera att göra verksamheten beroende av statliga eller -kommunala bidrag, skulle vi också acceptera att man eventuellt ställer -vissa krav på verksamheten. Bidragsgivarna kan vilja styra -inriktningen på verksamheten i en speciell riktning, exempelvis med -riktade bidrag till speciella former av verksamhet. Detta kringskär -medlemsdemokratin på ett oacceptabelt sätt. Bara föreningens -medlemmar ska ha rätt att fatta beslut som påverkar föreningens -direkta verksamhet.[^6] - -[^6]: Om däremot bidrag finns för en verksamhet som föreningen ändå hade - tänkt genomföra så faller dessa argument, åtminstone så länge - föreningen inte gör sig beroende av dessa bidrag. - -### Föreningens principer ### - -Syftet med att blida en förening likt RAPS, den fria e-postföreningen, -är att möjliggöra för enskilda att ta kontroll över sitt -datoranvändande. Tillsammans besitter vi kunskaper och medel nog för -att genomföra investeringar och administrera system för en säker och -fri kommunikation via Internet. - -E-postföreningen förespråkar att - - * allt eget datorarbete ska vara fritt, - * Internet ska vara uppbyggt på ett decentraliserat sätt, och - * att system ska konstrueras så att den personliga integriteten - starkt bevaras. - -Vi ansera att skicka och ta emot e-post med hjälp av RAPS är fritt -arbete, så som definierat i (...). - -I och med den demokratiska strukturen och ägandeförhållande hos -idiella föreningar som RAPS så anser vi att skicka och ta emot e-post -via RAPS är fritt arbete. Därför är det extra vikigt att föreningens -styrning hålls transparant och att föreningens medlemmar fortlöpande -informeras om arbetet och att möjligheterna till demokratisk påverkan -förblir stora. - -RAPS och dess administration lovar - - 1. att ta emot e-post för medlemmar på ett tillförlitligt sätt, - 2. att skydda medlemmars integritet, dvs. att aldrig - 1. läsa eller analysera medlemmars e-post, vare sig fysiskt eller - via datorprogram, - 3. samla statistik om eller analysera medlemmars e-posttrafik via - föreningens servrar, - 5. under inga omständigheter lämna ut uppgifter om medlemmar, - deras e-post eller andra förehavanden, eller något annat till - tredje part,[^7] - 3. att sörja för god transparens vad gäller administration, ekonomi - och styrning, och - 4. att aldrig växa sig stor. - -För att sörja för punkt 1 ovan, dvs. driftsäkerheten, sparar RAPS -logar och tekninsk information. Men som punkt 2.1-3 säger är -föreningen beredd att gå långt för att denna information inte ska -komma andra till del, vilket t.ex. skulle kunna innebära förnekande om -dess existens eller radering. - -[^7]: göres undantag om lagen säger så? - -### Motargument ### - -Man får väl det man betalar för? Inget kan vara gratis! Google måste -få tjäna pengar, etc. - -Se FAQ:n - -Hur skiljer vi oss från andra e-postleverantörer? - -Vi är ingen e-postleverantör! Vi är en förening som förvisso -tillhandahåller e-posttjänster för medlemmarna, men det är fel att -tänka på medlemsskapet som ett kundförhållande. Rätt är att se det som -att man som medlem bestämt sig för att organiserat och tillsammans med -andra ta kontroll över (en del av) sin kommunikation. Jämför oss -hellre med facket eller Hyresgästföreningen än med Bredbandsbolaget -eller Bahnhof. - -Om du ändå vill ha en lista, här är den: - - * Inget vinstintresse. Alla pengar vi får in går till föreningens - verksamhet, som är att hålla igång eposttjänster och - informationsspridning. - * Genomskinlighet. Allt som sker beslutas demokratiskt och öppet. - * Medlemmarna har makten. På föreningens årsmöten formar vi - föreningen gemensamt, fattar viktiga beslut och stakar ut den - riktning vi ska gå i framtiden. - -Strävar ni efter världsdominans? - -Nej. Vi hoppas att folk kopierar vårt koncept och bygger demokratiskt -kontrollerad infrastruktur för e-post och allt annat. Helst skulle vi -se att det fanns en Folkets tekniska infrastrukturkommité i varje -kvarter, men än så länge... - -Långsiktiga framtidsutsikter/Avslutning ---------------------------------------- - -Vår förening är inte en modell för en slutgiltig lösning på de problem -vi beskrivit ovan. Vår förhoppning är att dessa våra idéer ska -inspirera andra att göra något liknande, eller som man kanske brukar -säga: låt tusen blommor blomma. Vår vision är enkel: ett samhälle där -makten över tekniken ligger i de direkta användarnas händer. Där -ingen central instans har rätt eller ens möjlighet att begränsa vad -användarna gör med tekniken. All makt åt användarna är idag det enda -sättet att garantera en långsiktigt demokratisk, solidarisk och -allmännyttig teknikutveckling. - -Vi har sett vad marknaden åstadkommer med vår teknik. Vi gillar det -inte. Makten över tekniken är för viktig för att lämna i händerna på -ett fåtal. Därför vill vi ta tillbaka makten över tekniken. - -Vår tid kännetecknas av stor oro inför samhällsutvecklingen, men -samtidigt av en utbredd uppgivenhet och passivitet. Vi tänker inte -knyta näven i byxfickorna, beklaga utvecklingen på vår kammare och -hoppas att någon annan löser problem åt oss. Vi tar det i våra egna -händer. Tillsammans är vi starka. - -Noter ------ - -Not 1: "[…] every switch in the Net is an independent, free-standing -entity whose volition is equivalent to the volition of th human beings -who whant to control it." - -Referenser ----------- - - * Turner, M. et.al. (2003). "Turning Software into a Service", - *Computer* vol. 36, IEEE Computer Society 2003. - * Stallman, R. M (2010). "Who does that server realy serve?", *Boston - review*, endast nätupplaga - [[https://bostonreview.net/BR35.2/stallman.php]]. Reviderad version på - [[https://www.gnu.org/philosophy/who-does-that-server-really-serve.html]]. - * Molgen … - * Wikipedia, "Software as a service", - [[https://en.wikipedia.org/wiki/Software_as_a_service]]. Hämtad - 2010-08-28. - * Free Software Foundation. "The Free Software Definition", - [[https://www.gnu.org/philosophy/free-sw.html]]. Hämtad 2010-08-30. |