path: root/presentations/fri-demokratisk/script.mdwn

---
title: Fri programvara, demokratiskt samhälle
subtitle: En introduktion till frihetelig teknik -- miniseminarium -- Ta makten över tekniken
author: Gustav Eek
date: 5 oktober 2015
...

*Beskrivning av seminariet, dess kontext och syfte*

Inledning
=========

Jag heter Gustav Eek och jag är här för Fripost -- föreningen för
demokratisk e-post. Vi blev inbjudna att delta under "**Ta makten över
tekniken**" vilket är precis vad Fripost gör.

*Presentera Friposts framtidsveckan-schema*

*Hur kommer det gå till? 20 + 20 + 5: 20' till mig 20' till alla 5'
till mig.*

I delar av kommer jag troget följa utvalda delar av *Free Software,
Free Society* av Richard Stallman:

* "The Free Software Definition"
* "The GNU Project"
* "Who Does That Server Really Serve?"

Jag kommer att pendla mellan att prata om fri programvara och
elektronisk kommunikation, och jag kommer placera diskussionen i ett
sammanhang av demokrati, makt, och intressekonflikter.

Fri programvara
===============

*BILD fri-programvaru-definitionen*

*Fri programvara* handlar om frihet, inte pris. För att förstå
begreppet, tänk “fri” som i “yttrandefrihet”, inte som i
“kostnadsfri/gratis”.

**Richard Stallman** definierade fri programvara. Följande är **minsta
kravet** för att en programvara ska betraktas som fri programvara:

0. Friheten att köra programmet som du önskar, för ett godtyckligt
   syfte (frihet 0).
1. Friheten att studera hur programmet fungerar och att anpassa det
   för sina behov (frihet 1). Tillgång till källkoden är ett villkor
   för detta.
2. Friheten att vidaredistribuera kopior så att användaren kan hjälpa
   sin nästa (frihet 2).
3. Friheten att förbättra programmet och att ge sina förbättringar
   till allmänheten så att hela samhället drar nytta (frihet
   3). Tillgång till källkoden är ett villkor för detta.

De fyra friheterna är **användarens friheter**. Användare har **inga
skyldigheter**: du har *rätt* att studera källkoden, *om du vill*, men
du måste inte, och du har *rätt* att ge programvaran till dina vänner,
*om du vill*, men du måste inte (varför man nu inte skulle vilja dela
med sig av det som är användbart?)

Men friheten hos *en* individ motsvaras alltid av skyldighet hos någon
*annan*. I detta fallet ligger **skyldigheten hos distributören**,
skaparen av programmen.

Det var **Richard Stallman** som definierade fri programvara på
1980-talet i samband med att han började arbeta på GNU som är ett
fritt operativsystem.
<!--
  I den tidiga universitets-dator-historien
(Stallman jobbade på **MIT**) var att göra program tillgängliga vad
folk gjorde. Men han hade reagerat på **en ny trendens** där forskare
och företagare gjorde starka restriktiva anspråk på sina alster.
-->

*BILD GNU*

**GNU** är det operativsystem som jag själv använder.

GNU kommer med **GPL**, en **restriktiv licens**:

1. Beskriver fri programvara
2. Genom utnyttjande av copyright garanterar att vidare utveckling och
spridning förblir fri programvara

Vi kallar det ***Copyleft***

*BILD Inför hierarkin*

Att sprida **proprietära program** är en elak handling.

*Likställ alla proprietära program med spionprogram och virus*

**Rättiheterna** till proprietära program och konrollen över dess
användande ligger helt i distributörens händer.

Det är lätt att tro att det är du som **kontrollerar** din dator -- även
om du kör Windows eller Mac OS X. Det är inte. Du har inte ens
möjligheten att undersöka vad den gör. Att ens försöka är olagligt.

Om du besitter ett sådant program, som kan vara användbart, och din
granne ber dig om en kopia ... **dilemma** ... att inte dela med sig
... att bli vad de kallar "pirat".

Demokrati
=========

Knyter in i en större diskussion ...

De som utvecklar proprietär programvara, det ligger i deras
**intresse** precis som alla teknikbolags att **försvåra
insyn**. Tekniken är avsiktligen gjord överkomplicerad i syfte att 
**fördunkla**.

Detta **sanktioneras av samhället**. Vi skänker rutinmässigt bort vårt
inflytande och frihet. Istället för att *delta i tekniken* och
samhällsbygget förminskas vi till *konsumenter*.

Teknikens **tillgängliggörande** är en **demokratifråga**.

*Definiera demokrati utifrån makt och inflytande*

*Varför den* ***egna frigörelsen*** *är en förutsättning för*
***demokratiskt deltagande***

**Icke-fri programvara** är **oförenlig med demokrati**

Programvara används väldigt utförligt i dagens samhälle. Utvecklare
och distributörer av programvara har därför mycket inflytande. Med
makt följder också naturligtvis ett ansvar. Det är därför helt rimligt
att avkräva programvaruutvecklare ansvar.

*Berätta om* ***öppen källkod*** *och förbistringar inbjudan*

När vi bjöds in att arrangera detta, så vände vi flera koncept och
idéer med Studiefrämjandet. Ett av förslagen som vi fick var "Fri
programvara och open source för nybörjare". Sammanblandning av fri
programvara och öppen källkod är vanlig. *Öppen källkod* är bra. Fri
programvara förutsätter öppen källkod. Dock är det helt otillräckligt
för oss. Programvara som inte fullt ut respekterar användarfriheten är
ointressant.

Fri programvara är en **förutsättning för Friposts arbete**. Fripost
möjliggör för föreningens medlemmar att ta del av Internet-baserat
eget datorarbete under fria och demokratiska omständigheter.

Tjänster på Internet
====================

Hittills har jag pratat om datorprogram som du själv använder isolerat
på din egen dator. I dagens samhälle är det sällan så enkelt. Mycket
datorarbete sker idag via **tjänster på Internet**: 

* Man skriver brev till vänner och bekanta och ringer dem
* Hanterar kontaktuppgifter
* Gör inköp och beställer resor
* Kollar telefonnummer och avgångstider
* Man lagrar och visning av fotografer och filer
* T.o.m. ordbehandling och kalkylbladsarbete

För bara tio år sedan var det inte **självklart** att vända sig till
Internet-tjänster för dessa göromål. Det är det idag, men jag ser att
det **ifrågasätts** mer och mer. Fripost vänder sig starkt emot den
nonchalans med vilken man använder dessa tjänster. Varje (nästan)
tjänst på Internet är **helt ofri**. En **föreställning om att
Internet är fritt** är spridd. Den återskapas också ständigt av
samhället och informationsjättarna. I abstraktionen är Internet
tillgängligt för alla, men konkret är det inte folket utan kapitalet,
starka ekonomiska intressen, som utövar friheten. I gengäld (konkret)
exponerar de en serie högst begränsade och begränsande tjänster.

Våra behov tillgodoses av samma transnationella initiativ som
kontrollerar och (faktiskt) *producerar* behoven. 

Tjänsterna på internet **kränker** inte bara våra friheteliga
rättigheter utan också vår **integritet** genom *tjänster* vi också
får trots att vi inte bett om dem: *spioneri*, *beteendekartläggning*,
och *skräddarsydd reklam*.

I styrelserum och på bolagsstämmor väger vår integritet och våra
röster lätt.

Programvara i samhället
=======================

Programvara, fri och ofri, används också i samhällets institutioner,
myndigheter och utbildningsinstanser. Din personliga frihet är inte
direkt hotad, men det *kan* vara problematiskt att myndigheter
använder ofria program utan varsamhet eftersom det lätt *leder till*
att dia rättigheter kränkts.

*Gå inte in på öppna standarder och spridandet av dokument och
blanketter.*

Dessutom, bara det att **skattepengar** går till att finansiera något
så högst omoraliskt som proprietära program sticker i ögonen.


Tvingande tjänster
==================

Det senaste som Fripost engagerar sig i är det **avtal** som flera
svenska kommuner inklusive Göteborgs **träffat med Google** om att
använda deras tjänster undervisning och administration. Google har
program för att dela och samarbeta om arbeten.

Väsentligen **tvingas elever** i kommunala skolor lämna ut personlig
information, som Google ogenerat använder i marknadsföringssyften för
egen vinning. Kommunerna sparar miljoner. Datorinspektionens **skrala
styrka jurister** har inte lyckats stå emot Googles och kommunernas
juristarméer. Sedan i maj sanktionerar Dataispektionen ett korrigerat
användaravtal mellan Simrishamns kommun och Google. Nu är motsvarande
aktuellt för Göteborg.

Detta är en **ny och helt farlig form av privatisering av
skolan**. Kapitalet nöjer sig inte med driften och vinsten utan också
undervisningens innehåll ska underkastas dess makt.

Ofriheten i skolan är dessutom än mer utbredd. Proprietära program och
tjänster står i direkt motsats till allt som utbildning och bildning
inte står för. Att använda proprietära program är
**kunskapsvidrigt**. Trots detta delas Apple-datorer ut i skolor idag.


Vad\ {kan,bör}\ man\ göra?
==========================

Det finns mycket man borde göra, och alla kan göra
något. **Möjligheterna** att utföra fritt datorarbete har aldrig varit
större. Inte heller **samfundet och stödet** som man kan rekrytera.

Jag ska presentera några åtgärder och beteenden. Jag har valt att dela
in dem **två kategorier**:

 1. Göra för dig -- för att öka sin egen frihet
 2. Göra för andra -- för att påverka sin omgivning

Din egen användarfrihet
-----------------------

Fripost hade i maj ett seminarium: "Öka din frihet med några enkla,
konkreta steg". Detta är rent **instrumentellt och personligt**:

1. Använd fri programvara och fria tjänster

2. Man kan successivt öka användningen av fria program, också på
   proprietära operativsystem. T.ex. många anväder LibreOffice på Mac
   och Windows

3. Frigör dina dokument. Använd bara fria format.

4. Frigör din elektroniska kommunikation.

5. När du måste använda Internetbaserade tjänster, välj de minst onda

6. Det finns program som undviker exponering för oönskat innehåll på
   Internet.


Sätta sig i sammanhang
----------------------

Etiskt eller moralistiskt?

 1. Studera och läs på. Låt dina teknikobservationer färgas av en
    medvetenhet om ekonomiska intressen.

 2. Ändra ditt språk:

    * Prata inte varumärken. Prata funktion. *Exemplifier*
    * Säg "fria program" och "fritt datoranvändande", inte "open
    source".

 3. Kommunicera själv bara i fria format -- respektera andra

    * Använd PDF, ODT, etc.
	* Undvik GoogleDocks, GoogleDrive, Dropbox, etc.

 4. Vägra proprietära format -- var själv besvärlig
    [stallman00, s. 231]

 5. Delta aktivt i kampen

    * Hjälp oss att skälla ut skolledningen i dina barns skola!
    * Koordinera med oss
	

Avslutning
==========

Det är en dyster bild som jag har målat upp, tror jag. Användarfrihet
är centralt, och vår frihet är hotad. 

Vi behöver ta upp en ojämn kamp. Ojämn, inte minst för det
informationsunderskott som den goda sidan har.

Det är därför som vi måste stå tillsammans och stödja varandra. Som
alltid är möjliggörandet det första steget. Jag har presenterat
några. Fripost bjuder in till samtal om andra.

Jag stannar där.

Appendix
========

Den som vill veta mer
---------------------

Gustav Eek & Stefan
Kangas, 2010. [*Förslag till principförklaring för Fripost*](http://wiki.fripost.org/ideology/princip),
Fripost,  
[http://wiki.fripost.org/ideology/princip](http://wiki.fripost.org/ideology/princip)

Richard M. Stallman, 2010. *Free Software, Free Society, 2:d ed.*, ISBN: 978-0-9831592-0-9

Datainspektionen, 2015. "Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204)
-- uppföljning av beslut om behandling av personuppgifter i
molntjänsten Google Apps For Education", Datainspektionen,  
[http://www.datainspektionen.se/Documents/beslut/2015-03-18-simrishamn.pdf](http://www.datainspektionen.se/Documents/beslut/2015-03-18-simrishamn.pdf).

Datainspektionen, 2015. [*Datainspektionens kritik ger bättre molnavtal*](http://www.datainspektionen.se/press/nyheter/2015/datainspektionens-kritik-ger-battre-molnavtal),
2015,  
[http://www.datainspektionen.se/press/nyheter/2015/datainspektionens-kritik-ger-battre-molnavtal](http://www.datainspektionen.se/press/nyheter/2015/datainspektionens-kritik-ger-battre-molnavtal).


---
references:
- type: book
  id: stallman00
  author: Richard M. Stallman
  title: Free Software, Free Society, 2:d ed.
  issued: 2010
  isbn: 978-0-9831592-0-9
...


Konversation om datorkurrator
-----------------------------