--- title: Fri programvara, demokratiskt samhälle subtitle: En introduktion till frihetelig teknik -- miniseminarium -- Ta makten över tekniken author: Gustav Eek date: 5 oktober 2015 ... *Beskrivning av seminariet, dess kontext och syfte* Inledning ========= Jag heter Gustav Eek och jag är här för Fripost -- föreningen för demokratisk e-post. Vi blev inbjudna att delta under "**Ta makten över tekniken**" vilket är precis vad Fripost gör. *Presentera Friposts framtidsveckan-schema* *Hur kommer det gå till? 20 + 20 + 5: 20' till mig 20' till alla 5' till mig.* I delar av kommer jag troget följa utvalda delar av *Free Software, Free Society* av Richard Stallman: * "The Free Software Definition" * "The GNU Project" * "Who Does That Server Really Serve?" Jag kommer att pendla mellan att prata om fri programvara och elektronisk kommunikation, och jag kommer placera diskussionen i ett sammanhang av demokrati, makt, och intressekonflikter. Fri programvara =============== *BILD fri-programvaru-definitionen* *Fri programvara* handlar om frihet, inte pris. För att förstå begreppet, tänk “fri” som i “yttrandefrihet”, inte som i “kostnadsfri/gratis”. **Richard Stallman** definierade fri programvara. Följande är **minsta kravet** för att en programvara ska betraktas som fri programvara: 0. Friheten att köra programmet som du önskar, för ett godtyckligt syfte (frihet 0). 1. Friheten att studera hur programmet fungerar och att anpassa det för sina behov (frihet 1). Tillgång till källkoden är ett villkor för detta. 2. Friheten att vidaredistribuera kopior så att användaren kan hjälpa sin nästa (frihet 2). 3. Friheten att förbättra programmet och att ge sina förbättringar till allmänheten så att hela samhället drar nytta (frihet 3). Tillgång till källkoden är ett villkor för detta. De fyra friheterna är **användarens friheter**. Användare har **inga skyldigheter**: du har *rätt* att studera källkoden, *om du vill*, men du måste inte, och du har *rätt* att ge programvaran till dina vänner, *om du vill*, men du måste inte (varför man nu inte skulle vilja dela med sig av det som är användbart?) Men friheten hos *en* individ motsvaras alltid av skyldighet hos någon *annan*. I detta fallet ligger **skyldigheten hos distributören**, skaparen av programmen. Det var **Richard Stallman** som definierade fri programvara på 1980-talet i samband med att han började arbeta på GNU som är ett fritt operativsystem. *BILD GNU* **GNU** är det operativsystem som jag själv använder. GNU kommer med **GPL**, en **restriktiv licens**: 1. Beskriver fri programvara 2. Genom utnyttjande av copyright garanterar att vidare utveckling och spridning förblir fri programvara Vi kallar det ***Copyleft*** *BILD Inför hierarkin* Att sprida **proprietära program** är en elak handling. *Likställ alla proprietära program med spionprogram och virus* **Rättiheterna** till proprietära program och konrollen över dess användande ligger helt i distributörens händer. Det är lätt att tro att det är du som **kontrollerar** din dator -- även om du kör Windows eller Mac OS X. Det är inte. Du har inte ens möjligheten att undersöka vad den gör. Att ens försöka är olagligt. Om du besitter ett sådant program, som kan vara användbart, och din granne ber dig om en kopia ... **dilemma** ... att inte dela med sig ... att bli vad de kallar "pirat". Demokrati ========= Knyter in i en större diskussion ... De som utvecklar proprietär programvara, det ligger i deras **intresse** precis som alla teknikbolags att **försvåra insyn**. Tekniken är avsiktligen gjord överkomplicerad i syfte att **fördunkla**. Detta **sanktioneras av samhället**. Vi skänker rutinmässigt bort vårt inflytande och frihet. Istället för att *delta i tekniken* och samhällsbygget förminskas vi till *konsumenter*. Teknikens **tillgängliggörande** är en **demokratifråga**. *Definiera demokrati utifrån makt och inflytande* *Varför den* ***egna frigörelsen*** *är en förutsättning för* ***demokratiskt deltagande*** **Icke-fri programvara** är **oförenlig med demokrati** Programvara används väldigt utförligt i dagens samhälle. Utvecklare och distributörer av programvara har därför mycket inflytande. Med makt följder också naturligtvis ett ansvar. Det är därför helt rimligt att avkräva programvaruutvecklare ansvar. *Berätta om* ***öppen källkod*** *och förbistringar inbjudan* När vi bjöds in att arrangera detta, så vände vi flera koncept och idéer med Studiefrämjandet. Ett av förslagen som vi fick var "Fri programvara och open source för nybörjare". Sammanblandning av fri programvara och öppen källkod är vanlig. *Öppen källkod* är bra. Fri programvara förutsätter öppen källkod. Dock är det helt otillräckligt för oss. Programvara som inte fullt ut respekterar användarfriheten är ointressant. Fri programvara är en **förutsättning för Friposts arbete**. Fripost möjliggör för föreningens medlemmar att ta del av Internet-baserat eget datorarbete under fria och demokratiska omständigheter. Tjänster på Internet ==================== Hittills har jag pratat om datorprogram som du själv använder isolerat på din egen dator. I dagens samhälle är det sällan så enkelt. Mycket datorarbete sker idag via **tjänster på Internet**: * Man skriver brev till vänner och bekanta och ringer dem * Hanterar kontaktuppgifter * Gör inköp och beställer resor * Kollar telefonnummer och avgångstider * Man lagrar och visning av fotografer och filer * T.o.m. ordbehandling och kalkylbladsarbete För bara tio år sedan var det inte **självklart** att vända sig till Internet-tjänster för dessa göromål. Det är det idag, men jag ser att det **ifrågasätts** mer och mer. Fripost vänder sig starkt emot den nonchalans med vilken man använder dessa tjänster. Varje (nästan) tjänst på Internet är **helt ofri**. En **föreställning om att Internet är fritt** är spridd. Den återskapas också ständigt av samhället och informationsjättarna. I abstraktionen är Internet tillgängligt för alla, men konkret är det inte folket utan kapitalet, starka ekonomiska intressen, som utövar friheten. I gengäld (konkret) exponerar de en serie högst begränsade och begränsande tjänster. Våra behov tillgodoses av samma transnationella initiativ som kontrollerar och (faktiskt) *producerar* behoven. Tjänsterna på internet **kränker** inte bara våra friheteliga rättigheter utan också vår **integritet** genom *tjänster* vi också får trots att vi inte bett om dem: *spioneri*, *beteendekartläggning*, och *skräddarsydd reklam*. I styrelserum och på bolagsstämmor väger vår integritet och våra röster lätt. Programvara i samhället ======================= Programvara, fri och ofri, används också i samhällets institutioner, myndigheter och utbildningsinstanser. Din personliga frihet är inte direkt hotad, men det *kan* vara problematiskt att myndigheter använder ofria program utan varsamhet eftersom det lätt *leder till* att dia rättigheter kränkts. *Gå inte in på öppna standarder och spridandet av dokument och blanketter.* Dessutom, bara det att **skattepengar** går till att finansiera något så högst omoraliskt som proprietära program sticker i ögonen. Tvingande tjänster ================== Det senaste som Fripost engagerar sig i är det **avtal** som flera svenska kommuner inklusive Göteborgs **träffat med Google** om att använda deras tjänster undervisning och administration. Google har program för att dela och samarbeta om arbeten. Väsentligen **tvingas elever** i kommunala skolor lämna ut personlig information, som Google ogenerat använder i marknadsföringssyften för egen vinning. Kommunerna sparar miljoner. Datorinspektionens **skrala styrka jurister** har inte lyckats stå emot Googles och kommunernas juristarméer. Sedan i maj sanktionerar Dataispektionen ett korrigerat användaravtal mellan Simrishamns kommun och Google. Nu är motsvarande aktuellt för Göteborg. Detta är en **ny och helt farlig form av privatisering av skolan**. Kapitalet nöjer sig inte med driften och vinsten utan också undervisningens innehåll ska underkastas dess makt. Ofriheten i skolan är dessutom än mer utbredd. Proprietära program och tjänster står i direkt motsats till allt som utbildning och bildning inte står för. Att använda proprietära program är **kunskapsvidrigt**. Trots detta delas Apple-datorer ut i skolor idag. Vad\ {kan,bör}\ man\ göra? ========================== Det finns mycket man borde göra, och alla kan göra något. **Möjligheterna** att utföra fritt datorarbete har aldrig varit större. Inte heller **samfundet och stödet** som man kan rekrytera. Jag ska presentera några åtgärder och beteenden. Jag har valt att dela in dem **två kategorier**: 1. Göra för dig -- för att öka sin egen frihet 2. Göra för andra -- för att påverka sin omgivning Din egen användarfrihet ----------------------- Fripost hade i maj ett seminarium: "Öka din frihet med några enkla, konkreta steg". Detta är rent **instrumentellt och personligt**: 1. Använd fri programvara och fria tjänster 2. Man kan successivt öka användningen av fria program, också på proprietära operativsystem. T.ex. många anväder LibreOffice på Mac och Windows 3. Frigör dina dokument. Använd bara fria format. 4. Frigör din elektroniska kommunikation. 5. När du måste använda Internetbaserade tjänster, välj de minst onda 6. Det finns program som undviker exponering för oönskat innehåll på Internet. Sätta sig i sammanhang ---------------------- Etiskt eller moralistiskt? 1. Studera och läs på. Låt dina teknikobservationer färgas av en medvetenhet om ekonomiska intressen. 2. Ändra ditt språk: * Prata inte varumärken. Prata funktion. *Exemplifier* * Säg "fria program" och "fritt datoranvändande", inte "open source". 3. Kommunicera själv bara i fria format -- respektera andra * Använd PDF, ODT, etc. * Undvik GoogleDocks, GoogleDrive, Dropbox, etc. 4. Vägra proprietära format -- var själv besvärlig [stallman00, s. 231] 5. Delta aktivt i kampen * Hjälp oss att skälla ut skolledningen i dina barns skola! * Koordinera med oss Avslutning ========== Det är en dyster bild som jag har målat upp, tror jag. Användarfrihet är centralt, och vår frihet är hotad. Vi behöver ta upp en ojämn kamp. Ojämn, inte minst för det informationsunderskott som den goda sidan har. Det är därför som vi måste stå tillsammans och stödja varandra. Som alltid är möjliggörandet det första steget. Jag har presenterat några. Fripost bjuder in till samtal om andra. Jag stannar där. Appendix ======== Den som vill veta mer --------------------- Gustav Eek & Stefan Kangas, 2010. [*Förslag till principförklaring för Fripost*](http://wiki.fripost.org/ideology/princip), Fripost, [http://wiki.fripost.org/ideology/princip](http://wiki.fripost.org/ideology/princip) Richard M. Stallman, 2010. *Free Software, Free Society, 2:d ed.*, ISBN: 978-0-9831592-0-9 Datainspektionen, 2015. "Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) -- uppföljning av beslut om behandling av personuppgifter i molntjänsten Google Apps For Education", Datainspektionen, [http://www.datainspektionen.se/Documents/beslut/2015-03-18-simrishamn.pdf](http://www.datainspektionen.se/Documents/beslut/2015-03-18-simrishamn.pdf). Datainspektionen, 2015. [*Datainspektionens kritik ger bättre molnavtal*](http://www.datainspektionen.se/press/nyheter/2015/datainspektionens-kritik-ger-battre-molnavtal), 2015, [http://www.datainspektionen.se/press/nyheter/2015/datainspektionens-kritik-ger-battre-molnavtal](http://www.datainspektionen.se/press/nyheter/2015/datainspektionens-kritik-ger-battre-molnavtal). --- references: - type: book id: stallman00 author: Richard M. Stallman title: Free Software, Free Society, 2:d ed. issued: 2010 isbn: 978-0-9831592-0-9 ... Konversation om datorkurrator -----------------------------