--- titel: 'Kommunikationsinfrastruktur -- en motståndsform?' subtitle: 'Fripost: digital teknik som gemensam nyttighet för användarfrihet och -kontroll' author: 'Gustav Eek ' date: 30 sep 2017 ... # Inledning Jag är Gustav Eek. Här för Fripost. Sekreterare. Fripost är en förening, bildad 2010, tillhandahåller elektroniska kommunikationslösningar, e-post, till medlemmarna under demokratiska omständigheter Här för att ställa frågor om organisation, kontroll och skala -- Finns det en perfekt storlek på organisationer? (*Läs titel och undertitel*) # Bakgrund -- Gemensam nytta Så, vad gör jag här -- här på Bokmassan? Böker, bibliotek, och tidningar och journalistik är kommunikation. Det är digitala s.k. "sociala media" också och e-post. Och Fripost: \begin{centering} Fripost är \\ Fri och demokratiskt \\ kontrollerad e-post. \end{centering} Gäller mer än så (problembilden, hotbilden): Folk, särskilt unga, har ett större engagemang för politik. Men mindre tilltro till traditionell politik. Vi ser etablisemangskritiken, minskat förtroende för journalistik, "journalistikens kris", falska nyheter, etc. "Elitdemokrati" (Tillsammansskapet, Bokmassan 2017) Demokrati, varför är det viktigt? Varför måste vi kämpa mot elitismen? Med bakgrund i Ugo Mattei, *Gemensam Nytta*. Tycker *offenligt--privat* är fattig förståelse av resurser och organiserande, bygger på ägande. Vill återinföra en tredje form: *gemensamt* -- som måste hanteras av ett "gemensamt intellekt". (*Om tid ges "kollektivt intellekt" (Digiden lab, Bokmassan 2017)*) Det handlar om det gemensamma, gemensam nytta och allmänningarna. Definition (inte men). Resurser, karraktäriseras av t.ex: * Bruk i.s.f. ägande: Maximalt nyttjande, "vad kan vi få ut av detta?", inte "vad skulle jag kunna få istället?" * Ekologi i.s.f. ekonomi * Hållbarhet: en positiv (riktig) begränsning -- omsorg gentemot "den andra" och nästa generation. * "Det blir mer när man hjälps åt" (Lola om t.ex. Tillsammansodlingen) (*Om tid ges, jämför med Engels* ägande--varande (Mattei)) Västkust-amerikanska ekologen Garret Hardin presenterade 1968 *Allmänningarnas tragedi* ... för att förklara .... *Citera Shiva. s. 44 p. 1* Flera har följt efter, både använt och kritiserat teorin. Inte möjlighet att gå in på detaljderna. Men det är tydligt att en ekonomisktik grundsyn är en förutsättning för Hardins slutsatser. Också tydligt att falsk, otillräcklig. Den som prompt vill analysera måste presentera en mer dynamisk analys. Ekonomer och andra har skrivit avhandlingar om äganderätten och privat ägande senan 1600-talet. Heller inte möjlighet att gå in på äganderättens historia. Logiken är att resurser som inte är naturligt begränsade, de behöver inte planeras och kontrolleras (eng. *managed*), och det som inte är kontrollerat kan inte skapa vinst. Artificiellt skapade begränsningar. Allmänningarna, "mjuka i kanten" svåra att avgränsa (bestämma). Vi tar dem för givna. Blir tydliga under hotet att tas bort. (Shiva) *Kolla formulering* Utsätts ständigt för det hotet om privatisering. Återkommande attacker mot det gemensamma, då måste vi stå emot och försvara oss. Ex. * Vår jord, som geografi och jordmån: de jordlösa böndernas kamp för rätten att bruka den, *landsbyggdens kamp*. * Vattnet är en gemensam resurs och rättighet. Kampen för rätten till vatten: *urbana kamper*, mot Tatchers privatiseringsvåg i England, i Bolivia för rätten att samla regn 2001 * Rätten att yttra sig och den fria journalistiken. Process av inhägnad: artificiell begränsning (Mattei). Ja, stå emot och försvara, vårt ansvar! # Budskapet -- Fripost och demokrati 1. Kommunikaitonsinfrastrukturen är en allmänning precis som andra 2. Det gemensamma kräver demokratisk organisering. 3. Fripost är demokratisk Detta är viktigt: Också elektronisk infrastruktur kan (och måste) underställas demokratisk kontroll. # Digital kommunikation och demokratiska resurser Vad innebär en demokratisk resurs? Hur ska den organiseras? Hur Fripost organiserar -- tre grundpelare: 1. *Tekniken* -- vad vi faktiskt gör möjligt och att det är något: servrar och konfiguration 2. *Folkbildningen* -- verkstäder o.s.v.* 3. *Informationsspridning* -- det är det som jag gör här* *Hållbarhet* är ledordet. Alla tre lika viktiga: förutsättningar. Krav på tekniken. Respekterar användarfriheten: bara *fri programvara*, egen kontroll på servrar, o.s.v. Folkbildning viktigt. Det är medskapande d.v.s. *inflytande på riktigt*. Viktigt att kombinera digitala verktyg och fysiska möten (Digiden lab, Bokmassan 2017) Det är bara så jag kan förstå "Demokrati": *Likainflytande*. Som sagt. Enkäter visar, folk, särskilt unga, har ett större intresse för politik än på länge. Ändå minskar känslan att kunna påverka, förtroendet för traditionella parlamentariska politiska processer, och deltagande i partier. Etablisemangets svara är *medborgardialog*. Föreslaget av SKL, t.ex. infrastrukturprojekt. Rätfärdiga utan egentlig rättvisa. Riktigt deltagande kräver *delegerad makt* på *riktigt*. Likainflytande är ett ambitiöst anspråk. Mer än bara dialog. Det handlar om kunskapsutjämning och gemensamt beslutsfattande. Fripost är mer än ett fluffigt moln (tekniskt täcker föreningen förvisso in vad som presenteras som "moln" av kommersiella giganter). Och tekniken är inte svårare än att vi klarar av det tillsammans. Sju eller tusen medlemmar. Extremfallen -- när centraliering och utförsäljning gick för långt: * Transportstyrelseskandalen -- vad har de med saken att göra?* * Google i skolan Det som sitter i ledningen för transportssyrelsen är uppenbarligen en för liten grupp för att de ska kunna ta ansvar. *Skalan -- finns det en optimal storlek?* *Som sagt Internet är en gemensam infrastruktur.* # Avslutning Vi bildade föreningen 2010. Innan x, innan y, innan Snowden-avslöjanderna i tid då FRA-debattan var den heta. Vi reagerade mot centraliseringen av Internet och tjänster presenterade av Google m.fl. (*programmvara som tjänst*). *Se till att få en positiv klang. Detta är riktningen.* Jag medger allra ödmjukast att det som vi gör är i litet till skala och ambition. Men jag vill ända sätta det i en kontext av dessa viktiga lokala kamperna med globala implikationer. I världen kämpar bönderna för landet, stadsborna för vattnet, och studenter för oberoende universitet. Vi kämpar för fri och oberoende åtkomst till Internet och digitala kommunikaitonsmedel (och självklart vill vi ha sällskap i den kampen). Internet är designat för att vara distribuerat och för obegränsad åtkomst för alla. Det låter för mig som en typisk allmänning. Och allmänningar förutsätter likainflytande. (*Citera matei s. 64*) # Noter Målet är tredelat 1. Att lyfta fram Fripost som förening och våra intressefrågor 2. Kritisera dikotomin offentligt--privat och föreslå "det gemensamma" 3. Uppmuntra till handling * Genomskåda och säg nej till elitismen där den finns * Organisera demokratiskt Försök kritisera dikotomin *offentlig--privat* utan att använda komplicerade uttryck: "dikotomin". Som sagt. Enkäter visar, folk, särskilt unga, har ett större intresse för politik än på länge. Ändå minskar känslan att kunna påverka, förtroendet för traditionella parlamentariska politiska processer, och deltagande i partier. Etablisemangets svara är *medborgardialog*. Föreslaget av SKL, t.ex. infrastrukturprojekt. Inspirerat av > As a response, the municipalities and regions in Sweden (SKL (*Vad?*)) > suggest so called citizen dialogues (*medborgardialoger*), usually in > connection with major infrastructure and city development projects, as > a way gather peoples opinion. This (*tilltag*) is Inspired by Sherry > Airnstein (*Kolla upp detta*) and planning research from the > 1960'es. Her original ideas, however, had an equality idea > (*rättvisetanke?*. That idea of equality is totally lost in the way > these "dialoges" are committed: "Symbolic participation", Airnstein > would call it. Real participation require delegated power. (Thörn 2017)